Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv sjukdom. Palliativa vården innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och bör även inkludera stöd till anhöriga. Vid palliativ vård i hemmet får anhöriga ta ett stort ansvar över vårdandet. Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som arbetade utifrån ett mellanmänskligt förhållningssätt och belyser vikten av att bygga upp en tillitsfull relation mellan sjuksköterska, anhöriga samt patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård av närstående i hemmet. Metod: Litteraturstudien har baserats på 12 primärstudier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid sökning av studier. Artiklarna har analyserats med stöd av Popenoe m.fl. (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var Förändrad tillvaro (Ny roll som vårdansvarig och Moralisk handling), Känslomässigt påverkade (Emotionellt berörda och Ambivalenta känslor) och Behov av olika former av stöd (Existentiellt stöd och Varierat stöd av sjukvården och familj). Resultatet visade att de anhöriga upplevde att tillvaron förändrades när de tog på sig rollen som vårdgivare. De blev mycket känslomässigt påverkade och upplevde förbjudna tankar som ledde till skuldkänslor. Behov av stöd från sjukvården var en viktig aspekt och upplevdes ibland bristande. Trots svårigheter var det många som upplevde vårdandet som en positiv upplevelse och många menade på att de uppfyllde deras närståendes sista önskan i livet. Slutsats: Resultatet visar en stor variation av upplevelser av palliativ vård vilket belyser att det är viktigt att utföra en personcentrerad omvårdnad där även anhöriga är i centrum. / Background: Palliative care is defined as care with the aim of alleviating suffering and promoting the quality of life of patients with progressive disease. Palliative care includes physical, psychological, social and existential needs and should also include support for relatives. With palliative care at home, relatives have to take a great deal of responsibility for the care. Joyce Travelbee was a nursing theorist who worked from an interpersonal approach and highlighted the importance of building a trusting relationship between nurses, relatives and patients. Aim: The aim of the literature study was to shed light on relatives’ experience of palliative care by loved ones at home. Method: The literature study was based on 12 primary studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching for studies. The articles have been analyzed with the support of Popenoe et al (2021) analysis method. Result: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories were Changed existence (New role as caregiver and Moral action), Emotionally affected (Emotionally feelings and Ambivalent feelings) and Need for different forms of support (Existential support and Varied support from the healthcare system and family). The results show that the relatives felt that their life changed when they took on the role of caregiving. They were very emotionally affected and experienced forbidden thoughts that led to feelings of guilt. The need for support from healthcare was an important aspect and was sometimes perceived as lacking. Despite difficulties, many experienced the care as a positive experience and many believed that they fulfilled their loved ones' last wish in life.  Conclusion: The results show a great variety of experiences of palliative care, which highlights that it is important to carry out a person-centered care where relatives are also at the center.

Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

Bakgrund Våld i nära relationer är en global folkhälsofråga. Enligt en WHO-studie har många kvinnor runt om i världen blivit utsatta för olika former av våld från sina partners. Hälsa definieras på olika sätt. Inom vårdvetenskapen definieras hälsa som en balans mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Våld kommer vidare i olika former och kan utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Kvinnor är särskilt utsatta för sådant våld. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och stödja kvinnor som utsätts. Dock finns brister i sjuksköterskors kunskap och självförtroende när det gäller att hantera dessa situationer. Syfte Syftet var att belysa kvinnors hälsa efter att de blivit utsatta för våld av en partner. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 15 vetenskapliga artiklar, som omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed och CINAHL genom att använda olika kombinationer av sökord. Artiklarna har alla blivit peer reviewed och genomgått en kvalitetsbedömning med de kriterier som fastställts av Sophiahemmet University för att utvärdera deras vetenskapliga klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra huvudkategorier: fysisk-, psykisk- och social hälsa samt skadliga hälsobeteenden som konsekvens av partnervåld. Resultatet tyder på att våld i nära relation har konsekvenser för alla former av hälsa samt att det leder till skadliga hälsobeteenden. Kvinnans möjligheter att uppnå god hälsa försämras och risken att drabbas av ohälsa ökar av partnervåld. Slutsats Denna uppsats belyste kvinnors hälsa efter våld i nära relationer. Våldet har en negativ påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa samt leder till ohälsosamt beteende. Alla inom vården bör kunna möta våldsutsatta kvinnor och erbjuda relevant hjälp och stöd. Denna litteraturöversikt hoppas kunna öka sjuksköterskors medvetenhet om våld i nära relationer och dess breda konsekvenser vilket är nödvändigt för upptäckt, förebyggande, kunskapsspridning och stöd till de drabbade kvinnorna. / Background  Violence in intimate relationships is a global public health issue. According to a WHO study, many women around the world have been exposed to various forms of violence from their partners. Health is defined in different ways. In nursing science, health is defined as a balance between physical, mental and social well-being. Violence comes in different forms and can be practiced physically, psychologically, sexually and financially. Women are particularly vulnerable to such violence. Nurses have an important role in detecting and supporting women who are exposed. However, there are gaps in nurses' knowledge and self-confidence when it comes to handling these situations. Aim  The aim was to shed light on women's health after being subjected to violence by a partner. Method  A non-systematic literature review has been carried out based on 15 scientific articles, which include qualitative as well as quantitative approaches. The articles were gathered from the PubMed and CINAHL databases by employing various combinations of keywords. The included articles have been peer-reviewed and subjected to a quality assessment using the criteria established by Sophiahemmet Univeristy for evaluating their scientific classification and quality. Results  The results were compiled under four main categories: physical health, mental health, social health, and harmful health behaviours as a consequence of partner violence. The results indicate that violence in a close relationship has several bad consequences on all types of health and that it leads to harmful health behaviour, which means that the abused woman cannot achieve good health. Conclusions  This essay highlighted women's health after intimate partner violence. The violence has a negative impact on physical, mental and social health and leads to unhealthy behaviour. Everyone in healthcare should be able to meet abused women and offer relevant help and support. This literature review hopes to increase nurses' awareness of intimate partner violence and its broad consequences, which is necessary for detection, prevention, knowledge dissemination and support for the affected women.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal. / Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting. / <p>2024-01-12</p>

Barn som upplever våld i hemmet ses som ett samhällsproblem då det kan leda till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det uppges finnas ett stort mörkertal kring barn som utsätts för våld i hemmet. Skolplikten i Sverige gör att de flesta barn spenderar mycket tid i skolan vilket ger skolkuratorerna en chans att upptäcka och arbeta med dem. Tidigare forskning belyser att bristen på kunskap kanha stor påverkan för barnen, att skolans arbete är en viktig del, att skolkuratorns rollär komplex. Det är viktigt att barn får prata om sina upplevelser och relationsskapandet är en stor del i att kunna ge stöd.Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser av mötet med barn som misstänks uppleva eller har upplevt våld i hemmet. Syftet var även att undersöka hur skolkuratorer upplever sina möjligheter att stötta dessa barn genom socialpedagogiskt arbete. Utifrån en kvalitativ ansats har vi utfört fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från olika delar av Sverige, dessa arbetade med barn mellan åldrarna 6 och 19. Alla hade högskoleutbildning som var relevant inom socialt arbete. Resultatet visade att många av dem arbetade på likvärdigt sätt i mötet med dessa barn. Skolkuratorernas upplevelser av vad som var betydelsefullt för att genom socialpedagogiskt arbete stötta dessa barn beskrevs likvärdigt. Det som framkom viktigt var, tillgänglighet, ärlighet, relationsskapande, kunskap, förståelse och att utgå från barnet. I diskussionen kom det fram att skolkuratorerna arbetar likvärdigt och mycket med relation och tillgänglighet. Det betydelsefulla var att vara tydlig med sina intensioner för trygghetsskapande. De hinder vi förväntade oss upplevde skolkuratorerna inte som hinder. Däremot kunde sekretessen vara ett hinder om det inte fanns samtycke.

No description available.

Bakgrund: Våld mot barn har visat sig vara ett stort samhällsproblem. Alla barn ska, enligt barnkonventionen, skyddas mot alla former av våld. Trots detta är våld vanligt förekommande i många hem. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur våld i hemmet påverkar barns psykiska hälsa.Metod: Metoden som användes i detta examensarbete var en systematisk litteraturöversikt. Efter att de systematiska sökningarna hade gjorts inkluderades tio vetenskapliga artiklar. Dessa genomgick först en kvalitetsgranskning, därefter gjordes en tematisk analys för att slutligen sammanställa resultaten i teman och underteman. Resultat: Resultatet presenterades i två teman varav två underteman. I dessa redovisades barns känslor, tankar och beteenden till följd av våldsexponeringen. Vidare beskrivs våldets indirekta konsekvenser för barn och slutligen psykiatriska diagnoser. Slutsats: Våld i hemmet kan ha en stor påverkan på barns psykiska hälsa. Det kan ge komplexa diagnoser eller olika typer av beteendeproblematik. Våld (i hemmet) kunde även vara en orsak för att drabbade barn kände en svårighet för att skapa och upprätthålla relationer till andra barn och vuxna. / Background: Violence against children has proven to be a major social problem. All children must, according to the Convention on the Rights of the Child, be protected against all types of violence. Despite this, violence was common in many homes. Aim: The aim of the study was to explore how domestic violence affects children's mental health. Method: A systematic literature review was used as a method in this thesis. After the systematic searches were done, ten scientific articles were included. These first underwent a quality review, then a thematic analysis was made to finally compile the results into themes and subthemes. Results: The results were presented in two themes of which two subthemes. In these themes, children's feelings, thoughts and behaviors because of exposure to domestic violence were reported. Furthermore, the indirect consequences of violence for children and finally psychiatric diagnoses are described. Conclusion: Domestic violence can have a major impact on children's mental health. It can give complex diagnoses or different types of behavioral problems. Domestic violence could also be a reason why affected children felt difficulty in creating and maintaining relationships with other children and adults.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska konsekvenserna av våld i nära relationer förbarn som bevittnar det, samt vilka insatser och stöd som erbjuds till dessa barn.Genomförandet av studien involverade en kvalitativ systematisk litteraturgenomgångdär elva relevanta artiklar valdes för att besvara studiens syfte. Resultaten visar att våld inära relationer är ett bekymmersamt samhällsproblem som har allvarliga konsekvenserför barnen som utsätts för det. Utöver de omedelbara fysiska och emotionella skadornakan barnen också uppleva långsiktiga effekter på sin hälsa, välbefinnande ochlivschanser. Studien pekar på behovet av att förbättra systemprocesser och samarbetemed externa organisationer för att erbjuda ett omfattande stödnätverk för barn ochfamiljer påverkade av våldet. Studiens slutsats betonar behovet av ökad medvetenhetom de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av våld i hemmet för barn. Det ärviktigt att erbjuda tillräckligt stöd för att främja deras välbefinnande och framtidautveckling. Detta kräver en framåtblickande strategi för att förbättra situationen för barnsom bevittnar våld i hemmet.

Bakgrund Allt fler personer väljer att leva sin sista tid i livet i hemmet och att även avlida där. För att kunna göra detta är närståendes deltagande avgörande och deras vårdinsatser är väsentliga för att möjliggöra palliativ vård i hemmet. Stöd till närstående är en naturlig del av ramverken för palliativ vård. Syfte Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem vid livets slutskede i hemmet. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk översiktsmetodologi genomfördes för att identifiera relevant forskning publicerad åren 2014 till 2024. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och analyserades genom en sammanställning av likheter och skillnader. Utifrån detta formades fyra olika teman som därefter delades in i underkategorier. Resultat Närstående försummar sig själva och prioriterar den döende personens behov, vilket leder till ett komplext samspel av känslor och utmaningar som påverkar deras välbefinnande. Att anta rollen som närståendevårdare kan utlösa förändringar i relationer och konflikter i familjen. Resultaten betonar närståendes behov av kunskap och stöd. Slutsats Genom att identifiera utmaningar som närstående står inför och tillgodose deras behov kan sjuksköterskor och beslutsfattare genomföra förändringar för att förbättra närståendestödet och främja meningsfull vård i livets slutskede. / Background More people are choosing to spend their final days at home and pass away there. The involvement of loved ones is crucial to enable home-based palliative care, with their caregiving efforts being essential. Supporting loved ones is inherent in palliative care frameworks. Aim This literature review aims to describe the experiences of family caregivers providing end-of-life care to a family member at home. Method A structured literature review with elements of systematic review methodology was conducted to identify relevant research published from 2014 to 2024. Twelve articles with a qualitative approach were selected and analyzed through a synthesis of similarities and differences. Based on this, four distinct themes were formulated, which were then further divided into subcategories. Results Caregivers often prioritize the needs of the dying over their own, leading to complex emotions and challenges that affect their well-being. Assuming the caregiving role can also impact relationships and lead to conflicts within the family. The findings emphasize the importance of knowledge and support for family caregivers. Conclusions By identifying challenges faced by caregivers and addressing their needs, nurses and policymakers can implement changes to enhance caregiver support and promote meaningful end-of-life care.