Bakgrund Allt fler personer väljer att leva sin sista tid i livet i hemmet och att även avlida där. För att kunna göra detta är närståendes deltagande avgörande och deras vårdinsatser är väsentliga för att möjliggöra palliativ vård i hemmet. Stöd till närstående är en naturlig del av ramverken för palliativ vård. Syfte Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem vid livets slutskede i hemmet. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk översiktsmetodologi genomfördes för att identifiera relevant forskning publicerad åren 2014 till 2024. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och analyserades genom en sammanställning av likheter och skillnader. Utifrån detta formades fyra olika teman som därefter delades in i underkategorier. Resultat Närstående försummar sig själva och prioriterar den döende personens behov, vilket leder till ett komplext samspel av känslor och utmaningar som påverkar deras välbefinnande. Att anta rollen som närståendevårdare kan utlösa förändringar i relationer och konflikter i familjen. Resultaten betonar närståendes behov av kunskap och stöd. Slutsats Genom att identifiera utmaningar som närstående står inför och tillgodose deras behov kan sjuksköterskor och beslutsfattare genomföra förändringar för att förbättra närståendestödet och främja meningsfull vård i livets slutskede. / Background More people are choosing to spend their final days at home and pass away there. The involvement of loved ones is crucial to enable home-based palliative care, with their caregiving efforts being essential. Supporting loved ones is inherent in palliative care frameworks. Aim This literature review aims to describe the experiences of family caregivers providing end-of-life care to a family member at home. Method A structured literature review with elements of systematic review methodology was conducted to identify relevant research published from 2014 to 2024. Twelve articles with a qualitative approach were selected and analyzed through a synthesis of similarities and differences. Based on this, four distinct themes were formulated, which were then further divided into subcategories. Results Caregivers often prioritize the needs of the dying over their own, leading to complex emotions and challenges that affect their well-being. Assuming the caregiving role can also impact relationships and lead to conflicts within the family. The findings emphasize the importance of knowledge and support for family caregivers. Conclusions By identifying challenges faced by caregivers and addressing their needs, nurses and policymakers can implement changes to enhance caregiver support and promote meaningful end-of-life care.

The aim of this study was to identify differences in how the service respite care in ordinary housing is offered to people who are caring for or supporting relatives with dementia in nine municipalities in a region in southern Sweden. The study has focused on organizational factors that may affect the use of the service and the theoretical aspects of professional discretion and assessment principles in social work. To examine this, data was collected from a semi-structured survey (n = 59) directed to assistance officers and chief managers. Secondary quantitative data from a mapping of the nine municipalities support for people with dementia and their relatives was also included in the study. The methods used to analyse data were statistical analysis and quantitative content analysis. The span between equal and individual care have been studied to gain perspective on how local assistance officers and chief managers can adapt the availability and configuration of the service, in relation to the guidelines and the individual's needs. The results of the study show that there are differences in how municipalities offer respite care in ordinary housing for the informal carers and on what grounds they have access to it. There are also differences in the range of the service in some of the municipalities. Respondents estimate that they have wide professional discretion to adapt the service to individual needs, while they feel that the municipality's guidelines should be followed. Furthermore, the results show that use of the service is relatively low in the studied municipalities. To increase the use, respondents believe that security, confidence and trust are especially important in the relationship between the staff in home care services and the carers.

Bakgrund: Den geriatriska patienten bor i allt större utsträckning i det egna hemmet, trots multisjuklighet, vilket ställer stora krav på sjukvården. Modellen Comprehensive Geriatric Assessment  innebär helhetsbedömning av den geriatriske patientens behov och multiprofessionellt teamarbete. ALMA-teamet i västra Region Östergötland är ett sådant team som vårdar äldre patienter med komplexa vårdbehov i hemmet.  Syftet med studien var att utifrån närståendes erfarenhet och upplevelse beskriva den vård som deras anhöriga fått av ALMA-teamet i ordinärt boende.  Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och totalt intervjuades tolv närstående. Resultat: De närståendes erfarenheter var att ALMA-teamets hembesök gjorde vården mer lättillgänglig för patienterna, samt besparade dem besvärliga resor och långa väntetider i sjukvården. Det kunde vara tryggt att få vara hemma och ha tillgång till avancerad vård i samarbete med kommunal hemsjukvård. Gemensamma besök av ALMA-teamet och Hemsjukvården kunde både upplevas som en trygghet med samlad kompetens eller att det blev rörigt, framförallt med närvarande studenter. Det fanns hos de närstående en önskan om att ALMA-teamet skulle finnas kvar och utökas, både regionalt och nationellt. Slutsatsen är att det upplevdes positivt att vårdas i det egna hemmet och slippa resor och väntetid i sjukvården.

Bakgrund: Det finns ett ökat behov av närstående, som vårdar den palliativa patienten i hemmet. Antalet vårdplatser inom slutenvården har minskat och andelen äldre ökar i befolkningen. Det palliativa teamet är av betydelse som stöd till närstående i hemmet i vården av den palliativa patienten. Syfte: Att kartlägga närståendes beskrivning av det stöd de fått från palliativa teamet under den tid de vårdade den palliativa patienten i hemmet och vilka förslag till förbättringar anger närstående, som skulle kunna stärka stödet från det palliativa teamet.Metod: En kvantitativ och kvalitativ registerstudie. Data hämtades från Svenska palliativregistrets (SPR) närståendeenkät, bearbetad av SPRs registerhållare och översänts till författaren i Microsoft Exelfil. Deskriptiv analys med frekvensberäkningar, procent samt medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd. Kvalitativ data med närståendes kommentarer analyserades med summativ innehållsanalys. Nyckelord räknades och därefter genererades fem koder. Samtliga närståendes kommentarer i citat har redovisats med följande fem koder; informationsbehov, kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och anpassad vårdnivå. Resultat: Majoriteten av närstående var nöjda med stödet de fått från palliativa teamet och med information om efterlevandesamtalet, var de skulle vända sig i en akutsituation, närståendepenningdagar, vem som är den patientansvarige läkaren under den palliativa patientens sista dagar i livet och hur få tag på denne vid behov och förväntat dödsfall. De förslag på förbättringar som närstående redovisade var; förbättringar om ett ökat informationsbehov, bättre kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och vårdnivå för den palliativa patienten. Konklusion: Majoriteten av närstående var nöjda med det stöd de fått från palliativa teamet under tiden de vårdade den palliativa patienten i hemmet. De förslag på förbättringar, som närstående angav omfattade behov för ökad information, bättre kommunikation, stödbehov och anpassad vårdnivå för den palliativa patienten. / Background: There is an increased need for caregivers to provide in home care for the palliative patient. The number of hospital beds have decreased and the proportion of elderly in the population is expected to increase. The palliative team has an important role in providing support for the palliative patient and their caregivers during in home care. Purpose: Compilation of caregivers’ perception of the support from the palliative team during in home care for the palliative patient and their suggestions for improvements in support from the palliative team.Method: A quantitative and qualitative registry study. Data received from the Swedish Palliative Registry caregiver survey, summarized by the registry technician, was sent via a Microsoft Word file to the author. Descriptive analysis by calculations of frequency, percent, standard deviation and variation width. In the qualitative section all suggestions from caregivers’ were analyzed with summative content analysis. Keywords counted and divided into five codes; information needs, communication and dialogue, support interventions and level of care for the palliative patient. Result: A majority of the caregivers’ were satisfied the support received from the palliative team and information received regarding the follow-up interview after the passing of the palliative patient, knowledge of who was the primary care physician during the palliative patient’s last week of life and how to contact him/her, where to turn in an acute situation and the expected death of the palliative patient. Caregivers’ suggestions for an improvement in support included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient. Conclusion: A majority of the caregivers were satisfied with the support received from the palliative team during the time they cared for the palliative patient at home. Caregivers’ suggestions included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient.

Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.

<p>Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives’ need of support during palliativecare in the home based care. Methods: A secondary qualitative data analysis wasconducted. Fourteen qualitative and quantitative studies were selected for secondarydata analysis. Results: This study has shown that relatives to palliative patients needemotional and instrumental support, information about the medical care giving and evenfinancial and legal counseling. There was also a need of support after the event of death;a need to be seen and to talk. Conclusion: It is important to listen and involve relativesin care giving. By basing the work on family focused care, the nurse can look at thewhole family, where relatives are important before and after the patient dying. Thisprovides nurses with opportunities to improve well being, quality of life for caregiversby ensuring care and support.</p> / <p>Bakgrund: Allt fler patienter önskar att dö hemma och anhöriga får oftast rollen somvårdare. Uppgiften kan kännas övermäktig och möjligheten för patienten att dö hemmakan överskuggas av krav och förpliktelser. Anhörigas delaktighet kan vara avgörandeför att den palliativa vården ska kunna bedrivas i hemmet. Syfte: Syftet med studien varatt belysa anhörigas behov av stöd inom palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Allmänlitteraturstudie som bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa studier där anhörigaserfarenheter, upplevelser och behov granskades. Resultat: Studien visade att anhörigabehövde både emotionellt, instrumentellt stöd, information om den medicinska vårdensamt behov av finansiell- och juridisk rådgivning. Det fanns även ett behov av stöd efterdödsfallet; ett behov av att bli sedd och få prata. Slutsats: För att kunna skapa en braoch trygg vård för patienten och anhöriga är det viktigt att lyssna och delaktiggöraanhöriga i vården. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kandistriktssköterskan se till helheten, där anhöriga är lika viktiga både före och efterpatienten har avlidit. Detta kan ge distriktssköterskan möjlighet till att förbättraanhörigas livskvalitet samt ge vård och stöd.</p>

No description available.

No description available.

This is a qualitative study designed to investigate how professional support group leaders talk about their role as supervisor of support groups for children and adolescents with problematic home situations. We also examine how these supervisors talk about the method they use and how they talk about the individual child. We have chosen critical discourse analysis to help us explore if there are different ways to talk about these territories. Our questions are: How does the support group leader talk about his role? How does the support group leader talk about the method? How does the support group leader talk about the individual child? The theories we have chosen to use in the analysis of our material is Aaron Antonovsky's Sense of Coherence and social constructivism. We have, as mentioned, chosen to do a qualitative study using semi-structured interviews conducted with seven active support group leaders at three different support group organizations. We transcribed the interviews and coded them separately and then went through the coded material together. The analytical method we have chosen is discourse analysis focusing on Norman Fairclough´s critical discourse analysis. Along with Fairclough´s three-dimensional model, we analyzed the interviews at the following levels: text practice, discursive practice and social practice. Based on our purpose and our questions we managed to distinguish six different discourses, within each territory we found two discourses that stood in contrast to each other. In the territory "How the support group leader talks about his own role," we found the knowledge discourse and the playful discourse. In the territory "How the support group leader talks about the method" we were able to discern a discourse view of the method as complete and a view of the method as adaptable. In the territory "How the support group leader talks about the individual child" we found the discourse about the perception of the child as a subject and the perception of the child as an object. These discourses were put together to constitute two discourse chains which showed two different orientations of the support group leader. We then analyzed these discourse chains our theories and questioned them based on how the two different types of leader’s we located could affect the method’s design and the children participating in support groups. The study concludes with a part in which we compare our results with earlier research within this field followed by suggestions for further research.

Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives’ need of support during palliativecare in the home based care. Methods: A secondary qualitative data analysis wasconducted. Fourteen qualitative and quantitative studies were selected for secondarydata analysis. Results: This study has shown that relatives to palliative patients needemotional and instrumental support, information about the medical care giving and evenfinancial and legal counseling. There was also a need of support after the event of death;a need to be seen and to talk. Conclusion: It is important to listen and involve relativesin care giving. By basing the work on family focused care, the nurse can look at thewhole family, where relatives are important before and after the patient dying. Thisprovides nurses with opportunities to improve well being, quality of life for caregiversby ensuring care and support. / Bakgrund: Allt fler patienter önskar att dö hemma och anhöriga får oftast rollen somvårdare. Uppgiften kan kännas övermäktig och möjligheten för patienten att dö hemmakan överskuggas av krav och förpliktelser. Anhörigas delaktighet kan vara avgörandeför att den palliativa vården ska kunna bedrivas i hemmet. Syfte: Syftet med studien varatt belysa anhörigas behov av stöd inom palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Allmänlitteraturstudie som bygger på fjorton kvalitativa och kvantitativa studier där anhörigaserfarenheter, upplevelser och behov granskades. Resultat: Studien visade att anhörigabehövde både emotionellt, instrumentellt stöd, information om den medicinska vårdensamt behov av finansiell- och juridisk rådgivning. Det fanns även ett behov av stöd efterdödsfallet; ett behov av att bli sedd och få prata. Slutsats: För att kunna skapa en braoch trygg vård för patienten och anhöriga är det viktigt att lyssna och delaktiggöraanhöriga i vården. Genom att arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad kandistriktssköterskan se till helheten, där anhöriga är lika viktiga både före och efterpatienten har avlidit. Detta kan ge distriktssköterskan möjlighet till att förbättraanhörigas livskvalitet samt ge vård och stöd.