Barn som växer upp med våld i hemmet är inte ovanligt. Under 2015 gjordes 4070 anmälningar om fysiskt våld mot barn Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Betydligt fler barn än så utsätts för psykisk misshandel genom att bland annat bevittna våld mot sina omsorgspersoner. Både fysisk och psykisk misshandel kan få allvarliga konsekvenser för barnets utveckling och de barn som är drabbade utgör också en riskgrupp vad gäller att hamna snett längre fram i livet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om upplevelser och konsekvenser av att på nära håll leva med våldet under uppväxten. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats med viss induktiv inriktning, där datainsamlingen gjorts genom intervjuer av fyra, idag vuxna personer utifrån deras utsatthet av våld under uppväxten. Till intervjun användes en intervjuguide med fyra rubriker. Under varje rubrik fanns några uppföljningsfrågor som ansågs svara mot syfte och frågeställningar. Materialet har analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Det studien visat är att isolering av känslor och otrygghet blir konsekvenser av att växa upp med våld i hemmet. Slutsatserna i studien visar att känslor som funnits under uppväxten omformas och till viss del präglar det vuxna livet.

Bakgrund: Forskning visar att majoriteten av övergrepp mot äldre personer över 65 år sker inom familjen men kan även förkomma på institutioner som äldreboenden och andra vårdinrättningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt omsorgssvikt mot äldre personer över 65 år i deras nära relationer i ordinärt eller särskilt boende. Metod: studien hade en beskrivande design kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Förekomst av fysiskt våld döljs av de inblandade Psykiskt våld i form av kränkningar och hot Begränsade erfarenheter av sexuellt våld Omsorgssvikt i form av för lite, för mycket eller utebliven omsorg Känslomässigt berörda av våldssituationer God kommunikation och stöd från medarbetare men avsaknad av stöd i riktlinjer. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att distriktssköterskor som jobbar inom hemsjukvård kommer i kontakt med våldsutsatta äldre personer och att våld mot dessa förekommer då distriktssköterskan är i patienternas hem och när de inte är där. Våldet som utförs kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller genom omsorgssvikt och behov av vidare forskning i ämnet våld i nära relationer bland äldre är angeläget. / Background: Research shows that the majority of abuse of older people over 65 occurs within the family but can also occurs in institutions for the elderly and other care facilities. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of physical, psychological and sexual violence, and neglect of the elderly people above 65 years of their close relationships in the ordinary or special accommodation. Method: The study had a descriptive design qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in municipal home care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in six categories: Presence of physical violence hidden by the involved Psychological violence in the form of insults and threats Limited experience of sexual violence Neglect in the form of too little, too much or no care Emotionally affected by violent situations Good communication and support from employees but lack of support in the guidelines. Conclusion: The conclusion of this study is that the district nurses working in home health care come into contact with abused older people and that violence against these occur when the district nurse is the patient's home and when they are not there. Violence carried out can be physical, psychological, sexual or neglect and need for further research on the topic of violence in close relationships among the elderly is urgent.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer. Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts. Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom. I vardera kategori identifierades tre olika aspekter som beskrev hur omsorgsassistenterna hanterade svåra vård- och omsorgssituationerna. Slutsats: Slutsatsen är att omsorgsassistenter kan hamna i olika svåra palliativa vård- och omsorgssituationer. De är ensamma och utsatta exempelvis i mötet med närstående eller när den döende upplever svår ångest. Dessa svåra situationer kräver både kunskap, erfarenhet, personlig förmåga och ett reflekterande förhållningssätt för att det ska bli bra för den döende och dennes närstående. Praktisk nytta: Den praktiska nyttan med den här studien är att resultatet till exempel kan användas som grund till ett utbildningsmaterial för en studiecirkel i palliativt förhållningssätt. / Palliativ care and care of the elderly is the most important task in elderly and municipal health care and is based on an approach based on the cornerstones symptom relief, teamwork, communication and support to the relatives. An important profession in the health and social care is caring assistants which is the personnel who carry out the close and daily care and care for the older person. Objective: The aim of the study was to describe caring assistants´ ways to experience, and understand palliative care and care of the dying, to older people, based on difficult care and caring situations. Method: A qualitative approach with a phenomenographical method was used. Specifically for phenomenography is to find a group of individuals with different views of a phenomenon. Ten interviews with caring assistants was carried out. Results: The results revealed two separate description categories; to be located between the dying person and his/her family and to meet and manage the dying persons´, feelings and symptoms. In each category, three different aspects of how caring assistants managed difficult care and care situations were identified. Conclusion: Caring assistants can end up in different difficult palliative care and care situations. They are alone and vulnerable, for example, in the meeting with relatives or when the dying experience severe pain. These difficult situations require both knowledge, experience, personal ability, and a reflective approach to be able to make it good for the terminally ill and their families. Practical: The results can be used for example as the basis for a training materials for a study group in palliativt care.

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och drabbar ca 30 000 människor årligen. Att återvända hem efter en sjukhusvistelse är ofta mycket efterlängtad av strokeöverlevare. Men förhoppningen att återgå till sina normala liv är inte alltid kopplat till verkligheten. Forskning visar att många strokeöverlevare är oförberedda på vad de nya begränsningar och förlorade förmågor innebär för dem i hemmet. Syfte: Att undersöka vilka medgångar och motgångar som strokepatienter mött efter utskrivning från sjukhus till hemmet, för att undersöka hur sjuksköterskan kan hjälpa patienter som drabbats av en stroke att förbereda sig för att klara sig i den dagliga hemmiljön. Metod: Litteraturöversikt baserat på 10 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar publicerade i PubMed och Cinahl från 2000. Artiklarna granskades utifrån SBUs kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet visade att flera av de svårigheter som uppkommer i hemmet kunde minskas med insatser att skapa realistiska förväntningar genom praktiska övningar samt att coacha strokeöverlevare inför återkomst till hemmet. Ur de motgångar som framkom skapades kategorierna; rädslan att vara en börda, familjen som ett hinder, livet saktade ner, sjukhus vs hemmet, existentiella och sociala konsekvenser. Interaktionen med sjuksköterskorna var viktigt både innan utskrivning och i hemsjukvården då bemötandet kunde försämra och förbättra deltagarnas förväntningar på rehabilitering. Information, meningsfulla relationer samt att finna mening i det lilla kunde hjälpte deltagarna att hantera vardagen bättre. Slutsats: Hur förberedda strokeöverlevare är inför utskrivning påverkar hur de hanterar de motgångar de möter i sin hemmiljö. Resultaten visar vikten av att de strokedrabbade får stöd att skapa realistiska förväntningar för sin vardag.

Denna studie har ett kvalitativt angreppssätt där syftet är att skapa en fördjupad kunskap rörande vad unga barn som upplevt våld i hemmet anser är värdefullt i krissamtal. Studien inriktar sig på unga barn i åldrarna fyra till sju år. Tidigare forskning påvisar att barn kan påverkas negativt av att uppleva våld i hemmet samt att bemötandet i den hjälp som barnet får är viktigt. Analysens resultat skapas genom ett induktivt angreppssätt med hjälp av begreppet terapeutisk allians och erkännandeteorin. En sekundäranalys genomförs genom att datainsamlingen består av redan insamlat intervjumaterial på barn som upplevt våld i hemmet samt deltagit i krissamtal utifrån Trappan-metoden. Studien identifierar två stycken teman som barnen uttrycker som värdefullt i krissamtalen, vilket är relation samt aktiviteter. Barnen uttrycker ett behov av att få bekräftelse för att kunna skapa en tillit till den professionella och för att de ska våga prata om våldet. Slutresultatet visar att det som barnen ger uttryck för som mest värdefullt i samtalen, är faktorer som inte ingår i Trappan-metodens riktlinjer. Detta kan betyda att det är det som den professionella gör utanför metodens riktlinjer som skapar ett positivt resultat för bearbetningsprocessen.

Denna studie undersöker enhetschefer i offentlig sektor som arbetar inom ”stöd i hemmet”, det vill säga med hemmaboende personer som har en funktionsnedsättning och med de över 65 års ålder. Syftet är att undersöka hur enhetschefer i en mellanstor kommun i Norrbottens län beskriver sin roll som mellanchef, sin arbetssituation och sina erfarenheter från sin psykosociala arbetsmiljö. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts, det som framkom analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har bearbetats utifrån utformade teman för att besvara syfte och frågeställningar för att sedan analyseras utifrån the två teoretiska referensramarna – New Public Management och den byråkratiska skolan inom organisationsteori. Resultaten visar på att samtliga informanter har svårt att precist definiera vad som ingår i arbetet som enhetschef. Det som framkommer är att arbetsbelastningen vanligtvis är på en hög nivå, men att den ibland kan variera. Arbetsbelastningen är hög med anledning av att informanterna agerar som spindeln i nätet, vilket innebär att de är involverade i flera olika ärenden och samtidigt besitter den viktigaste rollen som samordnare. Rollen som enhetschef kräver kunskap inom flera olika områden. För informanterna förknippas begreppet psykosocial arbetsmiljö med det psykiska måendet och hur man mår på arbetsplatsen. Situationen för enhetscheferna beskrivs ibland som stressfylld, där vissa perioder är tuffare än andra. Slutligen beskrivs det att rollen som mellanchef är komplex då enhetschefen ska agera utifrån direktiv uppifrån och nedifrån. Det är däremot individuellt hur denna roll hanteras i relation till informanternas arbetslivserfarenhet.

I dagens samhälle vårdas allt fler patienter med palliativ vård till livets slut i hemmet med sina anhöriga. Mötet med barn som anhörig beskrivs oftast som komplicerat för sjuksköterskorna då de väcker starka emotioner. När föräldrar är svårt sjuka och döende är barn som anhöriga särskilt sårbara. Barnen känner av sorg och oro samtidigt som rutiner förändras, de har ett behov av information och stöd i sin sorg. Enligt lag skall barns bästa prioriteras och barn som anhörig till en svårt sjuk, eller döende familjemedlem har rätt till information och stöd. Sjuksköterskan skall i sin roll inneha ett helhetsperspektiv och ska kunna stödja såväl patient som anhörig. Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet med barn som anhörig. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Sju intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I analysen framkom tre övergripande kategorier med sju underkategorier. I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur det är att ha hemmet som arena för vården, där hemmet måste anpassas för vården samtidigt som hemmet har stor betydelse för både barn och patient. Det finns ofta en osäkerhet hos sjuksköterskor att möta barn som anhörig och sjuksköterskan behöver ha en beredskap för att möta barnen. Sjuksköterskor måste respektera föräldrarnas åsikter och skapa en relation med barnen för att kunna ge dem stöd. Sjuksköterskor bör ha kännedom om barns ålder och mognad för att ge rätt anpassad information. Slutsatser som drogs var att behovet av kunskap och utbildning efterfrågas för att sjuksköterskan ska få en beredskap att möta barnen.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen. Tidigare vårdvetenskaplig forskning kring KOL-patienters upplevelser av syrgasbehandling finns, men det är brist på sammanställd forskning av patienters upplevelser av vad det innebär att använda syrgas i hemmet. Syftet är att beskriva KOL-patienters upplevelser av sin sjukdom samt att vara beroende av syrgas i hem och dagligt liv. Metoden som vi använt är en litteraturöversikt av åtta artiklar där fem är kvalitativa och tre är kvantitativa. Resultatet redovisas i två kategorier, livet med KOL och vad det innebär och beroendet av syrgas och vad det innebär. Resultatet visar att KOL som sjukdom och livet med syrgas går in i varandra och i beskrivningen av deras liv med syrgas beskrivs oftast symtomen mer på KOL. KOL- patienter har en begränsad livsvärld och att kontinuerlig syrgasbehandling i hemmet påverkar patienten. Patienten med syrgasbehandling har förlorat en del av sig själv och livet kan kännas mera inskränkt. Resultatet visar att det finns behov av stöd från sjuksköterskan i mötet med dessa patienter. / Program: Fristående kurs

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen. Dessa var: att vara den som vårdar – det naturliga åtagandet, möte med professionell vårdpersonal samt delad omsorg. Det framkommer tydligt i resultatet att det är naturligt att vårda sin make/maka i hemmet men detta kan påverka den närståendes egen hälsa. En god och förtroendefull relation samt lättillgänglig och kompetent vårdpersonal som tar sig tid för att lyssna och prata upplevs betydelsefullt. I diskussionen diskutera författarna studiens resultat utefter tidigare forskning. Arbetet avslutas med en slutsats av studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska