Bakgrund och problem: Det pågår en diskussion om införandet av värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Diskussionen grundar sig främst i att fastighetsbolagens resultat påverkas av orealiserade värdeförändringar genom att dessa inkluderas i rörelseresultatet. Då svenska börsnoterade bolag idag kan välja att värdera enligt denna typ av värdering så är det intressant att få deras uppfattning om värdering till verkligt värde. Syfte: Syftet med studien är att visa på skillnader i företagens uppfattning vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde och undersöka om det finns en relation mellan dessa åsikter och hur stor del av fastighetsbolagets rörelseresultat som består av orealiserade värdeförändringar. Avgränsning: På grund av begränsade resurser så har inte hela fastighetsmarknadens åsikter kunnat undersökas. Istället har tre företag valts ut med förhoppning om att ge intressant material. Genom ett mindre urval av respondenter så kan inga generaliseringar för branschen i stort göras. Metod: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med respektive företag samt granskning av företagens årsredovisningar för 2006. Intervjuer har skett genom kontakt via telefon och mail med en representant från varje företag som anses ha stor kunskap inom studiens område. Teori: Det teoretiska ramverket består av syfte med finansiella rapporter, redovisningsprinciper, marknadsvärde, intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionella teorin och agentteorin. Avslutningsvis presenteras konflikten mellan ledning och ägare. Empiri: Två empiriska undersökningar har gjorts. Den första bestod av att granska årsredovisningar och posten orealiserade värdeförändringar i förhållande till företagens rörelseresultat för 2006. Den andra undersökningen bestod utav intervjuer med respektive företag för att få deras uppfattning om värdering till verkligt värde. Resultat: Ingen relation mellan företagens uppfattningar och dess andel orealiserade värdeförändringar har kunnat utvisas. Dock har Atrium Ljungberg och Balder, vars resultat till större del består av orealiserade värdeförändringar, uttryckt en större osäkerhet och oro mot att inkludera värdeförändringar i resultaträkningen. / Background and problem: There is a consistent discussion about the implementation of fair value accounting on real estates. The discussion is developed through the fact that the profit of companies is being affected by unrealised value changes on the investment properties since these are included in the operating profit. Since Swedish companies, listed on the stock exchange, today can choose to use fair value accounting model, it is interesting to examine their opinion of the fair value model. Purpose: The study’s purpose is to examine differences in companies’ perceptions regarding fair value accounting on investment properties and to examine if there is a connection between these opinions and how big a part of the real estate group’s operating profit that consists of unrealised value changes. Demarcation: Because of limited resources, the whole investment property market’s opinions have not been investigated. Instead, three companies have been chosen with expectation of providing interesting material. Through a smaller selection of respondents, no generalisations for the branch as a whole can be made. Method: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made by an examination of the companies’ financial reports and through interviews. Interviews have been made by telephone and through email with person with grand knowledge within the area investigated. Theory: The theory chapter presents following: purpose of financial reports, accounting principles, market value, the agent theory, stakeholder theory, legitimacy theory, institutional theory. Finally presents the conflict between the agent and principal. Empiric: Two empirical studies have been made. The first study consisted of an examination of the companies’ financial reports. The second study consisted of interviews with each company to find out their opinion regarding valuing investments properties to fair value. Result: No relation between the companies’ perceptions and their amount of unrealised value changes has been revealed. However, Atrium Ljungberg and Balder, which presented results to a larger part consisted of unrealised value changes, have expressed a greater insecurity towards including the value changes in the consolidated statement of income.

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning.   Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden. Enligt Ernst & Young tenderar sådana antaganden att påverka tillförlitligheten i den information som görs tillgänglig för utomstående intressenter.   Med utgångspunkten i dessa problem vill vi med denna studie undersöka om värderingen av förvaltningsfastigheter återspeglar faktiska marknadspriser. I vår jakt på slutsatser i ämnet väljer vi därför att undersöka följande fem bolag närmare; Castellum, Fabege, Hufvudstaden, Kungsleden och Wallenstam.   Vi baserar, i huvudsak, vår undersökning utifrån ett kvalitativt perspektiv. Bolagens årsredovisningar granskas och förklaras med hjälp av en jämförelse mot aktuellt fastighetsprisindex, utgivet av Statistiska centralbyrån. Som stöd för vår undersökning väljer vi även att diskutera vår analys och värderingen till verkligt värde med personal vid revisionsbyrån Deloitte.   Det visar sig att det inte går att dra några generella slutsatser om värderingen och jämförelsen. Bolagens värdering till verkligt värde går inte att verifiera då den skiljer sig åt mellan varje enskilt objekt samt bygger på subjektiva antaganden om framtiden. En slutsats som bekräftas av genomförda intervjuer.

Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method. Key ratios examined were, return on equity, solvency ratio, P/E-ratio and debt/equity ratio. Method: The essay is made on a qualitative effort in the form of four interviews with experts within the chosen subject area. The compilation of key ratio is made in a quantitative form and is made up of secondary data. Conclusions: With the implementing of IAS 40 for real estate accounting, the ability to better compare the accounting between real estate companies increased, even though all companies do not account for their real estate in the same way. It appeared that the regulation requirements need to be adjusted and formed in a way that better matches the reality in which real estate companies act. Valuation with fair value proved to have both advantages and disadvantages. The advantage was that the comparability and the fair picture between real estate companies increased. The disadvantage was that the valuation of the fair value gives an increased risk for the real estate companies to be over- or undervalued. A wrong valuation gives a wrong picture of the real estate companies and effects the key ratios in a volatile manner.

<p>Bakgrund och problem: Det pågår en diskussion om införandet av värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Diskussionen grundar sig främst i att fastighetsbolagens resultat påverkas av orealiserade värdeförändringar genom att dessa inkluderas i rörelseresultatet. Då svenska börsnoterade bolag idag kan välja att värdera enligt denna typ av värdering så är det intressant att få deras uppfattning om värdering till verkligt värde.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att visa på skillnader i företagens uppfattning vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde och undersöka om det finns en relation mellan dessa åsikter och hur stor del av fastighetsbolagets rörelseresultat som består av orealiserade värdeförändringar.</p><p>Avgränsning: På grund av begränsade resurser så har inte hela fastighetsmarknadens åsikter kunnat undersökas. Istället har tre företag valts ut med förhoppning om att ge intressant material. Genom ett mindre urval av respondenter så kan inga generaliseringar för branschen i stort göras.</p><p>Metod: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med respektive företag samt granskning av företagens årsredovisningar för 2006. Intervjuer har skett genom kontakt via telefon och mail med en representant från varje företag som anses ha stor kunskap inom studiens område.</p><p>Teori: Det teoretiska ramverket består av syfte med finansiella rapporter, redovisningsprinciper, marknadsvärde, intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionella teorin och agentteorin. Avslutningsvis presenteras konflikten mellan ledning och ägare.</p><p>Empiri: Två empiriska undersökningar har gjorts. Den första bestod av att granska årsredovisningar och posten orealiserade värdeförändringar i förhållande till företagens rörelseresultat för 2006. Den andra undersökningen bestod utav intervjuer med respektive företag för att få deras uppfattning om värdering till verkligt värde.</p><p>Resultat: Ingen relation mellan företagens uppfattningar och dess andel orealiserade värdeförändringar har kunnat utvisas. Dock har Atrium Ljungberg och Balder, vars resultat till större del består av orealiserade värdeförändringar, uttryckt en större osäkerhet och oro mot att inkludera värdeförändringar i resultaträkningen.</p> / <p>Background and problem: There is a consistent discussion about the implementation of fair value accounting on real estates. The discussion is developed through the fact that the profit of companies is being affected by unrealised value changes on the investment properties since these are included in the operating profit. Since Swedish companies, listed on the stock exchange, today can choose to use fair value accounting model, it is interesting to examine their opinion of the fair value model.</p><p>Purpose: The study’s purpose is to examine differences in companies’ perceptions regarding fair value accounting on investment properties and to examine if there is a connection between these opinions and how big a part of the real estate group’s operating profit that consists of unrealised value changes.</p><p>Demarcation: Because of limited resources, the whole investment property market’s opinions have not been investigated. Instead, three companies have been chosen with expectation of providing interesting material. Through a smaller selection of respondents, no generalisations for the branch as a whole can be made.</p><p>Method: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made by an examination of the companies’ financial reports and through interviews. Interviews have been made by telephone and through email with person with grand knowledge within the area investigated.</p><p>Theory: The theory chapter presents following: purpose of financial reports, accounting principles, market value, the agent theory, stakeholder theory, legitimacy theory, institutional theory. Finally presents the conflict between the agent and principal.</p><p>Empiric: Two empirical studies have been made. The first study consisted of an examination of the companies’ financial reports. The second study consisted of interviews with each company to find out their opinion regarding valuing investments properties to fair value.</p><p>Result: No relation between the companies’ perceptions and their amount of unrealised value changes has been revealed. However, Atrium Ljungberg and Balder, which presented results to a larger part consisted of unrealised value changes, have expressed a greater insecurity towards including the value changes in the consolidated statement of income.</p>

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått. Problemen är bland annat hur en värdering till verkligt värde skall gå till samt hur de värdeskillnader som uppstår skall redovisas och eventuellt beskattas. Syfte: Att identifiera de problem som uppstår vid en implementering av IAS 40 i koncern och juridisk person samt att urskilja förslag på lösningar av dessa problem. Metod: Insamlandet av material till arbetet har skett dels genom kvalitativa metoder i form av intervjuer med sakkunniga på problemområdet och dels av kvantitativa metoder i form av två enkätundersökningar ställda till noterade fastighetsbolag i Sverige samt analytiker av dessa fastighetsbolag. Slutsatser: En oenighet råder mellan fastighetsbolag, analytiker och sakkunniga kring hur förvaltningsfastigheter skall värderas och redovisas. Det råder dock en enighet om att orealiserade värdeförändringar inte skall beskattas. Det har även visat sig att fastighetsbolagen har en annan syn på fastighetens verkliga värde än vad som står angivet i IAS 40. / Background: Listed companies in Sweden shall, according to the European Union, implement the accounting standards IFRS/IAS, published by IASB in the consolidated financial statement from the first of January 2005. These standards focus on fair value and are in that way similar to the Anglo-Saxon tradition. Swedish accounting has, before the implementation, adopted the Continental accounting tradition which is characterized by caution and a strong relationship between tax and accounting. Nowadays, the recommendation IAS 40 shall be applied on investment properties, which means that the real estate companies has the opportunity to valuate their investment properties to fair value instead of the historical cost. This new recommendation has had a huge affect on the Swedish real estate companies’ accounting and a number of problems has appeared. One of these problems is how the valuation of investment properties to fair value shall be determined. Another problem is how the value differentials, that occurs, shall be accounted and how the tax problems that occurs shall be treated. Purpose: To identify the problems that appears due to the implementation of the accounting standards IAS 40 on consolidated companies and parent-/subsidiary companies and to discern proposals to solutions of these problems. Method: We have collected the material to this bachelor thesis through quality methods in the form of interviews with experts within the field and through quantity methods in the form of two questionnaires; one towards Swedish real estate companies, and one towards analysers of these real estate companies. Conclusion: There is a dissonance between real estate companies, analysers and experts in their opinion about how investment properties shall be valued and accounted. The respondents have however the same opinion about the tax problem concerning unconverted value differentials. Our bachelor thesis also shows that the real estate companies’ view on fair value differs from the definition stated in IAS 40.

<p>Abstract</p><p>Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting.</p><p>-A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board.</p><p>Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value?</p><p>Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject.</p><p>Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors.</p><p>Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts.</p> / <p>Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen?</p><p>Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv.</p><p>Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området.</p><p>Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.</p>

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer går till väga vid revision av verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Forskningsstrategin är av kvalitativ art med en abduktiv ansats och grundas i den hermeneutiska forskningstraditionen. Den empiriska undersökningen utgörs av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkas och kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier för att besvara studiens forskningsfrågor. Studiens resultat visar hur revisorer går till väga vid revision av verkligt värde på förvaltningsfastigheter, genom en modell med tre faser. Ingen större skillnad på revisionsmetod kan urskiljas genom den empiriska undersökningen. Studien kommer även fram till att IAS 40 medför högre krav på revisorers kunskap på grund av att det verkliga värdet är av större väsentlighet och risk, samt innebär mer subjektiva bedömningar av antaganden och indata. I studiens teoretiska resultat återfinns tre-fas-modellen för revision av verkligt värde på förvaltningsfastigheter samt skillnaden mellan full värdering och skrivbordsvärdering. Det praktiska resultatet för studien består av förslag till förändring av ramverk kring området. Som förslag till vidare forskning på området rekommenderar författarna att undersöka varför de oerfarna revisorerna har en mindre positiv syn på verkligt värde. Även latent skatt inom fastighetsbolag belyses som ett område med möjlighet till vidare forskning. / The purpose of this study is to create an understanding of how auditors audit fair value of investment properties. The research strategy is of qualitative nature, with an abductive research approach and is based on the hermeneutical research tradition. The empirical study is based on semi-structured interviews which are then interpreted and linked to previous research and relevant theories to answer the study’s research questions. The study shows how the auditors proceed during the audit of fair value of investment properties, through a model with three phases. No big difference of audit methodology can be identified through the empirical study. The study also concludes that IAS 40 results in higher demands on auditors' knowledge due to the major importance and risk that fair value brings, which means more subjective assessments of assumptions and inputs. The study's theoretical contributions include a three-phase model for the audit process of fair value of investment properties and the difference between a full valuation and a desktop valuation. The practical contribution of the study consists of proposals for change in the framework. As suggestions for further research in this area, the authors suggest why the inexperienced auditors have a less positive view of fair value. Also deferred taxes in real estate is highlighted as an area of opportunity for further research.

<p><strong>Datum: </strong>2010-06-03</p><p><strong>Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)</p><p><strong>Lärosäte:</strong> Mälardalens högskola, Västerås</p><p><strong>Institution: </strong>Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p><strong>Titel: </strong>Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?</p><p><strong>Författare:</strong> Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic</p><p><strong>Handledare:</strong> Riitta Lehtisalo</p><p><strong>Examinator: </strong>Cecilia Lindh<strong></strong></p><p><strong>Problemformulering: </strong>Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?</p><p>Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning.<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde</p>

<p>Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection</p><p>Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits</p><p>Author: Sam Espeland</p><p>Advisor: Ogi Chun</p><p>Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity</p><p>Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection.</p><p>Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews.</p><p>Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated.</p><p>Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented.</p><p>Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated.</p> / <p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet.</p><p>Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp.</p><p>Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer.</p><p>Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.</p>

Datum: 2010-06-03 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300) Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Titel: Verkligt värde -Hur tillämpas verkligt värde på förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning? Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana Karamehmedovic Handledare: Riitta Lehtisalo Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: Vilka värderingsmetoder finns för fastställandet av verkligt värde och vilken är den vanligast förekommande samt mest lämpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen? Hur förhåller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rättvisande bild vid värdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt värde? Syfte: Syftet med studien är att genom en empirisk undersökning få en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning fastställer och redovisar det verkliga värdet på sina förvaltningsfastigheter. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras årsredovisningar. Slutsats: De undersökta bolagen tillämpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lämplig i den rådande ekonomiska situationen. Verkligt värde speglar en mer rättvisande bild än vid värdering till anskaffningsvärde, dock tas inte hänsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utsträckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rättvisande bild, verkligt värde