Title: The implementation of valuation of tangible and financial assets to fair value – and its effects on the creditor protection Course: Bachelor theses in business accounting, 10 Swedish credits Author: Sam Espeland Advisor: Ogi Chun Key words: IAS 16, 39, 40, fair value, creditor protection, equity Purpose: The purpose with the essay is to examine how the implementation of the IAS standards that regard valuation to fair value, effects the equity and how the effects on equity affects the creditor protection. Methodology: The essay is using both a quantitative and a qualitative approach in which the quantitative part constitutes of data collection from annual reports and the qualitative part constitutes of interviews. Theoretical perspective: The theory gives a thorough understanding in how the IAS standards are designed, furthermore the procedure at liquidation and lack of capital is being treated, moreover some relevant terms and concepts are being treated. Empirical foundation: This chapter is divided into two parts, in one part the results from the quantitative approach is being presented in diagram form, and in the other part the interviews are being presented. Conclusions: The implementation will give a higher equity for most real estate companies, but likely also for example the mining industry. The creditor protection will likely be worsened among the industries that experience an increase in equity since their activities may proceed for a longer time before they have to be liquidated. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur införandet av IAS standarder som rör värdering till verkligt värde, påverkar eget kapital och hur detta i sin tur påverkar borgenärsskyddet. Metod: Uppsatsen använder sig av både ett kvantitativt och ett kvalitativt upplägg där den kvantitativa delen utgörs av datainsamling från årsredovisningar och den kvalitativa delen utgörs av intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap i hur IAS standarderna är utformade, dessutom behandlas förfarandet vid likvidation och kapitalbrist, vidare behandlas en del relevanta termer och begrepp. Empiri: Empirin är uppdelad i två delar, i den ena delen redovisas resultatet av den kvantitativa ansatsen i diagramform, och i den andra delen redovisas utförda intervjuer. Slutsatser: Implementeringen av relevanta IAS standarder ger ett ökat eget kapital för fastighetsbranschen men sannolikt även för t ex. gruvbolag. Borgenärsskyddet kommer sannolikt försämras bland de branscher där eget kapital ökar, eftersom deras verksamhet kan fortgå under en längre tid innan de måste träda i likvidation.

Abstract Title: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting. -A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board. Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market’s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives. Investment properties can either be measured according to the Fair value model or the Cost model. By applying the Fair value model, enterprises get the opportunity to allow internal or external valuers to implement the valuation. Furthermore they can also choose if the fair value should be determined by market price/value or cash flow analysis. Difficulties concerned with the fair value model are that the market value has the tendency to follow inflation-developments and there is a high level of uncertainty in the valuation process. This combined with increased choices, can have negative effects on the qualitative characteristics of accounting; relevance, reliability, comparability and consistency. The International Standards has been implemented in Swedish companies and the first indications of the real estate companies’ choices regarding investment properties can be found in their published consolidated accounts for year 2004, as well as in the semi-annual reports for 2005. Therefore interests arose to find out if it exist any uniform accounting of investment properties among listed as well as non- listed Swedish real estate companies. Has a practice has occurred? and how has the quality of the real estate market’s accounting information been affected by IAS 40 and fair value? Purpose: The purpose of this study has been to state the choices the real estate companies, listed and non- listed, on the stock market, have made in compliance with accounting of investment properties, concerning the principles of valuation, valuers and the basis of valuation. On the basis of this, the possible causes of these choices and the further effects on the qualitative characteristics of the accounting; relevance, reliability, comparability and consistency, has been analyzed with independent auditors perspective on the subject. Method: This study has been carried out partly with a quantitative study of the real estate companies’ financial reports and partly with a qualitative study consisted of interviews with independent auditors. Result and Conclusion: All of the listed Swedish real estates companies have through cooperation chosen the Fair value model, mainly because the component depreciation is considered being a poor alternative. The majority have chosen both internal and external valuers to make the valuations. Through this combination companies can achieve better valuations as well as control and quality safety. All have chosen the cash flow analysis as the basis of valuation. This choice is due to the lack of a transparent market value. Only four of the non- listed Swedish real estate companies in this study, have chosen the fair value model. Due to their size and some loans listed on the market, these companies gain more by being comparable with the listed companies. The qualitative characteristic relevance is considered most beneficial, where reliability is considered least. Comparability and consistency are also considered beneficial, but there are some conditions to be considered for them in order to benefit more in the future. The conclusion can be drawn that there exist a uniform accounting of investment property only amongst listed Swedish real estate companies. Thereby a practice has occurred only amongst them. Since three out of four qualitative characteristics of accounting are considered being beneficial, the conclusion can be drawn that fair value measures have a positive effect on the Swedish real estates market companies’ accounts. / Bakgrund och problem: Alla bolag noterade på en reglerad marknad inom den Europeiska Unionen skall från och med januari 2005 tillämpa gemensamma redovisningsregler, IAS/IFRS standarder, vid upprättandet av koncernredovisningen. I Sverige har även onoterade bolag fått möjligheten att frivilligt tillämpa dessa regler i koncernredovisningen. En skillnad som förekommer mellan tidigare svenskt och ny internationellt regelverk berör redovisningen av förvaltningsfastigheter, vilket framför allt påverkar fastighetsbranschens redovisning. I motsatts till redovisningsrådets rekommendation RR 24 beviljar den nya standarden IAS 40 val mellan olika redovisningssätt. Förvaltningsfastigheter kan antingen redovisas till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med komponentavskrivningar. Vid förstnämnda valet får bolagen vidare välja att låta interna eller externa värderingsmän utföra värderingen. Dessutom får de välja värderingsunderlag, där alternativen utgörs av antingen marknadsvärde eller andra värderingsmetoder som kassaflödesmodeller. Problemen med verkligt värde är att marknadsvärdet tenderar att följa inflationsutvecklingen och osäkerheten i värderingarna är stora. Detta i kombination med utökade valmöjligheter kan i sin tur vara skadligt för redovisningens kvalitativa egenskaper, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Eftersom IAS/IFRS reglerna redan har trätt i kraft finns de första indikationerna på vilka faktiska val svenska fastighetsbolag har gjort gällande redovisningen av förvaltningsfastigheter i bolagens publicerade koncernredovisningar för år 2004 samt i delårsrapporterna för 2005. Härigenom har intresset väckts berörande om det förekommer en enhetlig redovisning av förvaltningsfastigheter bland svenska noterade respektive onoterade fastighetsbolag? Har en praxis uppkommit, och Hur har kvaliteten av fastighetsbranschens redovisningsinformation påverkats av övergången till IAS 40 och framförallt av införandet av verkligt värde i redovisningen? Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att, efter implementeringen av de internationella reglerna i koncernredovisningen år 2005, undersöka vilka val noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag har gjort vid redovisningen av förvaltningsfastigheter gällande värderingsprincip, värderingsmän och värderingsunderlag. Utifrån detta har sedan de möjliga bakomliggande orsakerna till dessa val samt effekterna på redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper, tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet och begriplighet undersökts med utgångspunkt från oberoende kunniga revisorers perspektiv. Metod: Denna studie grundar sig på dels en kvantitativ och dels en kvalitativ undersökning. Den förstnämnda kommer i uttryck genom en granskning av fastighetsföretagens finansiella rapporter och den sistnämnda genom intervjuer med ett antal oberoende revisorer med expertis inom området. Resultat och slutsatser: Samtliga noterade bolag har genom samarbete valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Anledning har framförallt varit att alternativet med komponent avskrivningar är för dåligt. Majoriteten av dessa bolag har även valt att låta både interna och externa värderingsmän utföra värderingen. Genom denna kombination uppnås bättre värderingar, kontroll och trovärdighet. Som värderingsunderlag har samtliga valt kassaflödesmodeller, vilket kan förklaras med att det sker för få transaktioner på marknaden som försvårar den direkta avläsningen av marknadsvärdet. Bland de onoterade bolagen i studien har endast fyra bolag, valt att efterfölja de noterade bolagens handlingar. På grund av deras storlek och marknadsnoterade lån vinner dessa bolag på att bli jämförbara med de noterade bolagen. Resterande onoterade bolag antingen avvaktar eller missgynnas av att byta regelverk. Av de kvalitativa kraven gynnas relevansen mest och tillförlitligheten gynnas minst, Även jämförbarheten och begripligheten blir bättre av redovisningsalternativet verkligt värde men det finns förutsättningar till att dessa gynnas mer i framtiden. Av noterade bolagens enhetliga val och onoterade bolagens varierande val kan slutsatsen dras att det förekommer en praxis endast bland de noterade svenska fastighetsbolagen. Eftersom tre av fyra kvalitativa krav gynnas kan även slutsatsen dras att kvaliteten av den svenska fastighetsbranschens redovisning blir bättre med införandet av verkligt värde.

Värdering till verkligt värde anses vara både relevant och tillförlitligt vid effektiva marknader och därmed användbart vid beslutsfattande. Eftersom det sällan existerar effektiva marknader uppkommer en problematik i bland annat fastighetsbolag genom att värderingen av förvaltningsfastigheter försvåras. Dessa värderingar präglas av subjektiva bedömningar och eftersom förvaltningsfastigheter ofta utgör en stor del av de totala tillgångarna ökar osäkerheten i värderingarna ytterligare. Värdering till verkligt värde riskerar således att brista i både relevans och tillförlitlighet.Syftet med studien var att beskriva och analysera om det finns ett samband mellan orealiserade värdeförändringar i förvaltningsfastigheter, vid värdering till verkligt värde, och fastighetsbolags börsvärde respektive resultat, samt mellan resultat och börsvärde. Antalet undersökta börsnoterade fastighetsbolag uppgick till 14, där samtliga omfattas av standardenIAS 40 som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Studien omfattade åren 2006–2016. Sekundärdata i form av fastighetsbolagens omsättning och resultat hämtades från Infotorg. Orealiserade värdeförändringar och börsvärde samlades in från fastighetsbolagensårsredovisningar. Insamlade data exporterades till SPSS för vidare analys i form av deskriptiv statistik, Pearson`s korrelationstest samt multipel linjär regression.Studiens resultat visar att orealiserade värdeförändringar har ett positivt och signifikant samband med börsvärde. Dessutom har orealiserade värdeförändringar och resultat ett positivt och signifikant samband. Vidare framkommer att det finns ett positivt och signifikant samband mellan resultat och börsvärde. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det kan finnas andra bakomliggande problem än placeringen av posten orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen och resultatets volatilitet. Problem kan grunda sig i själva värderingen vilket kan innebära att det viktiga är att de finansiella rapporterna är transparanta samt att de redovisningsberättigade anser att värdering till verkligt värde fyller sitt syfte som användbarvid beslutsfattande. / Fair value seems to be both relevant and reliable when markets are efficient and thereby decision useful. Since there is a lack of efficient markets there are arising problems among real estate companies that makes the valuation of investment properties more difficult. The valuation of fair value is characterized by subjective assessments. Since investment propertiesoften make up a large part of total assets, the uncertainty according to the valuation increases, thus, there is a risk that fair value decreases in both relevance and reliability.The aim of the study was to describe and analyze if there is a relationship between unrealized changes in fair value in investment properties and real estate companies market capitalization and earnings. Further, the eventual relationship between earnings and market capitalization. There were 14 real estate companies included in the study, where all of these are involved inthe IAS 40 standard, which regulates how investment properties should be accounted for. The study included the years 2006-2016. Secondary data in terms of companies’ turnover and earnings were collected from Infotorg, while market capitalization and unrealised changes in fair value were collected from annual reports of real estate companies. The collected data were exported to SPSS where descriptive statistics, calculations of Pearson´s correlations andmultiple linear regression analysis were produced for further analysis.The results of the study show that unrealized gains and losses are positively and significantly related to market capitalization. Moreover, unrealized gains and losses and earnings are positively and significantly related to each other. Furthermore, there is a positive and significant relationship between earnings and market capitalization. Finally, the results indicate that there might be other underlying problems than the presentation of unrealised gains and losses in the income statement and earnings volatility. However, the problem may be based on the valuation itself, which implies that the transparency in financial statements is important and also stakeholder’s opinions about fair value´s decision usefulness. / <p>Betyg B, 170602</p>

Uppsatsens fokus var att undersöka i vilken utsträckning icke noterade K3-fastighetsbolag i Stockholm, Sverige frivilligt tillämpar verkligt värde genom användandet av International Financial Reporting Standards, IFRS som redovisningsstandard. Ämnet är aktuellt med tanke på de höga marknadsvärdena på fastighetsmarknaden i Sverige. Höga marknadsvärden kan vara ett incitament för fastighetsbolag att gå från den traditionella anskaffningsvärdeprincipen till att redovisa sina fastigheter enligt verkligt värde. Problematiken vid värdering enligt verkligt värde är svårigheten för långivare att bedöma kreditsäkerheten på grund av komplexiteten bakom de högt värderade fastigheterna. Incitament som tidigare forskning belyst är att påverka och manipulera nyckeltal för att företaget ska se starkare ut. Företagen kan även vara intresserade att värdera fastigheter högt om de är nära att bryta mot lånevillkor. Studien har fokuserat på fastighetsbolag baserade inom Stockholms län, där företagen som blivit utvalda behövt uppfylla vissa kriterier för att vara av intresse för studien. Studiens resultat indikerar att majoriteten av fastighetsbolagen i Stockholm väljer att inte tillämpa verkligt värde när de redovisar sina fastigheter, därmed är det normativa på marknaden att redovisa fastigheter enligt anskaffningsvärdet. Studiens resultat är motstridigt mot tidigare forskning som framhäver att redovisning enligt verkligt värde används för att påverka företagets inkomster och resultat när det råder höga marknadspriser. Studien framhäver att det enbart är sex procent av företagen som redovisar enligt verkligt värde, de här företagen kännetecknas av låg skuldsättningsgrad samt stabil ekonomi. Studien påvisar även att 72,6 procent av företagen som inte redovisar till verkligt värde fortfarande presenterar det verkliga värdet på fastigheterna i sina årsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att påvisa om fastighetsbolag använder sig av verkligt värde eller inte, samt identifiera gemensamma faktorer som utmärker dessa företag. Då studien genomförts med en kvantitativ undersökningsansats kunde inte alla incitament som tidigare forskning belyst undersökas. En helhetsgranskning hade krävt både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökningsansats. Därmed är resultatet som presenteras i denna uppsats ämnat att svara på om företag redovisar enligt verkligt värde eller inte samt vad som utmärker företagen, inte att ge en fördjupad förståelse för varför de gör det. / The essence of this paper has been to investigate to what degree real estate companies based in Stockholm, Sweden voluntarily adopt fair value accounting, FVA by using International Financial Reporting Standards, IFRS as accounting principle. This subject is currently interesting because of the high market values on real estates in Sweden right now, never have the prices been as high on the market as the current ones. The high pricing on real estates may be an incentive for real estate companies to move from the traditional acquisition value to the adoption of FVA when presenting the value of their real estates in their annual reports. The problem of the FVA is the complexity behind the valuation which makes it harder for creditors to evaluate the assets of companies. Previous research has highlighted incentives for FVA such as, the effort to effect or manipulate financial ratios to make the company look stronger. And that companies can have an incentive to evaluate their properties high if they are close to break their bond covenants with the bank. This paper has focused on real estate companies in the Swedish capital city, Stockholm. Where the companies chosen to be included in the study have been required to fulfil some credentials to be of interest for the survey. The study clearly present that the majority of the real estate companies in Stockholm, Sweden does not use FVA in their financial statement when book keeping their properties. Therefore, the normative isomorphic pattern among the companies is to book keep properties according to acquisition value. What extinguish these companies are their low debt to ratio and high ability to pay. The findings are inconsistent with prior studies that have been conducted arguing that companies use FVA when accounting to engage in result increasing actions. In Stockholm on the other hand there are only six percent of the companies that are accounting according to FVA, but there is a total of 72,6 percent of the companies not using FVA as their book keeping principle that provides the fair value of their real estates in their annual reports. The core of the paper has been to establish whether the companies use FVA or not. The paper also present breakdowns of the incentives that prior studies have concluded has an influence on companies when choosing FVA as accounting principle. Because of the quantitative method used when conducting the study not all the incentives that prior research has provided where able to be analysed. To be able to conclude a full picture, the issue needs to be addressed with both a quantitative and a qualitative method. Therefore, the result presented in this paper is to be regarded as an answer to if real estate companies in Stockholm, Sweden use FVA, not why they do it.

Background and aim: All of the publicly listed companies in the EU have since January 2005 been required to implement the new international accounting standard IAS/IFRS in their financial statements. One of the new regulations that were included in the standard was the IAS 40 – Investment Property, which regulates the valuation and reporting of a company’s investment properties. IAS 40 introduced two different approaches to valuate investment properties; the cost method and the fair value method. The latter one created debate and controversy because of concerns regarding its applicability on assets not traded on an efficient market. The foundation of the fair value method is to value an asset to its fair value, which is the amount that can be expected to be received if the asset would have been sold the time of the valuation. If an asset is regularly traded on an efficient market the information of the value can be retrieved directly from recent market transactions. However, if the asset is not traded on an efficient market the management needs to make own assumptions when assessing the value, which is thus subject to bias. This creates opportunities for the management to manipulate the earnings. The purpose of this study is to determine whether Swedish real estate companies use the fair value method as a tool to manipulate earnings by implementing earnings management techniques. Methodology: Two hypotheses were developed to answer the research question. They were tested by conducting a statistical analysis. Hypothesis 1 was tested by performing a linear regression analysis and the second hypothesis was tested by a chi-square-test. Result and conclusion: The results from statistical analysis were ambiguous. Although a specific earnings management technique could not be proven to be used it was not possible to eliminate the possibility of real estate companies performing some kind of earnings management technique to manipulate the earnings. / Bakgrund och syfte: I januari 2005 introducerades en internationell redovisningsstandard, IAS/IFRS, som alla börsnoterade företag i EU var tvungna att implementera. Ett av de många nya regelverk som infördes var IAS 40 – Förvaltningsfastigheter som reglerade värderingen och redovisningen av ett företags förvaltningsfastigheter. IAS 40 introducerade två nya metoder för att hantera redovisningen av förvaltningsfastigheter; cost-metoden och fair value-metoden. Den sistnämnda blev debatterad och ansågs kontroversiell då det funderingar skapades över dess tillämpning på tillgångar som inte handlades på en effektiv marknad. Fair value-metoden syftar till att värdera en tillgång till dess verkliga värde, vilket är det belopp som kan förväntas fås vid en eventuell avyttring vid värderingstillfället. Om en tillgång regelbundet handlas på en effektiv marknad kan information inhämtas direkt ifrån nyligen genomförda marknadstransaktioner. Om en tillgång emellertid inte handlas på en negativ marknad måste företagsledningen formulera egna antaganden när värdet beräknas vilket skapar utrymme för subjektivitet och som då kan utnyttjas av företagsledningen för att manipulera resultatet. Studiens syfte är att fastställa huruvida svenska fastighetsföretag använder fair value-metoden som ett verktyg för att manipulera ressultatet genom att implementera earnings management-tekniker. Metod: Två hypoteser formulerades i studien för att besvara frågeställningen. De prövades genom att utföra en statistisk analys. Hypotes 1 prövades genom en linjär regressionsanalys och hypotes 2 prövades genom att utföra ett chi-två-test. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen var tvetydig. Då även om användadet av en specifik earnings management-teknik inte kunde statistiskt visas var det inte möjligt att eliminera det faktum att earnings management i någon form kan förekomma för att manipulera resultaten.

<p>För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.</p>

<p>Background – From the 1st of January 2005 should companies, within the EU, listed on a stock market implement International Accounting Standards, IAS. This means among other things that assets can be valued with the fair value model which was not an option before according to Swedish regulations. This opportunity implies that companies face different choices.</p><p>Problem discussion – IAS 40, Investment Properties, is a standard that implies choices. The Standard makes it possible to value investment properties with the fair value model or the cost model. Another choice within IAS 40 concerns the question, who shall perform the valuation. There is no demand for independent valuers, it is up to the management to choose between a internal or external valuer. Another choice concerns if fair value should be determined by market price or cash flow analysis.</p><p>Purpose – The purpose of this study is to state which choices, Swedish real estate companies listed on the stock market, make in compliance with IAS 40, and also describe and explain how the management effects and what incentives that lies behind the choices.</p><p>Method – This study have been carried out with a qualitative study of five real estate companies listed on the stock market. The annual reports have been examined and interviews were made with all of the companies. Theories that have been used to explain the incentives behind the choices are positive accounting theory, institutional theory and the interest model.</p><p>Conclusion – Swedish real estate companies listed on the stock market, will choose fair value model. The incentives are mainly, institutionalization within the line of business, meet the interest of the stock market with better information and that the alternative is not adjusted to the real estate business. A solid majority of the companies choose a internal valuer. The incentives are mainly that it is recognized by the line of business, internal knowledge gives a more correct value and that independence is not highly considerated. The companies choose a cash flow analysis to determine the value because the market is not active enough to use market value. And also because of the professional organizations that have made it accepted. The Swedish real estate market is clearly effected by the institutionalization and the professional organizations have strong influence on the decisions.</p> / <p>Bakgrund - Från och med den första januari 2005 skall börsnoterade bolag med säte inom EU skall tillämpa internationella redovisningsstandarder, IAS. Detta innebär bland annat att en rad tillgångar framöver kan tas upp till verkligt värde, vilket inte varit möjligt enligt årsredovisningslagen. Denna möjlighet innebär att företagen ställs inför valmöjligheter.</p><p>Problemdiskussion – IAS 40, Förvaltningsfastigheter, är en standard som innebär valmöjligheter. Regeln gör det möjligt att redovisa förvaltningsfastigheter till verkligt värde alternativt anskaffningsvärde. Ett annat val i IAS 40 är vem som skall göra värderingen. Det finns inget krav oberoende värderingsmän utan det är upp till företagsledningen att välja intern eller extern värderare. Ytterligare ett val är det som berör om verkligt värde skall baseras på markandspriser eller kassaflödesvärdering.</p><p>Syfte - Syftet med studien är att redogöra för vilka val svenska noterade fastighetsbolag gör i enlighet med IAS 40, samt att beskriva och förklara hur ledningen påverkas och vilka motiv som ligger bakom de här valen.</p><p>Metod – Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ studie av fem noterade fastighetsbolag. Bolagens årsredovisningar har granskats samt att intervjuer har genomförts med samtliga bolag. Teorier som använts för att förklara motiven bakom valen är po-sitiv redovisningsteori, institutionell teori samt intressentteori.</p><p>Slutsats - Svenska noterade fastighetsbolag kommer att välja redovisningsprincipen verkligt värde. Motiven är främst, institutionalisering i branschen, tillgodose aktiemarknaden med bättre information, samt att alternativet inte är anpassat för fastig-hetsbranschen.</p><p>En klar majoritet av företagen väljer en intern värdering. Motiven är främst, konsensus i branschen, intern kunskap ger mer korrekt värdering samt att liten hänsyn tas till oberoende.</p><p>Samtliga bolag i studien anser att det verkliga värdet bästa kan beräkna genom en kassaflödesvärdering. Motiven är främst, ingen tillräcklig aktiv marknad samt metoden blivit allmänt vedertagen av branschorganisationer och svenska fastighetsbolag.</p><p>Sammanfattningsvis visar studien att redovisning i noterad svenska fastighetsbolag är starkt påverkad av institutionalisering. Branschorganisationerna har starkt inflytande på vilka val som bolagen gör.</p>

<p> </p><p>Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24. Detta kan få stora effekter i företagens koncernredovisningar och påverka hur olika intressenter värderar koncernen.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att belysa de effekter en implementering av IAS/IFRS-reglerna för med sig vid värdering av förvaltningsfastigheter i mindre svenska onoterade fastighetskoncerner. Hänsyn ska även tas till de effekter en förändrad redovisning har för revisorer, banker och investerare.</p><p>Avgränsning: Noterade företag kommer inte att behandlas, då det skulle strida mot studiens syfte. Vidare kommer ej internationella företag redogöras för. Företag som inte är fastighetsbolag kommer heller ej att behandlas.</p><p>Metod:Metoden som används är kvalitativ och studien kommer i första hand baseras på primärdata där sådan är möjlig. Studiens ansats är induktiv, då slutsatser kommer att dras från empirin.</p><p>Teoretisk referensram: Studiens referensram är baserad på värderingsteorier samt svenska och internationella redovisningsregler, som behandlar förvaltningsfastigheter och materiella anläggningstillgångar.</p><p>Slutsats: EU:s grundtanke med ett harmoniserat regelverket är god, men leder till oönskade effekter. Studien kommer fram till att ett byte från det svenska regelverket till det internationella skulle innebära en ökad arbetsmängd för företagen och därmed öka kostnaderna. Det blir inte alltid enklare att jämföra företag som värderar enligt verkligt värde, då värderingarna är subjektiva och inte alltid speglar det sanna värdet. IAS 40 erbjuder även andra möjligheter att redovisa, som till exempel anskaffningsvärde. Företagen kommer därför genom att den föregående metoden finns kvar troligtvis ej redovisa till verkligt värde. Därmed faller argumentet att detta regelverk skulle öka jämförbarheten.</p><p> </p>

The new accounting standard IFRS 13 had its mandatory implementation January 1 st 2013. The main reason for the implementation was to eliminate inconsistencies and reduce complexities in fair value measurements. The new disclosure would therefore enable public real estate companies to be more transparent towards investors, who base their financial decision on the information that is presented in the financial report. Since the market value of investment properties is important for investors when making their financial decisions, this study focuses on the disclosure requirements of IFRS 13 in Sweden. The aim of this research was to study how well Swedish real estate companies follow the new disclosure requirements and how this may affect the investors’ financial decisions. In order to conduct the study a mixed method approach was undertaken. The study consisted of a sampled of 90 financial reports from 15 public real estate companies in Sweden before and after IFRS 13. The disclosure requirements were later calculated in accordance to an unweighted disclosure index and then tested against a hypothesis with the help of the Wilcoxon matched pair test. The comparison of the financial reports during the period 2010- 2015, that is before and after IFRS 13, enabled us to see how well the new requirements were followed. If a certain disclosure requirement was not followed an analysis of the audit reports was made in order to conclude if a modified opinion had been left by the auditor or not. In order to strengthen this specific part of the study a qualitative method was undertaken to get an expert’s point of view regarding the new requirement as well how the investors may be affected. Four auditors were interviewed in order to acquire this information but also to get a better insight regarding the investors’ point of view. After the data collection and analysis, our findings reveal that the overall compliance of public real estate companies in Sweden was high and that the disclosure quality had increased after the implementation of IFRS 13. However, not all disclosure requirements were fulfilled and none of the company’s auditors chose to give a modified statement. The results from the qualitative part of the study showed that all participants consider auditors to have sufficient knowledge of IFRS 13. Furthermore, the participants’ also claimed that the change of disclosure requirements has little impact on investors’ financial decisions.

Este trabalho se baseia na teoria de escolhas contábeis, pautadas nas premissas: (i) eficiência de contratos; (ii) assimetria de informação e (iii) comportamento oportunista (Holthausen, 1990). A adoção inicial do IAS40/CPC 28 - Propriedades para Investimento permite a escolha do método de custo ou valor justo para mensuração. Foi utilizada uma amostra de 36 empresas abertas que possuíam propriedades para investimento cujo método de avaliação foi divulgado no ano de 2010. O método de mensuração é a variável dependente, uma dummy para escolha do custo ou valor justo. As variáveis independentes analisadas foram: Tamanho; Endividamento; Proporção de Propriedades para Investimento com relação ao Ativo Total; (ROE) Return on Equity, e Lucro Líquido. Através de uma Regressão Logit no software Stata® avaliaram-se quais variáveis são mais influentes na escolha contábil. O achado mais relevante foi a proxy para tamanho de que os custos políticos reduzem a probabilidade de utilizar o valor justo, considerando um nível de significância estatística de 5%. As variáveis constituem-se em: Endividamento, Proporção de Propriedades para Investimento com relação ao Ativo Total e Lucro Líquido, sendo explicativas para escolha do valor justo, considerado um nível de significância estatística de 10%. A variável ROE (returno n equity) não se mostrou significativa. Considerando o ponto de corte (cutoff) de 0,5, o percentual de acerto do modelo foi de 88,89%, ou seja, das 36 observações, 32 foram classificadas corretamente. Por fim, em termos normativos o estudo pode servir aos órgãos reguladores, pois em 2010, das 75 empresas que apresentavam propriedades para investimentos nos balanços, somente 24 sequer mencionaram a forma de avaliação. / This study is based on accounting choice theory, which premises are: (i) contractual efficiency; (ii) information asymmetry and (iii) managerial opportunism reasons could determinate the choice. At the first time adoption for IAS 40 - Investment Properties which allow the choice between fair value or cost model for evaluation. It was used a sample of 36 listed companies which disclosure the evaluation method for 2010. A dummy was used as dependent variable for the choice between cost or fair value model and the independents variable are: Size; Leverage; Rate of Investment Properties against Total of Assets; Return on Equity and Income. Using a logit regression on software Stata® evaluates which variable more influence in the accounting choice. The most relevant finding is the proxy size which political costs decrease the possibility to use fair value, for 5% of statistical significance. Ther variables are: Leverage, Rate of Investment Properties against Total of Assets, that are relevant for choosing fair value, for 10% of statistical significance. The variable ROE is not significant. With a cutoff as 0,5 the percentage of accuracy for the model is 88,89%, which means 36 observations, 32 are correctly classified. In the end, in a normative way, this study may help the accountant setters. In 2010, for 75 listed companies which has investment properties in their financial report only 24 companies not even mention the evaluation method.