41 |
Uppfyllande av jämförbar fastighetsvärdering i den externa redovisningen : En studie om tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40Zettergren, Sofie, Gillenfalk, Nathalie January 2009 (has links)
Inledning Från att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra. Syfte Syftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40. Referensram och teoretisk utgångspunkt Studiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie i två delar. I den första delen studerar vi hur fastighetsbolag redovisar fastighetsvärderingen i den externa redovisningen 2008. I den andra delen av studien har vi genomfört intervjuer med tre revisorer, en redovisningsspecialist samt personer från tre bolags företagsledningar som är ansvariga för den externa redovisningen. Empiri I empiriavsnittet presenterar vi den information om fastighetsvärderingen som vi funnit i de studerade bolagens redovisningar. Därefter presenteras en sammanställning av vad som framkom i samtliga intervjuer. Diskussion och slutsatser Utifrån vår studie av fastighetsbolags redovisningar ifrågasätter vi om kvalitetskravet begriplighet uppfylls, vilket i sin tur påverkar jämförbarheten negativt. Vi ifrågasätter begripligheten då företagen undviker definitioner och specifik information om antaganden. Utifrån intervjuer med revisorer, en redovisningsspecialist och företagsledningar samt studerande av IASBs föreställningsram har vi identifierat en möjlig problemkälla. Problemet vi uppfattat tycks härröra till IASBs föreställningsram under p.40 som beskriver att fortlevnad av IAS inklusive upplysningar om de redovisningsprinciper som tillämpas i företaget bidrar till att uppnå jämförbarhet (2008). Vi har funnit att jämförbarhet inte är någonting som automatiskt uppfylls vid användande av IAS 40.
|
42 |
Verkligt värde : Varför har fastighetsbolagen gjort nedskrivningar av värdet på sina förvaltningsfastigheter trots den sänkta räntan? / Fair Value : Why have the real estate companies' made write-downs of the value of their investment properties, despite the reduced rate?Kleber, Emelie, Larsson, Anna January 2009 (has links)
Bakgrund: När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen. Metod: Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen. Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Empiri: Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken. Slutsats: Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen. / Background: When the global financial crisis occurred, there was an uncertainty about the valuation of investment properties. As a result, property prices slowed down while interest rates were lowered, this doesn’t follow the theory. Purpose: The purpose of this study is to investigate how real estate companies' regarding accounting for investment properties has been affected by the global financial crisis. Methodology: We used the qualitative method when we looked closer in to the real estate companies' annual reports to get a better insight. Reference frame: In the frame of reference, IASB's regulation IAS and the implications of investment property and its market is presented, this to give the reader a better understanding of the valuation of investment properties at fair value. Empirical foundation: The empirical foundation is collected from the selected real estate companies' annual reports, its stock price from the Stockholm Stock Exchange (OMX) and STIBOR interest from Riksbanken. Conclusion: The conclusion is that the financial crisis has an impact on real estate companies' valuation of investment properties, but the valuation has not followed the stock price.
|
43 |
Fastighetsvärdering : Fastighetskrisen under 1990-talet kan det upprepas igen?Gyllin, Rebecca, Pettersson, Carina January 2006 (has links)
Bakgrund: I början av 1990 – talet drabbades Sverige av en omfattande fastighetskris. Det fanns ett antal faktorer som gemensamt bidrog till att krisen uppstod men även påverkade dess omfattning. Perioden innan krisen hade kännetecknats av lång tid av stigande fastighetspriser och en tro från marknaden om en fortsatt god värdeutveckling. Även bankerna delade synen om en fortsatt värdestegring, vilket bidrog till att krediter beviljades mer utifrån en marknadsvärdering istället för en analys av bolagens återbetalningsförmåga. Införandet av de nya IAS/IFRS reglerna bidrar till en ökad jämförbarhet mellan företag vilket främst har efterfrågats av investerare. Förvaltningsfastighetsbolag kan välja att redovisa enligt ”fair value model” eller ”cost model”. Om bolagen väljer att redovisa enligt ”fair value model” skall fastigheterna i redovisningen värderas till verkligt värde. Det innebär att värdeförändringen kommer att justera årets vinst eller förlust via resultaträkningen vilket påverkar bolagets egna kapital. Syfte: Att se om vi kan finna att bankerna i sin bedömning av värdet på fastigheter kommer att påverkas av de nya redovisningsreglerna. Vi har även för avsikt att undersöka om dessa redovisningsregler kan bidra till en övervärdering av fastigheter och om det kan leda till en ny spekulationsbubbla. Genomförande: Vi har genomfört en litteraturstudie som har kompletterats med fem stycken kvalitativa intervjuer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är:Lärdom av den tidigare krisen har gjorts enligt bankerna både hos dem själva och inom fastighetsbranschen. Nya värderingsunderlag används, bankernas bedömningar görs utifrån fastigheternas kassaflöde ibland i kombination med ortsprisanalyser. Fastighetsbolagen använder sig av olika räntesäkringsinstrument för att skydda sig mot kraftig stigande räntor. Att en ny fastighetskris skulle vara aktuell anser bankerna inte vara troligt. Den slutsatsen dras utifrån att de underliggande faktorer som tillsammans bidrog till fastighetskrisens uppkomst ser helt annorlunda ut idag jämfört med tiden innan krisen. Vi delar inte bankerna uppfattning fullt ut då vi anser att det finns en risk att omvärldsfaktorer snabbt kan ändras. Till exempel genom politiska beslut vilket kan bidra till en ny fastighetskris. Att de nya redovisningsreglerna ändå kan få betydelse för värdering av fastigheternas värde är enligt oss att det kan ske en omedveten justering av värderingsunderlaget. Det finns återigen en god likviditet på marknaden som enligt oss kan leda till en förhöjd vilja hos bankerna att öka sina kreditvolymer.
|
44 |
Kontroller av verkligt värde i förvaltningsfastigheter : En fallstudie av kontrollfunktioner i värderingsprocessen / Controls of Fair Value in Real Estate Valuation : A Case Study of Points of Reference in the Valuation ProcessHedin, Ola J, Lidstedt, Marcus January 2006 (has links)
Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet. Det har också konstaterats att kontrollerna varierar beroende på använd värderingsmetod och att erfarna praktiker tycks föredra verkliga värden som grundats på nuvärdesberäknad kassaflödesanalys medan de genomför noggranna kontroller innan den primära värderingsmodellen – ortsprismetod – tillämpas.
|
45 |
Värdering av fastigheter till verkligt värde : Vilka konsekvenser får värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde för fastighetsbolagens riskhantering och finansiering av verksamheten?Cederlöf, Camilla, Särnholm, Eva January 2006 (has links)
Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 är en del av det nya regelverket och innebär att förvaltningsfastigheter får värderas till verkligt värde. Implementeringen av standarden medför stora förändringar i svensk redovisning. En redovisning baserad på verkliga värden kan resultera i stora svängningar vad gäller tillgångarnas värden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler realistiska värden. För att förvärva och äga fastigheter krävs finansiering, vilket sker genom upptagande av räntebärande lån och eget kapital. Vidare behövs en väl avvägd finansiell strategi som inkluderar delar så som riskhantering och antaganden om avkastningskrav. Syftet med vår uppsats är att undersöka och utreda problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40 samt fastighetsbolagens riskhantering och finansiering av verksamheten. Uppsatsen bygger på en undersökning av fem noterade fastighetsbolag samt intervjuer med respondenter från fastighetsföretagen, revisorer och en extern värderare. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kombination av en kvalitativ och kvantitativ undersökning. Undersökningens utformning är intensiv med en explorativ problemställning. Det finns totalt sett elva noterade renodlade fastighetsbolag i Sverige. Vi har studerat fem av dessa vilket resulterar i att vår undersökning baseras på en stor del av populationen (45 %). Intervjuer med representanter från två av de undersökta fastighetsbolagen har genomförts. Vidare har vi intervjuat en extern värderare. I studien har vi växlat mellan empiri och teori och således använt oss av den abduktiva metoden. Vi har utgått från de data som vi har fått fram då vi studerat de olika fastighetsbolagen samt respondenternas svar från intervjuerna. Resultatet från undersökningen påvisar att fastighetsvärdering enligt IAS 40 inte är ett helt lätt område. Det framkommer att räntekostnaderna utgör en betydande kostnadspost för fastighetsbolagen och att finansieringens fördelning har betydelse för hur stor påverkan en förändring av räntan har på räntekostnaden. Vidare påvisas att ränterisken utgör en stor risk för bolagen och resultatet kan försämras avsevärt om det inträffar en räntehöjning, trots att ränterisken till viss del hanteras genom olika derivatinstrument. Av avgörande betydelse för det beräknade fastighetsvärdet är avkastningskravet och antagandet om den framtida reala tillväxten. Det har således stor betydelse vilka antaganden som ligger bakom den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler. Det framkommer också att det finns ett samband mellan ränteläget och fastighetsbeståndets värde. På lång sikt ger en lägre ränta ett högre värde på fastigheterna. En redovisning som baseras på verkliga värden ger en mer korrekt bild av företagens tillgångar. Det verkliga värdet måste anses bidra till att informationen blir mer relevant eftersom det är ett aktuellt värde som redovisas. Därmed kan det bättre användas som beslutsunderlag.
|
46 |
IAS 40 : Skillnader i fastighetsbolagens redovisningar efter implementeringen av IAS 40Tütüncü, Alev, Melki, Melissa January 2007 (has links)
Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på. Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist. Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.
|
47 |
IAS 40 - Ur aktieanalytikers perspektivNordfors, Christoffer, Kihlberg, Mikael January 2008 (has links)
Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.
|
48 |
Förvaltningsfastigheter : Val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värdeSvedberg, Sandra, Jacobson, Sofie January 2007 (has links)
Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag måste tillämpa IFRS/IAS i sina årsredovisningar, har inneburit stora förändringar för berörda företags redovisning. En av dessa standarder är IAS 40 och dess huvudinnehåll behandlar hur ett företag ska värdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens läge är att förvaltningsfastighetsföretagen får göra ett val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belägna i olika branscher och geografiska regioner, värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av värderingsmetod. Metod: Vi har för avsikt att använda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vårt val av kvantitativ metod är att vi anser att vi kan få fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera våra valda företags årsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillämpar IAS 40. De sökord som har använts är; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, värderingsmetod, värderingsmodell, fastighetsvärdering. Analys och slutsatser: Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder kassaflödesmetoden kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av värderingsmetod. De övriga två metoderna, ortsprismetoden och direktavkastningsmetoden, har vi kunnat se vissa mönster vid val av värderingsmetod. Till stor del stämmer vår teori, men inte helt. Vi har kommit fram till att i de fall ortsprismetoden och/eller en övrig värderingsmetod används tillsammans med kassaflödesmetoden, så bedömer vi att dessa främst har använts som ett komplement. Detta på grund av att informationen och tillvägagångssättet är begränsat i årsredovisningarna. Det ser vi som ett tecken på att tyngdpunkten i värderingen ligger i kassaflödesmetoden.
|
49 |
Finansiell redovisning : Har redovisningsstandarden IAS 40 ökat värerelevansen av redovisningsinformation vid aktieprissättning?Parke, Ludwig, Hägg, Karl January 2013 (has links)
Som följd av den rådande globaliseringen har företag och ägarandelar fått en större geografisk spridning. Detta har ställt krav på en mer harmoniserad redovisning för att främja jämförbarheten mellan företag internationellt. Med bakgrund till detta infördes gemensamma redovisningsregler inom EU. IASB blev det beslutsfattande organet som införde redovisningsreglerna IFRS/IAS, där IAS 40 fick en betydande inverkan på redovisning av fastigheter. Redovisning till verkligt värde av fastigheter trädde i kraft 2005 efter EUs antagande av IAS 40 för publika fastighetsbolag. Vi har valt en kvantitativ forskningsansats för att undersöka ifall införandet av IAS 40 har gjort att fastighetsbolagen redovisar en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Att nu värdera fastigheter till verkligt värde har både teoretiskt såväl praktiskt skapat en del komplikationer. Införandet innebär ett tydligt avsteg från traditionella redovisningsprinciper såsom försiktighetsprincipen och konservativ redovisning. Detta har resulterat i att företagen tar upp orealiserade värden i resultaträkningen. Vi har samlat in data från de publika fastighetsbolagen under tiden 2001-2011 och genomfört regressionsanalyser för att se hur värdeförändringarna i redovisningsinformation har påverkat aktiepriset. Vårt empiriska resultat tyder på att förändringar i bokfört värde på eget kapital och nettoresultatet har totalt sätt fått en reducerande inverkan på aktiepriset. Detta innebär att IAS 40 inte har bidragit till en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Vi ser dock att nettoresultatet har fått en ökad betydelse, samtidigt som bokfört värde på eget kapital har minskat avsevärt.
|
50 |
Värdering av förvaltningsfastigheter : en jämförelse mellan Sverige och StorbritannienSjölind, Lotta, Aletto, Anastasiya January 2013 (has links)
Harmonisering av redovisningsprinciper mellan länder inom EU har försökt uppnås under lång tid och från och med 2005 har det blivit obligatoriskt för noterade företag inom EU att tillämpa IFRS och IAS vid årsbokslut. En av IAS standarder är IAS 40 – Förvaltningsfastigheter där företag som innehar förvaltningsfastigheter kan välja att värdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvärdemetoden eller verkligtvärdemetoden. Dock väljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att värdera till verkligt värde. När företag väljer att värdera enligt verkligtvärdemetoden kan värdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjälp av externa värderingsmän. Syftet med vår studie är att undersöka hur svenska och brittiska företag värderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det råder harmonisering mellan länderna och varför de valt att värdera som de gör. Vår studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som är noterade på respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin årsredovisning. Vi har valt att använda oss utav en metodkombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vårt syfte. Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika värderingsmetoder när de värderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var både metoderna populära. Detta pekar på att det inte råder harmonisering vid värdering av förvaltningsfastigheterna i Storbritannien och Sverige efter införandet av IAS 40.
|
Page generated in 0.0241 seconds