In a society dependent on knowledge, information and information technology (IT), studying IT-oriented knowledge intensive firms becomes particularly interesting. Previous research has for the most part studied management consulting firms as well as how knowledge management and knowledge management initiatives can support or inhibit the growth of organizations. To further progress this line of research the study intends to fill a gap in research concerning consultants focusing on IT-solutions. Consequently, this study has two equally important purposes. Firstly, the study intends to investigate the application of Ikujiro Nonaka’s Organizational Knowledge Creation Theory on new empirical data. Secondly, this study aims to explain learning processes in the IT-consulting trade. The empirical data used is taken from eight interviews and three qualitative surveys from three different IT-consulting firms in Sweden. By using a multiple-case study design this study simultaneously presents a broad perspective of the IT-consulting trade and a deeper understanding of the knowledge sharing processes used in the different cases. The study has resulted in three major conclusions. (1) There are different types of digital tools that are important for knowledge sharing in organizations. These are digital conversation-rooms, digital pin boards and internal databases. (2) The authors also identify six conditions that are important for knowledge sharing. These conditions are proven to have a complex relationship with the context in which knowledge is shared and the consultants’ choice of digital tools. (3) Lastly the Organizational Knowledge Creation Theory is found to be insufficient in describing the knowledge sharing processes in IT-consulting firms, especially regarding the relation between the socialization and externalization processes. Proposals for future research in relation to the findings are presented.

Um in der heutigen, von permanenter Veränderung geprägten, Umwelt erfolgreich zu sein, ist es zweifelsfrei notwendig, die eigenen Kompetenzen stetig weiterzuentwickeln und auf dem neusten Wissensstand zu sein. Berufsbegleitende Weiterbildung ist somit ein elementarer Bestandteil des Paradigmas des Lebenslangen Lernens. Mitarbeiter im IT-Management und -Consulting (ITMC) stehen allerdings häufig vor der Herausforderung, passende Angebote zu auszuwählen und das Gelernte erfolgreich umzusetzen. Diese Arbeit adressiert dieses Problem, indem ein Service-System für Weiterbildung im ITMC entwickelt und anwendet wird. Die entwickelten Artefakte bestehen dabei aus Vorgehens- und Prozessmodellen, einem Ordnungsrahmen sowie einer prototypisch implementierten Plattform sowie deren Evaluation. Zusammen bilden sie das Service-System, welches die Frage beantwortet, wie wir heute und in Zukunft mit unserem Wissen umgehen.

No description available.

Frågeställningar: Hur påverkas deltagarnas kreativitet när agila metoder används i praktiken? Hur påverkar agila arbetsmetoder innovationsförmågan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett litet IT-företag arbetar med att främja kreativitet genom att arbeta enligt det agila arbetssättet, för att på så sätt kunna påverka innovationsförmågan. Metod: Denna studie baseras på en fallstudie. Företaget är ett litet IT-konsultföretag som arbetar med systemutveckling. Företaget har 15 anställda och arbetar enligt det agila arbetssättet och de har två Scrum-team. Detta arbete har sin grund i den kvalitativa metoden med influenser av ett deduktivt förhållningssätt, då studien huvudsakligen baseras på semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Slutsatserna som kan dras är att det agila arbetssättet påverkar kreativiteten genom att öka deltagarnas motivation. Det agila arbetssättet påverkar kreativiteten hos de anställda, då det är fritt att plocka de uppgifter som man själv vill i varje sprint bidrar det till att det kan öka både motivationen och nyfikenheten. En annan slutsats är att det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet då det ger de anställda en mer frihet att planera sitt arbete och ger de möjligheten att själva lösa sin arbetsuppgift på sitt sätt, genom att exempelvis testa nya tekniker. Det agila arbetssättet påverkar deltagarnas kreativitet på så sätt att det kan minska stressen utifrån för själva arbetsgruppen. Detta på grund av att det är produktägaren som har den främsta kontakten med slutkunden.Det agila arbetssättet påverkar innovationsförmågan genom att i och med att det ständigt kommer in nya arbetsuppgifter som arbetsgruppen ska lösa och då arbetsuppgifterna skiljer sig mycket åt, bidrar det till en ökad dynamik och utmaning. En intressant slutsats var att produktägarna skapade en ometveten utmaning kopplat till de anställdas arbetsuppgifter då de anställda ansåg att kravspecifikationerna som de fick var svåra att förstå. Sista slutsatsen som kan dras är att det agila arbetssättet skapade en frihet hos de anställda att själva kunna prioritera bland sina arbetsuppgifter och metoden som de ska lösas på. / Research questions: How are participants' creativity affected when agile methods are used in practice? How do agile methods affect the ability to innovate? Purpose: The purpose of this study is to investigate how a small IT company works to increase creativity by working according to the agile approach, in order to be able to affect the capacity for innovation. Method: This study is based on a case study. The company is a small IT consulting company that works with system development. The company has 15 employees and works according to the agile approach and they have two Scrum teams. This work is based on the qualitative method with influences of a deductive approach, since the study is mainly based on semi-structured interviews and observations. Conclusions: The conclusions are that the agile methods affect creativity by increasing the participants' motivation. The agile way of working affects the creativity of the employees, as it is free to pick the tasks that you want in each sprint, it contributes to increase both motivation and curiosity. Another conclusion is that the agile methods affects the participants' creativity as it gives the employees more freedom to plan their work and gives them the opportunity to solve their task in their own way, for example by testing new technologies. The agile methods affect the participants' creativity in such a way that it can reduce the stress from outside the workgroup itself. This is because it is the product owner who has the main contact with the end customer.The agile way of working affects the ability to innovate because it is constantly entering new tasks that the working group has to solve, and the tasks are very different to each other, it contributes to increased dynamism and challenge. An interesting conclusion was that the product owners created an unconscious challenge linked to the employees' tasks, as the employees felt that the requirement specifications that they received were difficult to understand. The final conclusion is that the agile methods created freedom for the employees to be able to prioritize themselves among their tasks and choose how to solve the tasks.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:25:56Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Antonio Carlos Calicchio.pdf: 866561 bytes, checksum: 4d5388891d26924b6daac657e1dddcf4 (MD5) Previous issue date: 2012-08-14 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / This dissertation aims to identify how consulting firms of information technology (IT) use its resources and capabilities in the pursuit of competitive advantage, from the standpoint of the Resource Based View (RBV). To this end, we reviewed the constructs of strategic management, strategic resources, skills, reasoning of RBV, competitive advantage, opportunities, threats and strategies. The type of research was an exploratory research method used was descriptive, qualitative, in-depth interviews guided by a semi-structured. We interviewed seven executives of the top management of IT consulting firms that were or had been involved with various aspects of the theme of this work. The surveyed companies are direct competitors in the services they provide, which forced the data to be kept confidential. To perform data analysis, we chose to use the Content Analysis. As a result, we can say that the companies that participated in this work uses the knowledge and experience of its human resources added to the customer relationships as a source of their actions in pursuit of competitive advantage. These resources and capabilities are used strategically in order to take advantage of the relationship established with the client in seeking new business opportunities, thus creating a barrier to the threat of new entrants, and maintain competitive edge over competitors. / Esta dissertação tem por objetivo identificar como as empresas de consultoria de tecnologia da informação (TI) utilizam seus recursos e capacidades na busca da vantagem competitiva, sob o enfoque da Visão Baseada em Recursos VBR (Resource Based View RBV, em inglês). Para tanto, foram revisados os construtos de administração estratégica, recursos estratégicos, competências, fundamentação da VBR, vantagem competitiva, oportunidades, ameaças e estratégias. O tipo da pesquisa foi o exploratório e o método de pesquisa adotado foi o qualitativo descritivo, com entrevistas em profundidade orientadas por um roteiro semiestruturado. Foram entrevistados sete executivos da alta gestão de empresas de consultoria de TI, que estavam ou estiveram envolvidos com os diversos aspectos do tema deste trabalho. As empresas da pesquisa são concorrentes diretas nos serviços que prestam, o que obrigou a manutenção do sigilo dos dados obtidos. Para realizar a análise dos dados, optou-se pela utilização da Análise de Conteúdo. Como resultado, é possível afirmar que as empresas que participaram deste trabalho utilizam-se do conhecimento e experiência dos seus recursos humanos agregados ao relacionamento com os clientes, como fonte de suas ações na busca da vantagem competitiva. Esses recursos e capacidades são estrategicamente utilizados, visando a aproveitar o vínculo estabelecido com o cliente na busca de novas oportunidades de negócios, criando dessa forma uma barreira às ameaças de novos entrantes, e a manutenção da vantagem competitiva sobre os concorrentes.

Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Efter att jag har genomfört en litteraturgenomgång fann jag ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Studiens syfte är därför att bidra med mer kunskap om hur chefer beskriver sin yrkesidentitet och hur de reflekterar kring sitt ledarskap. Min ambition är att fylla ett forskningsgap som berör chefers yrkesidentitet och deras reflexivitet. Kvalitativ metod användes för att undersöka hur respondenterna tänker och beter sig i olika situationer som berör yrkesidentitet och reflektion. Narrativa semistrukturerade intervjuer tillämpades som kvalitativ forskningsmetod för att samla in data. Totalt intervjuades åtta chefer från olika nivåer i företagshierarkin i ett IT konsultföretag med minst 200 anställda. En teoretisk analysmodell och tidigare forskning tillämpades för att kunna analysera och tolka empirin. Empirin består av två kategorier och sex innehållskategorier som är strukturerade utifrån studiens två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan som lyder "Hur beskriver chefer sinyrkesidentitet i ett företag?" är relaterad till kategorin yrkesidentitet och de tre innehållskategorierna: hur ledarskap utövas, företagets struktur och vad som påverkarledarskapet samt när ledarskap inte utövas. Medan den andra forskningsfrågan som lyder "Hur reflekterar chefer kring sitt ledarskap i ett företag?" är kopplad till kategorin reflektion och de tre innehållskategorierna: situationer som leder till reflektion och icke-reflektion, skapa goda förutsättningar för anställda och att förbättra sig samt tidens roll vid mest respektive minst reflektion. Studiens slutsatser är att respondenterna ville lyssna på sina medarbetare innan respondenterna tog ett beslut och vara allmänt öppna för feedback. Företagets struktur, aspekter inom och utanför företagets kontext kunde påverka ledarskapet. I de fall ledarskap inte utövades var för att exempelvis medarbetare skall kunna utvecklas. Reflektion kring ledarskapet kan utlösas i form av utvärderingar med underställda, innan en tuff sak skall framföras och sättet att kommunicera med underställda. Reflektion kring sitt ledarskap var framträdande kring att utveckla sina medarbetare och underlätta deras arbete. Respondenterna reflekterar och tänker kritiskt kring sitt ledarskap mest efter arbetsdagen och minst under arbetsdagen. De som var reflexiva på arbetet var oftast meta-reflexiva. / After I conducted a literature review, I found a research gap that concerns managers' professional identities and their reflexivity. The purpose of the study is therefore to contribute with more knowledge about how managers describe their working identity and how they reflect on their leadership. My ambition is to fill a research gap that affects managers' working identity and their reflexivity. Qualitative method was used to examine how the respondents think and behave in different situations that affect working identity and reflection. Narrative semi-structured interviews were applied as a qualitative research method to collect data. A total of eight managers from different levels in the company hierarchy were interviewed in an IT consulting company with at least 200 employees. A theoretical analysis model and previous research were applied to analyze and interpret the empirics. The empirics consist of two categories and six content categories that are structured along the study's two research questions. The first research question that reads "How do managers describe their working identity?" is related to the category of working identity and the three content categories: how leadership is exercised, the company's structure and what affects the leadership and also when leadership is not exercised. While the second research question is "How do managers reflect on their leadership in a company?" is linked to the category of reflection and the three content categories: situations that lead to reflection and non-reflection, create good conditions for employees and to improve yourself and also the role of time in most and least reflection, respectively. The conclusions of the study are that respondents wanted to listen to their employees before the respondents took a decision and be generally open to feedback. The company's structure, aspects within and outside the company's context could affect leadership. In cases where leadership was not exercised where for example so employees could be developed. Reflection on leadership can be triggered in the form of evaluations with subordinates, before a tough thing is to be presented and the way of communicating with subordinates. Reflection on their leadership was prominent in developing their employees and facilitating their work. The respondents reflect and think critically about their leadership most after the working day and least during the working day. Those who were reflexive at work were usually meta-reflexive.

This thesis focuses on the decision-making on IT investment. The main aim of this work is to present the comprehensive picture of the efficient investing which is further extended by the analysis of possibility of using the services of consulting company when deciding on investments in enterprise informatics. The reader is acquainted with the main areas of investment decision-making and planning. Attention is devoted to the topic of information strategy, costs and effects of enterprise IT. The thesis further continues with the detailed analysis and evaluation of methods of investment decision-making. Subsequently, the model processes typical for enterprise informatics are introduced. The analytical part presents the possibility of using services of external specialists. The advantages and principles of cooperation between the customer and consulting firm are illustrated on a detailed analysis of the processes of Logio Ltd., which is consulting firm where author of the thesis worked as an intern. Many conclusions can be immediately applied in practice. The work can be beneficial for organizations considering investments in enterprise informatics and especially for those managements of corporations that are contemplating the utilisation of consulting companies.

This study employs a Gioia analysis to investigate the AI services offered within three distinct professional service sectors in Sweden: IT consulting, marketing, and legal services. Utilizing a list of companies from a prior KTH project and publicly accessible information, we applied a cross-sectoral Gioia analysis to systematically categorize, compare, and understand the types of AI services provided and how these offerings differ between sectors. The objective of this scholarly pursuit is twofold. Firstly, it seeks to develop a cohesive and comprehensive taxonomy that clarifies the AI utilization within the selected domains, providing a clearer perspective on the diverse AI services offered and their respective implications. Secondly, it aims to discern the notable commonalities and distinctions in AI services across the said sectors, highlighting the specific ways in which AI integration manifests within each domain in Sweden. Our research reveals several shared trends, including AI-driven data analysis and management, automation, real-time monitoring, and personalization. Despite these commonalities, each sector leverages AI in a unique way, emphasizing aspects like cybersecurity in IT consulting, ad optimization in marketing, and legal document scrutiny in legal services. We further discuss practical implications, such as elevated operational efficiency, potential shifts in professional focus, and the emergence of AI service providers as indispensable intermediaries. While the adoption of AI presents numerous opportunities, it also introduces challenges, such as the democratization of specialized knowledge, which could disrupt traditional professional-client relationships. Future research avenues and study limitations are also addressed. Our findings serve as a cornerstone for both academic discourse and practical application, illuminating the nuanced impacts of AI across different business domains. / Denna studie verkställer en Gioia-analys för att undersöka de AI-tjänster som erbjuds inom tre distinkta professionella tjänstesektorer I Sverige: IT-rådgivning, marknadsföring och juridiska tjänster. Genom att använda en datauppsättning från ett tidigare KTH-projekt och allmänt tillgänglig information tillämpade vi en tvärsektoriell Gioia-analys för att systematiskt kategorisera, jämföra och förstå vilka typer av AI-tjänster som erbjuds och hur dessa tjänsteerbjudanden skiljer sig mellan sektorer. Målet med denna studie är tvåfaldig. Först och främst syftar den till att utveckla en sammanhängande och omfattande taxonomi som klargör AI-användningen inom de valda sektorerna, vilket ger en tydligare översikt över de olika AI-tjänsterna som erbjuds och deras respektive implikationer. För det andra strävar studien efter att urskilja de märkbara gemensamheterna och skillnaderna i AI-tjänster mellan de nämnda sektorerna, vilket framhäver de specifika sätten på vilka AI-integration manifesterar sig inom varje domän i Sverige. Vår studie avslöjar flera gemensamma trender, inklusive AI-driven dataanalys och hantering, automatisering, realtidsövervakning och personalisering. Trots dessa gemensamma drag utnyttjar varje sektor AI på ett unikt sätt. Aspekter som cybersäkerhet inom IT-rådgivning, annonsoptimering inom marknadsföring och granskning av juridiska dokument inom juridiska tjänster betonas. Vidare diskuterar vi praktiska implikationer, såsom ökad operativ effektivitet, potentiella förändringar i professionellt fokus och framväxten av AI-tjänsteleverantörer som oumbärliga mellanhänder. Även om införandet av AI erbjuder många möjligheter introducerar det också utmaningar, såsom demokratisering av specialiserad kunskap, vilket kan störa traditionella verksamhet-kundrelationer. Framtida forskningsvägar och studiebegränsningar diskuteras också. Våra resultat agerar som en hörnsten för både akademisk diskurs och praktisk tillämpning samt belyser de nyanserade effekterna av AI över olika affärsdomäner.