Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen. Vi ville veta vilken syn läraren har på IKT och dess användning och påverkan i undervisningen. Vi har valt att utgå från den kvalitativa metoden, där vi har observerat både lärare och elever samt intervjuat lärarna och en personal från Skoldatateket. Resultatet av undersökningen visade en positiv syn kring användningen av IKT i skolan. Däremot förekommer det även osäkerhet kring lärarens roll angående hur de skulle anpassa IKT till undervisning. Slutsatsen i vår studie pekar på att läraren använder digitala verktyg i undervisningen trots att de saknar erfarenhet och kunskap.

Detta är en rapport där arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte är att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som är: temaarbete, IKT – hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, då samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, är en del av förskollärares uppdrag. Vi anser att vi i vår utbildning inte erhållit verktyg för hur detta uppdrag konkret kan utföras i praktiken. Utifrån en inledande målgruppsundersökning vi genomfört uttrycktes också ett behov av detta. Vi ser det sociokulturella perspektivet på lärande som ett teoretiskt paraply över den tredelade arbetsmodellen. Ytterligare två teoretiska utgångspunkter som ska genomsyra arbetsmodellen är barnperspektiv samt hemsidan som verktyg för kommunikation.Arbetsprocessen har skett genom ett parallellt arbete, där tidsramarna vi satte upp möjliggjorde denna process. För att sammanbinda arbetsmodellens olika delar har en kreativ process skett, där vi ritat och skissat för att visualisera helheten och göra den synlig för oss. I arbetsprocessen har vi gått från idé till slutprodukt – via bland annat målgruppsundersökning, prövande med barn och vårdnadshavare samt utvärdering med vårdnadshavare, förskollärare och förskolechefer. I utvärderingen ser vi att införande av nya idéer kan mötas av ett visst motstånd från förskollärare. Vårdnadshavare och förskolechefer tenderar vara mer mottagliga och öppna för förändring relaterat till den produkt vi skapat.Vi anser att vår tredelade arbetsmodell kan möliggöra en interaktion och tvåvägskommunikation mellan förskola och hemmet. Detta ser vi som något nytt och således något vår tredelade arbetsmodell skulle kunna tillföra förskolors arbete med samverkan. Vi anser att det blir av vikt att framtidens förskollärare vågar synliggöra och förändra förskolans traditioner, samt att de vågar vara öppna och nyfikna för nya tankar och idéer.

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö. I arbetet beskrivs skapandet av produkterna samt tankarna bakom de beslut som tagits under arbetsprocessen. Fyra förskollärare har gjort en bedömning av boken som redovisas i en mindre utvärdering. I diskussionen finns reflektioner och svårigheter som arbetet medfört.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna i stor utsträckning använder sig av digitala verktyg i sin undervisning på liknande sätt, genom att använda sig av stora skärmar (projektorer eller smartboard) och även i skapandeprocesser genom iPad:s eller datorer. Som pedagogiska fördelar nämnde de att det är lätt att skapa något utan att egentligen ha några förkunskaper, då programvarorna och apparna hjälper till. Som nackdelar nämnde de att man riskerar att förlora tid till ämnets heliga, vilket alla ansåg vara att spela. Detta var även ämnesuppfattningen hos samtliga lärare, som poängterade vikten av att använda sig av undervisningsmaterial och teknik som är relevant för eleverna.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna. Resultatet visar att det man kan kalla traditionell undervisning fortfarande är i majoritet men att en hel del områden vad beträffar digitala redskap är på framfart och troligtvis kommer att ta över om något år. Resultatet visar att elevers inställning är övervägande positiv till användningen av IKT. Det visar dock också att elever upplever att det finns nackdelar i form av mobbning och distraktionsmoment med digitala redskap inom IKT i skolvärlden.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares olika erfarenheter av att arbeta med lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och i studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från fem olika förskolor. Resultatet visade att lärplattan till störst del användes som ett dokumentations- och reflektionsverktyg tillsammans med barnen. De flesta förskollärare upplevde att de behövde mer fortbildning inom IKT för att kunna använda lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Språk, matematik och naturvetenskap var de ämnen som förskollärarna arbetade mest kring med lärplattan som komplement. I vår slutsats framkom det att förskollärare behövde goda ämnesdidaktiska kunskaper och god kompetens inom IKT för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med läroplanens olika ämnesområden.

Syftet med denna studie är att belysa barns matematiska aktiviteter vid användningen av surfplattan i förskolan och vilka möjligheter till lärande som skapas. Frågeställningarna i studien fokuserar på vilka matematiska aktiviteter barnen deltar i vid användningen av surfplattan i förskolan, hur barnen deltar i matematiska aktiviteter, vilket lärande som möjliggörs och vilka didaktiska val förskolläraren gör för att uppmuntra barnen att delta i matematiska aktiviteter.Metoden som användes var observation med videoinspelning. Studiens datainsamling omfattar observationer vid användningen av surfplattan, med såväl barn som förskollärare. Studien genomfördes på två avdelningar på en kommunal förskola i södra Sverige. I studien deltar två förskollärare och 10 barn, fem treåringar och fem femåringar.          Resultatet visar att barnen deltar i alla Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter leka, förklara, designa, lokalisera, mäta och räkna vid användningen av surfplattor i förskolan. Genom medverkande i de matematiska aktiviteterna skapas möjligheter till lärande. Deltagande i de matematiska aktiviteterna sker i interaktionen med surfplattan, i interaktionen med andra barn och i interaktionen med förskolläraren. Utifrån detta kan argumenteras att barns lärande i matematik vid användningen av surfplattan i förskolan är beroende av dessa företeelser. Förskollärarens roll vid användningen av surfplattan i förskolan är utifrån detta viktig i både utformandet av aktiviteternas innehåll och de metoder som används. Didaktiska implikationer utifrån studien är att valet av innehåll, val av applikationer, antal barn som deltar, och förskollärarens didaktiska val i samspel med barn och innehåll är alla betydelsefulla för barnens möjligheter till lärande.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas inställning till användningen av IKT som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet, både i lärande syfte gällande barnen men även synliggöra förskollärarnas uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå. För att ta reda på detta användes en enkät som kvantitativ analysmetod med hjälp av sajten Survey Monkey. Enkätfrågorna skapades utifrån frågeställningarna och bestod av 22 stycken frågor, enkäten skickades ut i tre olika Facebookgrupper och sammanlagt valde 93 personer att delta. Resultatet delades upp i kategorierna: IKT en del av samhället och framtiden, barns lärande är oändligt, resurser utgör hinder och stora möjligheter med IKT. Det framkom att IKT användandet ses som en nödvändighet och en viktig del att kunna för barnen både nu och i framtiden. Lärandet är också en viktig aspekt där matematik, digitala verktyg, samspel och språk är ämnen som respondenterna såg i användandet av IKT. Hinder som uppstår i IKT användandet är brist på tid, dålig ekonomi och brist på kunskap och utveckling. Möjligheter som uppstår med IKT användningen är oändliga eftersom det finns förutsättningar till att skapa aktiviteter som innefattar läroplansmålen som förskolan ska arbeta för. Denna studie tydliggör pedagogers synsätt på IKT med fokus på barns lärande och det ges en inblick om och hur de använder IKT i förskolans verksamhet. / <p>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</p><p>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>