Personer som prokrastinerar på akademiska uppgifter tenderar att göra detta via sociala nätverkssidor, främst i en smartphone. Grunden i att förändra ett beteende är att vara medveten om det och förstå vad som behöver förändras, vilket är möjligt med hjälp av självmonitorering. Att därefter förändra beteendet kräver engagemang från individen för att skapa nya rutiner, detta med hjälp av övningar som ofta används inom kognitiv beteendeterapi. Denna studie syftar till att identifiera vilka designprinciper som bör vägleda utformningen av en mobilapplikation med syfte att stävja akademisk prokrastinering via sociala nätverkssidor. I denna studie har en designbaserad forskningsansats tillämpats där målgruppens tankar och behov har identifierats. Studien genomfördes med välkända metoder för User Experience Design där fokus genomsyras av att designa för en god användarupplevelse. Arbetsprocessen bestod av litteraturgenomgång, enkät, intervju, digital lo-fi prototyp, konceptutforskning, framtagning av designprinciper samt en digital hi-fi prototyp. Arbetets främsta bidrag är de itererade designprinciperna: 1. Stöd till uppsättning av mål och aktiviteter, 2. Motivera till slutförandet av mål, 3. Låt användare hjälpa varandra, 4. Ge belöningar för framsteg mot mål, 5. Låt användaren samla in data dagligen, 6. Presentera insamlad data på ett intuitivt sätt, 7. Främja för ett bättre studiefokus, 8. Använd restriktioner och minska den sociala pressen, 9. Ge värdefulla påminnelser och förslag, 10. Skapa en förståelse och trygghet samt 11. Anpassa applikationen till individen. Dessa designprinciper är ämnade att användas vid design av mobilapplikationer för stävjande av akademisk prokrastinering via sociala nätverkssidor där en god användarupplevelse upprätthålls. / People procrastinating on academic work tend to do this through social networking sites, primarily on their smartphones. To be able to change a behavior it is vital to be aware of it and understand what needs to be changed, which is possible with the help of self-monitoring. Subsequently, changing a behavior requires commitment from the individual to create new routines using exercises from the field of cognitive behavioral therapy. This study aims to identify which design principles should guide the design of a mobile application with the aim of reducing academic procrastination through social networking sites. In this study, a design-based research approach was applied with an emphasis on the target group's own thoughts and needs. Studies were conducted using well-known methods within User Experience Design where the focus is permeated by designing for a good user experience. The work process consisted of a literature survey, interview, digital lo-fi prototype, concept research, development of design principles and a digital hi-fi prototype. The main contribution of the work are the extracted design principles: 1. Support for goal setting and activities, 2. Motivate to the completion of tasks, 3. Let users help each other, 4. Provide rewards for progress toward the goal, 5. Allow the user to collect data daily, 6. Present the collected data in an intuitive way, 7. Promote a better study focus, 8. Use restrictions and reduce social pressures, 9. Provide valuable reminders and suggestions, 10. Create an understanding and security and 11. Customize the application to the individual. These design principles are intended to be used in the design of mobile applications for combating academic procrastination through social networking sites where a good user experience is maintained.

I den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) introduceras utveckling av digital kompetens hos barn som ett viktigt mål. För att uppnå detta mål behövs inte bara digitala verktyg (både hård- och mjukvaror) men också engagerade pedagoger med tillräckligt digital kompetens. Följaktligen spelar utbildning och kompetens i digitalisering en avgörande roll. Således är syftet med denna studie att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sina behov av utveckling av kunskaper i IKT i det pedagogiska arbetet. Det syftet är kopplade till den följande forskningsfrågan: Hur uppfattar förskollärare sina behov av utveckling av kunskaper i IKT?  Denna forskningsfråga undersökts genom en småskalig studie med kvalitativ ansats i form av strukturerade intervjuer med förskollärare. Sex förskollärare från sex olika förskolor fick svara på samma frågor som explicit eller implicit är kopplade till forskningsfrågan. I studiens resultat framkom fyra olika kategorier. Den första kategorin handlar om förskollärarens uppfattning av de nya målen om digitalisering i den nya läroplanen. Svaren visar att dessa mål uppfattas som oklara. Den andra kategorin riktar sig till förskollärarens resonemang om de fördelar som digitalisering i förskolan har och förskollärarens möjlighet att utnyttja dem på ett professionellt och kompetent sätt. Svaren synliggör att respondenterna ser och vill utnyttja dessa fördelar men anser att de behöver mer kunskap för detta. Den tredje kategorin handlar om respondenternas oro över felaktig användning av digitala verktyg och de negativa konsekvenserna som denna användning leder till.  För att undvika felaktig användning av digitala verktyg vill förskollärarna utveckla sina digitala kompetenser. Den fjärde kategorin synliggör att respondenterna uppfattar att de har brist på utbildning i digitalisering. Samtidigt påstår de flesta förskollärarna att de har tillräckligt med digital utrusning. Denna studie visar att förskollärarna ser en stor potential med digitalisering i förskolan. Samtidigt uppfattar respondenterna sina behov av bättre utbildning inom IKT för att realisera denna potential. Förskollärarna anser att de behöver mer tid och stöd för att utveckla dessa digitala kompetenser och kunskaper.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används i olika lärmiljöer på ett flertalförskolor i en kommun. Lärplattan är idag ett verktyg som både förskollärare och barnskötareanvänder i verksamheten bland barnen på förskolan. Digitala verktyg är för barnen idag ettcentralt och vanligt arbetsverktyg som inte längre är en fråga om det ska användas i förskolaneller inte, utan hur det ska arbetas med i förskolan.Metoden som används i studien är intervjuer med sex respondenter, både förskollärare ochbarnskötare. Det insamlade materialet utifrån intervjufrågorna har tolkats och sammanställts istudiens resultatdel.Resultatet visar att lärplattan som används av pedagogerna ses som ett komplement med bådefördelar och nackdelar. Fördelarna är att lärplattan kan göra arbetet lättare för pedagogerna i denpedagogiska verksamheten, ta bort administrativt arbete och att flera barn kan interagera medverktyget samtidigt oberoende av om de har språket eller inte. Nackdelar kring lärplattan är attden medför mycket oro över hur den påverkar barnens inlärning. Många pedagoger saknarkunskap för verktyget och väljer att låta den ligga vilket då resulterar i att lärplattan blir enbarnvakt istället för ett verktyg för lärande.

No description available.

Syftet med min kvalitativa intervjustudie om IKT inom fritidshemmet är att beskriva hurfritidspedagogerna använder IKT på sin arbetsplats. Vidare vill jag även se vad det finns förutmaningar med att göra IKT till en viktig del av skolvardagen. Sociokulturella perspektivetligger som grund för studien. Jag har intervjuat sex fritidspedagoger på olika skolor för att tareda på deras användande av IKT inom fritidshemmet. Resultatet visar på att det är ettvarierande användande av IKT, detta på grund av olika aspekter som respondenterna beskriveri sina intervjuer. Studien visar även att det är stora skillnader trots att det ska vara likvärdigundervisning för alla elever, oavsett skola.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar om hur digitaliseringen förändrat undervisningspraktiken i svenska som andraspråk och främmandespråk när det gäller planering, genomförande, efterarbete och bedömning. Studien genomfördes på gymnasie-och grundskolor som har 1:1-dator. Fem lärare blev intervjuade om vilka val de gjorde för att främja elevers lärande med IKT, vilka hjälpmedel de använde, hur de såg på digitaliseringen generellt i skolan och vilken betydelse styrdokumenten hade i bedömningssituationen. Likvärdighetens betydelse, skolans anpassning till samhället i övrigt ansågs viktigt och en klassfråga om det inte gavs möjligheter till digitalisering i skolan, framför allt på grundskolan. De direkta vinster lärare såg var utveckling av skriftspråket, speciellt för pojkar, och elevers inlärning av engelskan. Andraspråkselevers lärande kunde höjas med de kognitivt mer utmanande uppgifter som lärare uppfattade att de kunde framställa i den digitala miljön. Man ansåg att det var enklare att överbrygga kulturella skillnader genom att arbeta med multimodal litteracitet. Studien ger en kort historisk tillbakablick på skola och pedagogik, beskriver datorernas intåg i skolan och den snabba teknologiska utvecklingen vilket påverkat och förändrat skolan mycket. Studiens nytta är att få en inblick i och inspiration av andra lärares uppfattningar om sin digitala undervisning och vardag och en ökad förståelse för läraruppdragets komplexitet.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården används eHälsa som ett verktyg för att förebygga ohälsa och främja hälsa. eHälsa innefattar vård stödd av informations- och kommunikationsteknik och kan exempelvis vara medicinteknisk utrustning så som hjärtrytmsövervakare eller en app. Patientens empowerment är en viktigt del i den personcentrerade omvårdnaden och ett begrepp som kan förekomma inom eHälsa. Syfte Syftet var att belysa hur eHälsa påverkar patientens empowerment. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databassökningen skedde i CINAHL, PubMed samt PsycINFO och resulterade i 15 inkluderade artiklar. Resultat Resultatet visade att kontroll, självförtroende samt kunskap och förståelse var återkommande komponenter för hur patienten upplevde empowerment inom eHälsa. Oavsett vilket eHälsoverktyg som studerades resulterade det i upplevt empowerment för patienten på ett eller flera sätt. Slutsats Patienter upplever empowerment genom användandet av eHälsa. En känsla av kontroll, självförtroende samt kunskap och förståelse är återkommande komponenter för att uppleva empowerment genom användandet av olika eHälsoverktyg. Ett ökat empowerment genom eHälsa genererar större välbefinnande för patienten och kan vara en förutsättning för att få en personcentrerad omvårdnad. Det kan även leda till minskade kostnader för sjukvården. Dock bör barriärer som eventuellt teknikstrul och patients förmåga att anpassa sig till tekniken tas hänsyn till vid utformning av eHälsa. Nyckelord eHälsa, empowerment, IKT, internet, patient

Digitala verktyg är idag ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten på många förskolor, inte minst efter att det sedan 2018 står i läroplanen att digitala verktyg ska användas i förskoleverksamheten och att barn ska ges möjlighet till att utveckla adekvat digital kompetens. Det står i läroplanen att digitala verktyg ska användas, men inte hur. Det finns därför anledning att tro att användandet skiljer sig åt mellan olika förskolor, och att olika förskollärare har olika inställning till och kunskap om hur digitala verktyg kan användas i den pedagogiska verksamheten. I denna studie har fem förskollärare på fem olika förskolor i fyra olika kommuner och tre olika regioner i södra Sverige intervjuats om deras inställning till digitala verktyg, hur de använder dem i den dagliga verksamheten och vilka möjligheter och utmaningar de ser med dem som pedagogiskt verktyg. Resultaten visar på att det verkar finnas skillnader i kunskap och inställning mellan olika förskollärare, och att olika förskolor och kommuner har kommit olika långt i digitaliseringen.

One of the more recent innovations in the field of AI is ChatGPT. It has caused a discourse in the world of academia. While there is research based on the use of ChatGPT concerning ethics and exams, there are not nearly enough studies conducted on the use of ChatGPT from the perspective of students and how it can be used for self-studies. This study focuses on the student's perspective and their usage of ChatGPT for their self-studies or learning within the context of education, by conducting an ethnographic study complimentary with a survey and interviews with students and educational consult in pedagogy at a university. The results suggest that students are interested in using ChatGPT for self-studies and that it can be a useful tool and generate a good user experience compared to traditional methods.  The knowledge gained from our studies resulted in a prototype that was made to support students’ needs and bridge the gap between students and the university.

No description available.