Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande. Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal. Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper. Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.

Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

No description available.

Idag lever vi i ett samhälle där teknologi och digitala medier utvecklats och i och med dettillgänglig för barn redan vid tidig ålder. Rådande teknikutveckling har gjort att mångaförskolor har börjat använda sig av den nya tekniken. Surfplattor benämns i denna miljölärplattor. Tanken är att de digitala verktygen skall användas i ett pedagogiskt syfte för attfrämja barns lärande. Vårt syfte är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt påverkarbarns möjligheter till språkutveckling genom användning av digitala verktyg, samt på vilketsätt digitala verktyg främjar barns språkutveckling.Vår studie bygger på både den sociokulturella teorin och perspektiv som belyser att barn lärsig av varandra genom socialisering, och att samspel och förutsättningar som omgivningenerbjuder är viktiga delar i lärandet och utvecklingen hos barn. I studien används en kvalitativmetod för att undersöka vårt syfte, både observationer och intervjuer används för datainsamling för att ge resultatet mer trovärdighet. Studien genomförs i två olika förskolor somtillhör två olika kommuner, och som arbetar aktivt med digitala verktyg i verksamheten.Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig olika till användning av digitala verktygberoende på vad de har för erfarenheter, intresse och kompetens. Studien visar vidare på attdigitala verktyg erbjuder bättre möjligheter för språkutveckling hos barn, där stödet frånförskolläraren och samspelet och diskussionen med andra kan främja och utveckla lärandetoch barns språkliga medvetenhet. Även förskollärares kompetens har stor betydelse för att fåbättre vägledning för barns språkutveckling och lärande, därför är det viktigt att förskollärarenär uppdaterad på tekniken. En central slutsats är att valet av digitala verktyg med tillhörandeapplikationer är betydelsefullt för att barns lärande skall bli meningsfullt och lekfullt.Förskollärarnas förhållningssätt, förutsättningar som barn erbjuds, valet av digitala verktygoch applikationerna bildar en helhet för lärandet och språkutvecklingen hos barn. Med andraord, digitala verktyg är inte ett pedagogiskt läromedel i verksamheten om det inte används påett medvetet och korrekt sätt.

BakgrundGrundskolan är en miljö som är under ständig förändring och utveckling. När förändringar sker inom styrdokument förändras även verksamheten. Arbetet med digitala verktyg i skolan är ett pågående arbete och en process som påverkas av verksamhet och styrdokument. Lärarnas val av förhållningssätt och arbetsmetoder påverkas i sin tur av verksamhetens miljö och synsätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur och hur frekvent digitala verktyg används av lärare i årskurs 1-3 vad gäller elevers undervisning i svenska samt vilka omständigheter som påverkar användandet.MetodUndersökningen är grundad i den kvantitativa metodansatsen med enkät som undersökningsverktyg. Resultatet har tolkats utifrån den sociokulturella teorin. Det lämnades ut 60 enkäter till verksamma lärare och vi fick tillbaka svar från 52 av dem.Resultat Studiens resultat visar att alla lärare ser positivt på användandet av digitala verktyg. Gemensamma drag som framträder hos respondenterna är att alla lärare har tillgång till någon form av digitala verktyg och att de flesta lärare använder verktygen mer än 1 gång i veckan. Den mesta digitala användningen sker via iPad (lärplattan) där applikationerna Safari, Bookcreator, ABC-klubben och Pages är de mest använda applikationerna inom verktyget. Det minst använda verktyget är Smartboard, den interaktiva skrivtavlan, där 8 respondenter angett att de använder verktyget mer än 1 gång i veckan medan 40 respondenter angett att de aldrig använder den. Digitala verktyg förekommer i mer än bara svenskämnet. Matematik, samhällsorienterade ämnen samt naturorienterade ämnen är de områden där de digitala verktygen har störst användning. Majoriteten av lärarna har även deltagit i fortbildning inom IKT och de flesta anser även att ledningen förespråkar det digitala användandet. Lärarna hävdar att IKT är viktigt då det ger eleverna möjlighet för ytterligare en inlärningsstrategi men att skolan behöver mer resurser.

I denna studie undersöker jag hur lärare ser på användningen av IKT i undervisningen. Jag fokuserar på tre olika infallsvinklar: hur lärare använder digitala hjälpmedel för att stödja elevers språkinlärning, vad lärare uppger att elevernas tycker om digitala hjälpmedel i undervisningen samt vad lärare uppger är möjligheter respektive begränsningar med att använda IKT i skolan. Undersökningen har jag genomfört genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare inom årskurs F-2. Intervjuerna spelades in och leddes med hjälp av en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i aktuell forskning om möjligheter och begränsningar med IKT i undervisningen. Då det råder delade meningar om IKT hjälper elevers lärande eller har negativ inverkan på lärandet, använder jag mig av båda dessa perspektiv i analysen. Resultatet av studien visade att lärare uppger att användningen av IKT i undervisningen stödjer elevers språkinlärning, att utifrån respondenternas perspektiv så tycker eleverna att IKT i undervisningen är givande och intressant, samt att lärare kan identifiera både möjligheter respektive begränsningar med IKT. Möjligheterna inkluderar bland annat en ny dimension i undervisningen, motiverande arbetsuppgifter för eleverna, samt att det ger omväxling från ordinarie skoluppgifter. Som begränsningar angavs bland annat problem med att få tekniken att fungera, att det är tidskrävande att lära sig att använda tekniken, samt att det finns brist på digitala hjälpmedel på skolorna vilket i sin tur påverkar utsträckningen att kunna använda IKT i undervisningen.

Avsikten med undersökningen var att få djupare kunskap kring IKT i förskolan, hur IKT används samt de pedagogiskt ansvariga i förskolans egna perspektiv och åsikter kring IKT som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta har uppnåtts via en enkätundersökning där det både funnits öppna frågor såväl som slutna frågor. De frågeställningar vi haft och använt oss av i denna studie är följande; - Vilka digitala medel finns det på förskolorna? - Hur använder de pedagogiskt ansvariga sig av IKT i förskolan? - Vad är de pedagogiskt ansvarigas syn på digitala medel som verktyg i förskolan? Resultatet visar att de pedagogiskt ansvariga i förskolan är generellt positiva till användandet av digitala medel i verksamheten. Samtidigt upplever de flesta att de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedriva en pedagogisk verksamhet där digitala medel används som stöd.

Användningen av digitala verktyg har blivit en allt större del av dagens barndom och en stor del av de som är barn idag kan redan som väldigt små hantera surfplattor och smartphones. Dessa digitala redskap har även fått en allt större plats i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då dagens läroplan och förskola bygger på detta perspektiv. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare studera och analysera deras förståelse kring hur iPads används som pedagogiskt verktyg. Utifrån syftet har två frågeställningar utformats; Vad beskriver förskollärarna att iPads används till i den pedagogiska verksamheten inom områdena information, kommunikation och underhållning samt, Hur beskriver förskollärarna att förskolans verksamhet har förändrats genom iPadanvändning. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det finns en varierad syn på iPadanvändningen i förskolan. Förskollärarna anser överlag att det är ett bra redskap för att söka information på nätet, dock hämmas barns kommunikativa förmågor och lust att leka. Vidare beskrivs förskollärarnas syn på den digitala utvecklingen i samhället och om och på vilka sätt det är viktigt att följa med i denna. Datan som samlats in under intervjuerna har delats in i följande fyra teman: Hur används iPads för att söka information på internet, Kommunikation med hjälp av iPaden, Underhållning spel och lek med iPaden som verktyg, och En ökad iPadanvändning -  en förändrad förskoleverksamhet.

Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.