Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ”Afrikas Singapore”. Rwanda Vision 2020 är en vision som innehåller liknande satsningar och strategier som Singapore använde sig av på 70-talet. Dessa satsningar och strategier har redan nu lett till stor ekonomisk utveckling i Rwanda. Syftet med uppsatsen är att hitta svar på vikten och betydelsen av att satsa på IKT-infrastruktur i ett utvecklingsland för att stärka landets ekonomiska position och konkurrenskraft. Uppsatsen består av en förklarande fallstudie som förklarar varför utveckling tar fart efter satsningar på IKT-infrastruktur samt förklarar IKT-infrastrukturens betydelse för landet som helhet. Resultatet av forskningen pekar på att det finns samband mellan utvecklingsländers framgångar i form av ekonomisk position och konkurrenskraft med dess satsningar på IKT-infrastruktur. Satsningar på IKT-infrastruktur öppnar samhället i form av att det bidrar till en högre grad av informationsutbyte mellan regering-invånare, invånare-invånare och regering-världen, vilket efter vår forskning har visat sig ha en stor betydelse för utvecklingsländers förmåga att skapa konkurrenskraft och stärka sin ekonomiska position.

Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

I dagens samhälle används Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) på olika sätt och fritidshemmet ska följa med i utvecklingen av omvärlden. Fritidshemmet ska även utgå från elevernas behov och intressen. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur pedagoger inom fritidshem använder IKT som verktyg för elevers meningsskapande, välbefinnande och utveckling i fritidshemmets verksamhet. Följande forskningsfrågor fokuseras: Hur beskriver pedagogerna vad elever gör med de digitala verktygen? Vilka faktorer beskriver pedagogerna som viktiga om IKT ska användas på fritidshem? Hur beskriver pedagogerna sin kompetens i att arbeta med IKT på fritidshem? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som har sitt ursprung i Lev Vygotskijs teorier gällande utveckling, språk och lärande. En etnografisk ansats samt en kvalitativ metod har valts och empirin är således inhämtad med hjälp av observation samt semistrukturerade intervjuer. Resultaten redovisas utefter våra tre forskningsfrågor. Resultaten grundar sig i empirin vilket samlades in genom observation och genom de semistrukturerade intervjuerna. Resultaten visar att pedagogernas intresse och tillgång till tid och digitala verktyg styr hur mycket de arbetar med IKT i verksamheten. Det framkommer även att surfplattan har fått en stor roll i dagens fritidshem eftersom den är smidig och lätt att bära med sig för att dokumentera och användandet har ökat markant de sista åren.

The United Nations has stated nine targets in the process to reach their sustainable development goal number five: to achieve gender equality in 2030. One of them is to enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology (ICT), to promote the empowerment of women. One important tool to enabling ICT for women is through education. The purpose of this study is to evaluate the outcome of an ICT skill training for female university students and recent graduates in Tanzania. A field study was carried out in Dar es Salaam, Tanzania, where a case study was conducted at Help to Help’s IT boot camp, a 6-day long ICT training for 82 female university students and recent graduates. The data were collected with mixed methods, mainly through a two-part survey which was complemented with interviews, a pre- and post- skill test, observations, and a workshop during the training. The data have been analysed with a thematical and a statistical analysis using the method paired t-test. By participating in the training, the women gain the expected ICT skills, and those skills are relevant for a future employment. The IT boot camp contributes to increasing the women’s confidence and interest in using ICT. Their general confidence is increased as well, however there is still a gap between their practical knowledge and their dreams to start and run their own business by self-employment. Furthermore, the IT boot camp contributes to awareness of gender equality. For many of the participants this is the beginning of a long process towards awareness and addressing gender issues in their everyday life. The analysis indicates there could be some improvement in the training to increase the probability of a future employmentfor the women. The training goes in line with and is a contributing factor to the United Nations sustainable development goals in 2030, particularly goal number five: to achieve gender equality. / Förenata nationerna har fastställt nio strategier i processen för att nå det globala hållbarhetsmålet nummer fem: att uppnå jämställdhet år 2030. En av strategierna är att öka användningen av teknologi, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik (IKT), för att främja stärkandet av kvinnor. För att möjliggöra och öka IKT-användningen är utbildning ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att utvärdera resultatet av en IKT-utbildning för kvinnliga universitetsstudenter och nyutexaminerade i Tanzania.  En fältstudie urfördes i Dar es Salaam, Tanzania, fär en fallstudie på Help to Helps IT boot camp, en 6 dagar lång IKT-utbildning för 82 kvinnliga universitetsstudenter och nyutexaminerade, genomfördes. Data samlades in med blandade metoder, främst genom en tvådelad enkätundersökning som kompletterades med intervjuer, ett för- och efterfärdighetstest, observationer samt en workshop under utbildningen. Data analyserades med en tematisk och en statistisk analys med hjölp av ett paired t-test. Genom att delta i utbildningen tillgodoser sig kvinnorna de förväntade IKT-färdigheterna, vilka är relevanta för en framtida anställning. IKT-utbildningen bidrar till att öka kvinnors självförtroende och intresse att använda IKT samtidigt som deras generella självförtroende ökar. Det finns dock ett gap mellan kvinnornas självförtroende att starta och driva eget företag och deras praktiska kunskaper att göra det. Vidare bidrar IKT-utbildningen till en ökad medvetenhet om jämställdhet. För många av deltagarna är detta början på en lång process att förstå och identifiera jämställdhet i deras vardag. Analysen indikerar att det finns utrymme till att förbättra utbildningen för att öka sannolikheten för en framtida anställning för kvinnorna. Utbildningen går i linje med och är en bidragande faktor till Förenta nationernas globala mål för hållbar utveckling år 2030, framför allt mål nummer fem: att uppnå jämställdhet.

Efter att ha jobbat ett antal år i förskolan väcktes frågor hos mig om hur vi bemöter nya målområden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt när det är nytt, men beror detta på brist på kompetens eller rädsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte är något för barn i förskoleåldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för inställningar och hur de använder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna är gjorda i en mellanstor kommun på olika förskolor, med både förskollärare och barnskötare. Arbetet med IKT ser olika ut på förskolorna och det beror på bland annat ekonomi, förskoleledningen och det egna intresset hos pedagogerna.

Studiens syftade till att beskriva lärplattans betydelsevid införande och användandet på fem grundsärskolor. Genom intervjuer av tio lärare,utifrån kvalitativ metod försökte vi besvara våra frågeställningar. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij, där interaktion,kommunikation och samspel är viktiga komponenter. Resultatet visade på att större delen av de tillfrågagade lärarna hade en positiv inställning till införandet av lärplatta men saknade adekvat fortbildning. Slutsatsen blir att skolor bör satsa på fortbildning på ett tidigare skede vid införande av lärplatta i skolor.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om digitala hjälpmedel kan skapa möjligheter till kommunikation och samspel för elever i grundsärskolan. Vi har valt att studera surfplatta och appen Widgit Go. Intresset för studien uppkom då vi i våra verksamheter sett att många elever i grundsärskolan har begränsningar i sin förmåga att kommunicera. Många elever är i behov av stöd och kompensatoriska hjälpmedel för att kunna tala om vad de vill och för att bli förstådda. I våra verksamheter används surfplattor och våra erfarenheter är att de kan vara ett bra hjälpmedel för kommunikation om det används på rätt sätt. Studien är inspirerad av aktionsforskning och de metoder vi använt är intervjuer, observationer samt reflekterande samtal. Studiens fokus har varit på pedagogernas arbete med Widgit Go som kommunikativt hjälpmedel, samt på förändringar som gjorts under studiens gång för att anpassa appen efter elevernas behov. Resultatet i studien visar att alla deltagande pedagoger anser att Widgit Go och surfplatta bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos eleverna och en stor fördel är att den kan formas efter individens behov. Pedagogerna har även stött på vissa tekniska svårigheter med appen. Det finns flera olika appar till surfplatta som kan stödja elever i deras kommunikation och vad som passar eleven är individuellt. I denna studie har enbart appen Widgit Go studerats och vi kan därför inte uttala oss om andra liknande appar. Studien har i jämförelse med tidigare forskning kommit fram till liknande resultat, det vill säga att digitala hjälpmedel bidrar till ökad kommunikation och ökat samspel hos elever i grundsärskolan, men att appar behöver anpassas för individen. Då studien är inspirerad av aktionsforskning så bidrar den mest med kunskap för den egna praktiken eller liknande praktiker. Aktionsforskning kan vara en givande metod för att utveckla den egna praktiken genom att tillsammans söka kunskap om den egna undervisningen.

Ett till ett (1:1) är ett projekt där man på kommunal nivå valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Syftet med studien är att ge lärare och elevers perspektiv på hur man förhåller sig till den ökande tillgången på datorer. Vad tycker man fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man på digitala resurser i förhållande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkäter med öppna frågor och intervjuer som framtagits med hänsyn till tidigare forskning. Samtliga 80 elever och nio av de 39 tillfrågade lärarna besvarade enkäten. Intervjuer med fem lärare genomfördes som ett komplement till enkäten för att få mer djupgående svar. Samma frågor användes vid intervjuerna och enkätstudien. Resultaten påvisar att både lärare och elever är positivt inställda till 1:1-satsningen, men att det finns vissa orosmoment som gör att man i viss mån är tveksam. Bland lärarna är en stor del av fokus på att få korrekt fortbildning som bidrar till att man kan implementera datoranvändandet som en naturlig del av undervisning. Eleverna är glada över datortillgången och anser att det har bidragit till förbättrade möjligheter att uppnå studiemålen. Det både lärare och elever är överens om, är att det är viktigt att tekniken i sig fungerar och att man har tillgång till rätt programvara. Tidigare studier genomförda inom 1:1-satsningen och dess inverkan påvisar liknande resultat. Förutsättningen för att man har nytta av 1:1-satsningen är att datorerna används. Därför är en viktig slutsats att motivationen och inspirationen är viktig för lärarnas förhållningssätt till 1:1-satsningen och i sin tur hur lärarnas förhållningssätt förmedlas till eleverna. Dessutom framkommer det av detta arbeta att lärarna lägger stor vikt vid rätt kompetensutveckling för att de i sin tur ska kunna motivera och inspirera eleverna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.