<p>Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor.</p><p>Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.</p>

Syfte Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa. Metod Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten. Resultat och slutsats Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor. Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan?  Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det. Men vilka är det som efterfrågar? Idrott och hälsa ska ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn men när fotboll bedrivs är det ibland en utopi. Denna studie ser till att kartlägga hur lärare ser på flickors förhållningssätt till momentet fotboll i ämnet idrott och hälsa? . Flickornas förutsättningar och behov blir i stor utsträckning bortglömda när det spelas fotboll och den har nästan uteslutande blivit en sport som verkar lyda efter andra lagar än de som ställts upp i kursplanerna. Deltagandet bland flickorna är lågt när det är fotboll och många är till och med rädda för aktiviteten. Jämställdheten har nått långt men i idrotten är det den manliga normen som regerar, framförallt i fotbollen. Vilka faktorer har bidragit till flickornas förhållningssätt och hur bör lärarna göra för att få flickorna inkluderade? Dessa två frågor är ingången i studien och syftar till att lyfta fram förslag på hur även fotbollen ska kunna bli en aktivitet som månar om gemenskapen i klassen, oberoende av kön.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla.   Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola – idrott – hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! – Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla. Båda dessa mätinstrument är sedan tidigare beprövade.   Resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan de deltagande programmen inom undersökningsområdena idrottslig förmåga, fysisk kondition, kroppsattraktivitet, fysisk styrka, fysisk självkänsla samt global självkänsla. Där Idrottsprogrammet visade sig vara mer aktiva och skatta sin självkänsla högre än IT- programmet, däremot visade resultatet att IT-eleverna var mer stillasittande framför datorn. Resultatet visar sig överensstämma med EXSEM- modellen vars teori är att fysisk aktivitet leder till en ökad självkänsla (Lindwall 2011, s.244).   I studien framkom svaga skillnader mellan flickor och pojkar då de båda grupperna svarade ungefär likvärdigt inom de båda del undersökningarna. Pojkarna skattade sig lite högre men dock utan signifikans. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar i större utsträckning än flickor är fysiskt aktiva samt skattar sin självkänsla högre (Raustorp 2005, s.30). Denna studie uppvisar dock ett resultat som kan ha influerats av flickornas fysiska aktivitetsvanor och pojkarnas inaktivitetsvanor som EXSEM- modellen styrker (Lindwall 2011, s.244). Studien vill dock understryka att den inte är generaliserbar i genomskärning för den Svenska befolkningen, men trots denna begränsning har resultaten i studien föranlett utvecklingsarbete för framtida forskning.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligtliv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på job-bet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fy-sisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och krea-tivitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procentkvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analyseradata. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant sam-band mellanantal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar vardock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar pervecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivseloch kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde stu-dien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare attorganisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmanatill träning på fritiden.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på jobbet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och kreativitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procent kvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42 år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan antal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar var dock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar per vecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivsel och kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde studien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare att organisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmana till träning på fritiden.

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inaktivitet) och som motverkar fysisk aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer. Frekvenstabeller användes i syfte att få reda på fördelningarna hos variablerna. Perspektiven self-efficacy och den transteoretiska modellen användes vid analysen av resultaten. Svaren visade att tidsbrist och begränsning av valmöjligheter var de största anledningarna till fysisk inaktivitet. En rimlig slutsats är att tidsbrist är ett förenklat svar av bristen på motivation. Motiven till att utöva fysisk aktivitet var hälsorelaterade, vilket ger en indikation på en medvetenhet om hälsovinsterna. Den vanligaste motionsformen var promenader. Kvinnor utövade styrketräning i större utsträckning än männen, och där skulle ett tänkbart antagande vara att det estetiska värdet av människokroppen även har stigit till de äldre ålderskategorierna. / A lot of people live in an environment that encourages a sedentary behaviour which counteracts physical exercise, with the result that more fitness interventions are needed. The purpose of this study was to examine the reasons for physical exercise and reasons not to do exercise considering the fitness offers given to the employees at the Municipality of Lund. The subjects were N=229 and there were 62 % who answered. The method was a questionnaire survey with closed questions to a large extent. The tool of analysis used to interpret the descriptive statistics was cross tabulations in SPSS. Frequency tables were used for the purpose of finding out the spread within the variables. The theory of self-efficacy and the Transtheoretical Model and Stage of Change were used to analyse the results. The findings showed that lack of time and limitations of options were the most frequent answers not to exercise. A reasonable conclusion therefore would be that lack of time is a simplified answer to lack of motivation. The reasons given to exercise were related with health which gives an indication of awareness about the benefits that come along with physical exercise. The most common type of activity was walks. Women did weight lifting to a greater extent than men, and an assumption would be that the esthetical value of the human body has reached the older categories. Key words: physical exercise, sedentary behaviour, self-efficacy, motivation, lack of time

<p>Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie.</p><p>Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.</p>