Den här studien går ut på att undersöka vilka arbetssätt lärare använder sig av när det gäller undervisningen i läsutveckling i skolans tidigaste åldrar, samt varför de väljer just dessa. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1. Resultatet av undersökningen är att lärarna blandar flera olika metoder, och arbetssätt, för att individanpassa sin undervisning och nå varje enskild elev. / This study aims to examine the working methods that teachers use in reading development in the early years education, as well as why they choose these methods. The study is based on qualitative interviews with four active teachers in preschool-class and first grade. The result of the study says that teachers mix different methods, and approaches, to individualize their teaching and reach each individual student at their level.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning. / Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.

<p>Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.</p> / <p>Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.</p>

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt. Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär. Det är många faktorer som är med och påverkar undervisningen och i analysen av resultatet kunde det påvisas att dessa faktorer fungerar i en kombination med varandra och är vad som möjliggör individanpassad undervisning. / The curriculum (Skolverket, 2011) and Education Act (SFS 2010:800) indicates that education must be adapted to the students' abilities and needs. The National Agency for Education (2011) determines that there are deficiencies in how the schools practice such education and also my experience was that this included some challenges. Against this background, this study aim became to describe, interpret and understand the meaning of the teachers’ experiences of individualizes their own teaching and any related challenges. To investigate this, a qualitative method with interviews as a data collection technique was used, where five practicing teachers were interviewed. A hermeneutic - phenomenological approach was used as a base. The results showed that individualized education is not easy to do, as it's much up to the teacher to interpret and carry out the education with the difficulties it means. There are many factors that will affect the education and the analysis of the result show that these factors work in combination with each other and are what enables individualized education.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur engelsklärare för årskurs 4–6 anpassar undervisningen utifrån elevernas nivåskillnader. I den här kvalitativa intervjustudie har nio engelsklärare i årskurs 4-6 från Sverige beskrivit sina upplevelser kring hur de upplever nivåskillnader inom muntlig kommunikation i det engelska klassrummet samt hur de anpassar sin undervisning utifrån nivåskillnaderna. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och därefter sammankopplats med tidigare forskning och teorier. Resultatet visar att nivåskillnaderna gör undervisningen utmanande men rolig för lärarna. Gällande anpassningar ansåg läroboken kunna nyttjas som grund men för att kunna utmana och inkludera alla elever behöver de använda sig av differentierade uppgifter. Orsaken till nivåskillnaderna ligger i hur elever interagerar med språket på deras fritid. De elever som ägnar sig åt internet, läser engelska på fritiden eller har föräldrar som är bekväma med att använda engelska är ofta på en högre nivå än de andra. / The purpose of the study is to provide an insight into how English teachers for grades 4–6 adapt the teaching based on the students' level differences. In this qualitative interview study, nine English teachers in grades 4-6 from Sweden have described their experiences of how they experience level differences in oral communication in the English classroom and how they adapt their teaching based on the level differences. The interviews were then transcribed and analyzed using a thematic analysis and then linked to previous research and theories. The results show that the level differences make the teaching challenging but fun for the teachers. Current adaptations were considered by the textbook to be used as a basis, but in order to be able to challenge and include all students, they need to use differentiated tasks. The reason for the level differences lies in how students interact with the language in their free time. Students who engage with the Internet, read English in their spare time, or have parents who are comfortable using English are often at a higher level than the others.

The purpose of this qualitative study is to increase the knowledge of how Montessori teachers include mathematically gifted pupils through differentiated teaching. This was accomplished through semi-structured interviews with nine Montessori teachers from all over Sweden. The teachers were asked to describe how they plan their teaching, how they execute it and to share their thoughts and attitudes regarding this part of their job.    The results show that the Montessori teachers in this study use differentiated teaching based on the Montessori principles of individualisation. They make individual lesson plans for every pupil, based on the pupil’s level of knowledge, interests and needs. These plans are made together with the pupils, who thus have an impact on their own education. As the lesson plans are put into practice the pupils get to choose what to do when, during three hour work cycles. This means there are many different activities happening at the same time in the Montessori classroom. This seems to be beneficial to mathematically gifted pupils, as they appear to be offered an education at their individual level of knowledge. They are also able to set their own work pace and thus advance at their own speed. The Montessori manipulatives are important to the teachers, but the mathematically gifted pupils are able to leave them behind quickly and instead work with more abstract mathematics.    The study also shows that the teachers consider it exceedingly important that the mathematically gifted pupils are challenged and stimulated. For that reason, the teachers do not limit the pupils’ knowledge acquisition. The pupils are allowed to advance much further than what is expected at their age. In addition, the results of this study show that the Montessori teachers view working with gifted pupils as a positive and fun challenge and they consider it important to include these pupils in their teaching, instead of letting them work on their own.    The results of this study may also suggest that Montessori schools can be beneficial to mathematically gifted pupils. / Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om hur montessorilärare inkluderar matematiskt särbegåvade elever genom en differentierad undervisning. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med nio montessorilärare från hela Sverige. Samtliga undervisar, eller har undervisat, i matematik i årskurs f-3 och de har alla erfarenhet av matematiskt särbegåvade elever. Montessorilärarna ombads beskriva hur de planerar sin undervisning, hur de genomför den rent praktiskt samt att reflektera kring den här aspekten av deras jobb.    Resultatet visar att montessorilärarna differentierar undervisningen utifrån montessoripedagogikens principer om individualisering. De gör i stort sett helt individuella planeringar för varje elev som baseras på individens nivå, intressen och behov. Denna planering görs tillsammans med eleverna, som alltså kan påverka sin undervisning. När undervisningen sedan omsätts i praktik görs detta under arbetspass som är tre timmar långa. Där får eleverna själva välja vad de vill arbeta med och när. Detta innebär att det pågår en mängd olika aktiviteter samtidigt. Detta tycks vara gynnsamt för de matematiskt särbegåvade eleverna, då de tycks få en undervisning på just deras nivå. De kan också själva välja arbetstempo och därmed avancera i sin takt. Montessorimaterielen har en stor plats i lärarnas undervisning, men de särbegåvade eleverna kan, enligt de intervjuade lärarna, snabbt övergå till en abstrakt matematik.   Resultatet visar också att lärarna anser att det är av stor vikt att de matematiskt särbegåvade eleverna får utmaning och stimulans och begränsar dem därför inte i deras kunskapsinhämtning. Eleverna tillåts avancera långt över sin årskurstillhörighet. Studien visar dessutom att lärarna ser de särbegåvade eleverna som en positiv och rolig utmaning och att de tycker att det är viktigt att dessa elever inkluderas i undervisningen, istället för att lämnas ensamma i sin inlärning.    Sammantaget kan studien tyda på att montessoripedagogiken kan vara gynnsam för matematiskt särbegåvade elever.

Den svenska kommunala vuxenutbildningen har de senaste decennierna haft som inriktning att vara flexibel och anpassningsbar utifrån elevernas individuella behov. Den här avgränsade studien syftar till att utforska rektorers föreställningsvärldar och uppfattningar kring individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. Fallstudien baseras på en analys av fyra semistrukturerade intervjuer med rektorer i två svenska storstäder. Resultatet visar att rektorerna i fallstudien uttrycker förståelse för och bottnar i styrdokumentens övergripande intention och riktning; inte minst när det gäller lärares förhållningssätt till den enskilda eleven i klassrummet, elevers val av tider och undervisningsformer samt den individuella handledningens betydelse. Här finns en bred samsyn kring individualiseringens nödvändighet och betydelse. Men rektorerna bär samtidigt på föreställningar om individualiseringens bortre gränser där de ser risker för motsättningar i prioriteringar mellan grupper i skolan, felaktigt använda resurser, hög arbetsbelastning på lärare samt en frustration över att inte kunna ställa krav på motprestationer från elevernas sida. Standardisering av undervisningen som en del av lösningen på detta är omstridd bland rektorerna medan digitaliseringen uppfattas som en möjlighet i processen. Förhoppningen är att studien kan utgöra en utgångspunkt och referensram för fortsatta studier om hur det lokala organisations- och ledningsperspektivet uppfattar individualiseringen inom svensk kommunal vuxenutbildning. / In recent decades, Swedish Basic Adult Education has focused on being flexible and adaptable based on students' individual needs. This study aims to explore principals' performances and perceptions of individualization in Swedish Basic Adult Education. The case study is based on an analysis of four semi structured interviews with principals in Basic Adult Education in two major Swedish cities. The results show that the principals express an understanding of, and are rooted in, the overall intention and direction of the governing documents; not least when it comes to teachers' attitudes towards individualized classroom practices, students' choice of times and forms of education and the importance of individual supervision. There is a broad consensus on the necessity and significance of individualization. But at the same time, the principals carry notions about the distant boundaries of individualization where they see risks of contradictions in priorities between groups in the school, ineffectively used resources, high workload on teachers and a frustration at not being able to demand any consideration in return from the students. Standardization of teaching as part of the solution is controversial among the principals, while digitalization is perceived as an opportunity in the process. Hopefully the study can constitute a starting point and frame of reference for further studies of how the local organizational and management perceives individualization in Basic Adult Education.

Denna studie tillhör deltagarorienterad forskning (PAR) i form av en forskningscirkel. Syftet var att beskriva och analysera en forskningscirkels kunskapsutveckling både gällande dess process och dess innehåll. Deltagarna i cirkeln var nio lärare som arbetar vid en komvuxskola och de undervisar vuxenelever i ämnena SFI, SVA och engelska. Forskningscirkelns fokus har varit frågor som gäller individanpassad undervisning inom komvuxutbildningar. I cirkeln har empiriska data kommit fram genom att låta deltagarna berätta sina livsberättelser om individanpassad undervisning och i gruppsamtal prata om individanpassad undervisning. I en växelverkan mellan deltagarnas erfarenheter om individanpassad undervisning och tidigare forskning inom detta område, arbetade vi i cirkeln fram metoder för individanpassad undervisning inom komvuxutbildningar. Deltagarna prövade dessa metoder i undervisningen. Metoderna som var utformade för individanpassad undervisning var både vitt och övergripande utformade, vilket var positivt på grund av att lärarna kunde anpassa metoderna och arbetssätten till varje elevgrupp och till enskilda vuxenelever. Resultatet visar att individanpassad undervisning bör utformas som individuell undervisning, en till en undervisning, mellan lärare och vuxenelev. Då kan vuxeneleven få individuell hjälp med studierna och eleven kan få arbetsuppgifter som är individuellt anpassad till hens förmåga att studera. Det har också framkommit att, det är viktigt att undervisningen är utformad utifrån relationell undervisning, vilket innebär att vuxeneleven både får möta lärare och andra elever under studiernas gång. Det innebär olika undervisningssätt som både är individanpassade, samtidigt som de utgår från en relationell undervisning. Det har framkommit i studien att relationell undervisning är särskilt viktigt i språkundervisningen. Det har också uppmärksammats individanpassade metoder som utgår från digital undervisning både inom individuell undervisning och relationell undervisning. I studien lyftes fram olika arbetssätt som utgår från digital undervisning. / This study belongs to the research tradition Participatory Action Research (PAR) in the form of a Research Circle. The task was to describe and analyse the process and content of knowledge development within a Research Circle. The participants in this circle were nine teacher who work at komvux, and teach adult students in subject such as SFI, SVA and English. In this circle with participating teachers, issues of individually adapted teaching in adult education have been in focus. In this circle, empirical data has been highlighted by having the participants tell life stories and in group interviews about the individualized teaching. In an interaction between the participants´ experiences of individually adapted teaching and previous research in this area, we in the circle developed methods for individually adapted teaching in adult education. The participants tried these methods in their teaching. The methods that were developed for individually adapted teaching were both broadly and comprehensive designed, which was positive because then the teacher can adapt the teaching methods to each student group and individual adult student. The result indicate that the individually adapted teaching needs to be designed based on individual teaching, one to one teaching between teacher and adult student. Then the adult student can receive individual support in their studies and receive tasks that are individually adapted to the student´s ability to study. It is also important that the teaching is designed based on relational teaching, were the adult student both meets the teacher and other students during the course of study. This means different working methods in teaching that are individually adapted based on relational teaching. Relational teaching is especially important in language teaching. It has also been highlighted methods for individually adapted teaching based on digital teaching which is both based on individual teaching and relational teaching. This digital teaching is based on different working methods that are highlighted in this study.