Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper.Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas.Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet.Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan. / Identity and Culture - a Project at a Multicultural School

No description available.

AbstractHöglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). Högläsning och individuell läsning i grundskolan. – En studie om hur lärare ser på stöttning gällande elevers läsförståelse av skönlitterära texter Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om att undersöka lärares syn på skönlitterär läsning. Syftet med studien är att få en djupare insyn i hur lärare ser på sitt arbete med stöttning och läsförståelse vid högläsning och individuell läsning i årskurs 1-3. Vår teoretiska utgångspunkt är framförallt Gibbons syn på stöttning och läsförståelse vid skönlitterär läsning Vår studie bygger på en kvalitativ metod där insamling av empirin har gjorts genom intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Frågeställningar som har besvarats är: Vilken syn har lärare i årskurs 1-3 på högläsning och individuell läsning av skönlitterära texter? Hur beskriver lärare att de arbetar med stöttning som bidrar till läsförståelse av skönlitterära texter? Resultatet pekar på att lärarna har en positiv syn på att använda skönlitteratur i sin undervisning och läsning av skönlitterära texter är en daglig aktivitet i undervisningen. Vårt resultat visar också att planerade läsaktiviteter med koppling till högläsningen förekommer oftare än vid den individuella läsningen.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammet Höstterminen 2010ABSTRAKTLeden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP – för elever i matematiksvårigheter (IEP – for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP. Eftersom vi har intresserat oss för att titta på den skriftliga dokumentationen av matematiksvårigheter och åtgärder, har vi valt att använda oss av en kvalitativ dokumentanalys med vissa kvantitativa inslag. Undersökningen bygger på 64 åtgärdsprogram och 42 IUP insamlade i år 8. Analysen av dokumenten visar på ett individinriktat perspektiv där fokus ofta läggs på elevens beteende, i stället för på ämneskunskaperna i matematik. Vidare har vi sett att åtgärder och strategier för hur eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling, ofta är så otydligt formulerade att de ger liten vägledning. De vanligast förekommande åtgärderna är: arbeta i "liten grupp", extra arbete, och färdighetsträning. Nyckelord: Individuell utvecklingsplan (IUP), matematiksvårigheter, matematikundervisning, åtgärdsprogramLotta LedenHandledare: Peter BengtssonKarin TufvessonKristian LutzExaminator: Birgitta Lansheim

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling. I planeringen ges den enskilde i största möjliga uträckning möjlighet till inflytande och medbestämmande över de insatser som ska ges precis som 5 och 6 §§ Lagen (19993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade föreskriver. Med tanke på deltagarna varierande behov av insatser så räcker det inte alltid med befintlig personals goda insatser. Daglig verksamhet i vårt land idag har inte den personal som behövs för att ge ett gott stöd, en god service och omvårdnad så som lagen föreskriver. För att uppnå detta skulle varje person med grav utvecklingsstörning behöva en ur personalen som såg till att personen fick sina behov tillgodosedda (en på en) vilket säkert är en ekonomisk omöjlighet i dagens Sverige. / Individual development of the mentally disabled - A study on the employees work at the Daily Activity centers.

Individuell planering och dokumentation är ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsätter tolkning av läroplans- och kursmål. Dokumentation har ett nära samband med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lärande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Arbetet har även avsett att utvärdera ett projekt inom området dokumentation och titta på vilka lärdomar som tagits. Resultaten i arbetet har visat att dokumentation är en mycket viktig del av lärarens arbetsuppgifter idag. Genom dokumentationen få man en överskådlig bild över elevens eget lärande, vilket i förlängningen sannolikt bidrar till att fler elever når målen i kursplanerna. Deltagandet i projektet resulterade bland annat i att lärarna insett vikten av att samtliga personal är aktiva i utvecklingsarbetet. Dock verkar det som att formella beslut måste fattas innan förändringar kan ske.

Syftet med denna studie har varit undersöka hur individer inom olika yrkesroller upplever digitaliseringens organisatoriska påverkan. Med individuella semi-strukturerade intervjuer har vi på ett kvalitativt sätt samlat in och analyserat empiri för att kunna besvara syftet. Vår ansats har varit deduktiv och studien har lagts upp som en explorativ små-N studie.Resultatet visar 1) att det finns skillnader mellan ett inifrån och individuellt perspektiv jämfört med ett utifrån och verksamhetsperspektiv när det gäller hur digitaliseringens organisatoriska påverkan uppfattas, 2) att respondenternas individuella upplevelse av digitaliseringens organisatoriska påverkan varierar för olika yrkesroller, 3) att det individuella perspektivet synliggör fler typer av digitaliseringens organisatoriska påverkan än vad som påvisats i tidigare forskning samt 4) att det finns arbetsprocesser inom individens yrkesroll som inte har digitaliserats.Slutsatsen från studien är att digitaliseringen har en stor organisatorisk påverkan och en påverkan som, på den individuella nivån upplevs både som möjligheter och utmaningar. Vi föreslår att man borde fokusera på att använda utmaningarna som individen upplever som verktyg till att se på de områden inom digitalisering som behöver förbättras och utvecklas. / The purpose of this study was to examine how individuals in different professions experiencing digitalization’s organizational impact. With individual semi-structured interviews, we have qualitatively collected and analyzed empirical data to answer the purpose. Our approach has been deductive and the study has been set up as an exploratory small-N study.The results show 1) that there are differences between the inside and individual perspective compared to the outside and operational perspective as to how digitalization organizational impact is perceived, 2) that the respondents' individual experiences of digitalization organizational impact varies for different professional roles, 3) to the individual perspective reveals more types of digitalization organizational impact than shown in previous research, and 4) that there are processes within the individual's professional role that has not been digitalized.The conclusion from the study is that digitalization has a huge organizational impact and an influence that, at the individual level is perceived as both opportunities and challenges. We suggest that one should focus on using the challenges that the individual experiences as tools to look at the areas of digitalization that need to be improved and developed.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter. Resultatet ledde till tvetydiga slutsatser. Det framgick att chefer i verksamheten uppfattar lön som ett styrmedel med vissa utmaningar. Framförallt kring förankring och tydlighet i lönekriterier samt återkoppling till medarbetare. Medarbetare var positivt inställda till att prestation ska leda till bättre lön men de flesta var missnöjda med hur bedömningen av prestation fungerade idag. Trots utbrett missnöje med den individuella lönesättningen så tycks lön inte vara den främsta anledningen till varför medarbetare fortsättningsvis ville göra ett bra jobb, utan det var omsorgen till kommunmedborgarna. Chefer och medarbetare upplevde att lön inte är en stor motivationsfaktor. Resultatet visade dock att lönefrågan var mest aktuell vid den årliga löneöversynen.

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inomäldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuelllönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stadoch Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som harstörst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten avverktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det sominformanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklatstrategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt påverktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som eninstitutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genomhur verktyget används av informanterna.