Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik. Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med de särbegåvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjälp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lärande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete är att det i min kommande yrkesroll krävs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara på alla elever, oavsett kunskapsnivå eller kunskapsdomän. Mitt uppdrag som pedagog innefattar även att jag, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska upprätta en IUP för eleven. Jag har först ägnat mig åt litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhållningssätt gentemot särbegåvade barn och upprättandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det är bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan. De är också väl medvetna om både möjligheter och risker som kan uppstå i upprättandet av IUP för särbegåvade barn. Forskning visar på kunskapsbrist om särbegåvade barn, bland pedagoger. Detta avspeglas också i undersökningen. För att pedagogerna ska bli medvetna om särbegåvade barns behov och hur de kan ta vara på, och utveckla, dessa begåvningar med hjälp av IUP, behöver de få mer kunskap om dessa barn. Skolan måste även satsa mer på att utbilda pedagoger om intentionerna i gällande läroplan för att arbetet med IUP ska fungera tillfredsställande. / The aim of my survey is to examine how some teachers work with the gifted children’s educational plans and how they with help of this plans put together an education that favours the development of the gifted children. The reason I have chosen this topic is that my future profession requires me to see, and to take care of all pupils, irrespectively of their knowledgelevel or knowledge-area. My assignment as a teacher also includes, that I, together with the pupil, and his or her custodian, draw up an individual educational plan for the pupil. I have firstly focused on literature studies and then conducted qualitative interviews with five teachers working in central Sweden. My results were very similar to previous research concerning teachers’ attitudes towards gifted children, and the drawing-up of individual educational plans. The teachers in the survey have seen the importance of working with individual educational plans in school, and they are well aware of the possibilities as well as the risks that can occur in the drawing-up of individual educational plans for gifted children. Research shows a knowledge-shortage, among teachers, concerning gifted children. This is also reflected in the survey. If teachers are to become aware of the gifted children's needs and how to take care of, and develop, these talents by using individual educational plans, they need continuing education about these children. The school must also invest more on continuing education for teachers, about the intentions in current curriculum, if the work with individual educational plans is to be satisfactory.

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction. The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field. In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process. / Tanken att skapa autentiska undervisningssituationer där eleverna är starkt integrerade, gjorde att jag ville prova utveckla en ny metod i kursen Restaurang- och storkök B MAKU 1208 (ett annat sätta praktisera matlagningskonsten).  I min strävan att göra just den praktiska delen så givande, utvecklande och effektiv som möjligt för eleven planerade jag för en utbildningsmodell med fokus på gruppsamverkan. Syfte med genomförandet av utvecklingsarbetet var att stärka elevernas tillit både till sig själva och till varandra, stimulerat till att samarbeta mer. Resultatet visar att detta har gett en drivkraft till elevens egen utveckling men inte minst bidragit till ett ökat självförtroendet hos många. Flera har också fått en ökad känsla av att kunna något, att ha något att bidra med och att deras arbetsinsats faktiskt också behövs. Det belyser att vidareutbildning, genom att söka kunskap på egen hand, stärker individens kompetens och fördjupar kunskaper inom yrkesområdet. Slutsatsen är att utbildning bör ske på både individuell och gruppbasis för bästa inlärningsprocess.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebär att läraren vid utvecklingssamtalen ska lämna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i alla ämnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen. Den här kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten från studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav på skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling. Forskningen visar hur viktigt det är att lärare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för både lärare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det också tydligt vad som inte bedöms. Utvärdering och återkoppling av elevens resultat, skolans undervisning och lärares arbete främjar elevens kunskapsutveckling och är då bedömning för lärande. Studiens resultat visar att kraven på den ökande dokumentationen i skolan riskerar att göra det enkelt mätbara till det väsentliga, istället för att göra det väsentliga mätbart. Dokumentering och formulering av skriftliga omdömen upptar en stor del av lärares arbetstid och studien visar att implementeringen av de skriftliga omdömena varit svårare än förväntat. De skriftliga omdömena kan ses som ett led i en kvalitetshöjning av skolan för att öka den internationella konkurrenskraften.

Sammanfattning  För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga  verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar  som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som  tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora  organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde  marknaden.  Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som  privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat  äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen  upplever sin arbetssituation.  Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det  stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering  kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de  svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte  tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier.  Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg,  omsorgspersonal. / Abstract  To respond to a changing and contemporary environment many organisations in the public sector  changes in their way of controlling the organisation. One of the biggest changes is the ability of  private actors to buy and practice care, which were previously conducted by the municipality.  Elderly care is one of the sectors which are currently facing major organisational challenges where  care will be combined with strategies that previously belonged to the market sector.  The research that has been done in this area is ambiguous and gives no clear answer about the  effects that privatisation has. Therefore we wanted to investigate a privatised home for the elderly to  study the market trends that can exhibit and how staff perceives their work situation.  The result shows that the home for the elderly has market elements and their staff seems very  pleased with their work situation. The study shows that there are benefits of privatisation for both  employees and patients regarding quality and supplies, but the study also shows the difficulties that  occur in the care work when care, which is an unpredictable activity, not fully can be adapted to  market visions and strategies.  Keywords: Elderly care, effects of privatisation, standardisation, individual care, care workers.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten. De anställda söker idag efter inre motivation för att kunna tillfredställa sina behov och arbetssituationer. Syftet med uppsatsen är att se hur de anställdas motivation har påverkats då det kollektiva belöningssystemet existerade och då det togs bort. Det handlar även om att ge förslag på förbättringar för att de anställda ska känna motivation till att arbeta och stanna kvar inom förtaget. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, där sju anställda från GN-industri fick besvara på ett antal utförliga frågor. Slutsatsen jag kom fram till var att det kollektiva bonussystemet var misslyckad, eftersom de anställda inte påverkades prestationsmässigt av det. Respondenterna var negativt inställda till det kollektiva bonuslönen, för det skapade ständiga konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lönesystemet var inte så motiverande som företaget hoppades på att det skulle vara.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lärare som undervisar i år sex från fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sätt som i huvudsak används för att bedöma elevers kunskaper är skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lärare bedömer med hjälp av känsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna används främst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att målen med undervisningen har nåtts. Den muntliga bedömningen sker vid de samtal som äger rum under lektionstid både mellan lärare/elev men även elever emellan. Känslan som skapas hos lärare för elevernas kunskap sker vid kontakten mellan elev och lärare under lektionstid. Återkoppling av bedömningen sker dels med hjälp av de hjälpmedel som läraren använder i sitt arbete, dels genom elevernas individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Några lärare sade sig arbeta formativt med bedömningen och då involveras eleven i bedömningsarbetet varvid återkoppling sker mer direkt.

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P. Goldstein har tillsammans med Barry Glick (1987, 1994) påvisat att ART fungerar och ger resultat. Det saknas ännu utvärderingar och granskande forskning av metoden rePULSE, det är alltså inte möjligt att säkert påstå att metoden fungerar, trots att ART visat sig vara effektiv. I denna uppsats undersöktes metoden och dess kvalitet utifrån två perspektiv – dels brukarnas, som kallas deltagare, dels de professionella, eller som de här kallas, handledare. Detta genom kvalitativa forskningsintervjuer. Alla personer som intervjuats, både handledare och deltagare, var överens om att rePULSE är bra och de upplevde att metoden fungerar. rePULSE fasta struktur, de konkreta verktygen och dess individualitet är inslag som gör att metoden är uppskattad av både handledare och deltagare.

<p>Uppsatsen undersöker innehållet i ämnet svenska i de individuella utvecklingsplanerna och hur de är skrivna. Är de skrivna enligt Skolverkets allmänna råd, med nulägesbeskrivning, nya mål och metod för att nå målet? Den andra frågan i undersökningen gäller om hypotesen att det som kommenteras mest i utvecklingsplanerna i ämnet svenska handlar om att skriva.</p><p>Undersökningen är kvantitativ och baseras på individuella utvecklingsplaner från en grundskola med elever från år ett till år sex.</p><p>Resultatet visar att det är få utvecklingsplaner som är skrivna med nuläge, mål och metod för att nå målet. De flesta utvecklingsplanerna innehöll endast nulägesbeskrivning.</p><p>Hypotesen som ställdes visade sig stämma. Flertalet av kommentarerna handlade om skrivning, men det fanns även många som handlade om läsning.</p>