I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan. Samtidigt betonades vikten av inkludering. Detta skapade sammantaget en ny situation, med nya behov, och ny aktualitet för ett tidigare inte lika uppmärksammat forskningsfält. Slutsatserna i nedanstående arbete pekar på det viktiga i individuell kartläggning, väl avvägd kommunikation och genomtänkt bemötande, och betonar bland annat behoven av struktur, tydlighet, konkretion, visualisering, planering och arbete med det sociala klimatet i klassrummet. De stöttande strukturernas inkluderande funktioner och hjälp för hela elevgruppen lyfts fram, liksom behovet av djupgående kunskaper hos pedagogen.

SammanfattningMaria Kågebäck (2016)Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. En uppsats om -kollegial grupputveckling och dess påverkan för organisationerSyfte och preciserade frågeställningarSyftet med uppsatsen var att se mönster i metoder och strategier som utvecklar grupper vetenskapligt. Vidare har jag även undersökt hur grupper med stöttning av kollegiala samtal arbetat gemensamt med problemlösning för att främja organisationer. Uppsatsen förtydligar hur förskollärarna upplevt sin individuella, gruppens och organisationens utveckling av arbetet med hjälp av aktionsforskning.* Hur organiserar sig en grupp i formulerandet av ett angeläget problem som berör en organisation och hur kopplas detta till vetenskap?* Hur agerar, diskuterar och reflekterar förskollärarna under själva processen som syftar till att skapa en gemensam utveckling?* Hur upplever gruppen sin process, metod och utveckling i relation till det vetenskapliga problemområdet?Tidigare forskning och teoretisk förankringUppsatsen utgår ifrån tidigare forskning som synliggjort vilka förutsättningar grupper behöver för att utvecklas mot förändring (Lewin, 1951; Svedberg, 2000). Den behandlar även vilka strategier och metoder som främjar eller stagnerar utveckling (Gjems, 1997; Rönneman 2012). Uppsatsen tar avstamp i den systemteoretiska teorin som förtydligar och beskriver en organisations helhetsutveckling (Boolman & Deal, 2012; Sandberg & Taragama, 2000).MetodUppsatsen är baserad på en kvalitativ undersökning som utgått från modellen aktionsforskning. Till grund för uppsatsen har deltagarna gjort en aktionsforskning som innehållit tre samtalssessioner. Sessionerna har sedan transkriberats och förstärkts med anonyma enkäter. I uppsatsen indikerar empirin att en god och sanningsenlig forskning som synliggjort deltagarnas utvecklingsprocesser har tillämpats.ResultatGenom analyser av empirin har resultatet delats in i tre områden i enlighet med syftets frågeställningar. Första området tolkar hur en kollegial utvecklingsgrupp skapas samt vilka förutsättningar som bör finnas för att den ska uppnå en maximal utvecklingsprocess. Andra området beskriver deltagarnas individuella utveckling, gruppens gemensamma utveckling samt dess påverkan för organisationens helhetsutveckling. Tredje området beskriver deltagarnas upplevelser av modellen aktionsforskning. Tillsammans antyder dessa tre områden att konkreta och inkluderande kollegiala samtalsgrupper har kapacitet att förändra en utveckling som gynnar en hel organisation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoguppdraget kan innehålla en funktion som samtalsledare inom olika utvecklingsformer i barn- och skolbarnsomsorgen. Resultatet påvisar att utvecklande samtalsgrupper behöver stöd för att kunna förstå och förändra modeller som exempelvis aktionsforskning. Ahlberg (2013), Gjems (1997) och Svedberg (2000) antyder att handledning med inkludering av specialpedagog kan vara ett bra komplement till grupper som gemensamt vill utvecklas för att främja en organisations helhetstänk.NyckelordAktionsforskning, förskollärare, grupputveckling, individuell utveckling, kollegial, organisations utveckling, systemteori

Syftet med denna litteraturstudie var att hitta olika omvårdnadsåtgärder som kan ersätta eller reducera läkemedelsbehandling hos dementa patienter. Den medicinska behandlingen syftade på neuroleptika, lugnande och antidepressiva läkemedel. Studien baserades på tio artiklar från tre olika databaser. I resultatet framkom att många omvårdnadsåtgärder minskar agitation/aggressionsbeteenden men också graden av depression. Interaktionen mellan patient och vårdgivare förbättrades genom ökad kommunikation, vilket gav ett förbättrat stämningsläge. Studien visade att patient och anhörig tidigt behöver stöd och rådgivning. Det framkom även ett ökat behov av mer utbildning för vårdpersonal i sättet att arbeta med dementa patienter. Slutsatsen blev att många av de funna omvårdnads- åtgärderna gav ökat välbefinnande, minskad oro och agitation. Detta skulle kunna leda till minskat behov av mediciner. Det har också framkommit att det finns ett fortsatt behov av fler studier inom ämnet. / The purpose of this literary study was to find different care measures that can replace or reduce drug treatment for patients with dementia. The medical drugs referred to neuroleptica, sedatives and antidepressants. The study was based on ten articles from three different databases. In the result it was found that many care measures decrease agitation and aggressive behaviour as well as the degree of depression. The interaction between patient and caregiver improved through increased communication, which resulted in better mood levels. The study showed that patients and their families need support and guidance at an early stage. It was also shown that working with patients with dementia requires more training for the caregiver. The conclusion was, that many of the nurse and care treatments found, increased well-being, reduced anxiety and agitation. This may lead to less medication. It was also noted that there is a need of further studies on the subject.

Für Baulastträger stellt sich für die Auswahl und Gestaltung perspektivischer Maßnahmen im Verkehrsmanagement die Frage, wie im Kontext neuer technischer Möglichkeiten für die kollektive Verkehrsinformation als auch hinsichtlich konkurrierender privater Angebote agiert werden soll. Dies ist essentiell, da die Wahl der Mittel, insbesondere die technische Ausgestaltung, wesentlich davon abhängig ist. Von Interesse ist hinsichtlich kollektiver Verkehrsmanagementmaßnahmen insbesondere, welchen Stellenwert Bestrebungen zur Virtualisierung von Aktorik einnehmen als auch wie mit Informations- und Lenkungsservices privater Anbieter umgegangen wird. Hinsichtlich beider Fragestellungen wurde ermittelt, wie sich die Baulastträger dazu aktuell (Stand 2024) positionieren. Es wurde recherchiert, welche Umsetzungsprojekte zur Digitalen Verkehrslenkung kürzlich implementiert wurden bzw. sich in Umsetzung befinden. Um absehbare Entwicklungen einzuschätzen, wurden Maßnahmen in Verkehrsentwicklungsplänen deutscher Großstädte gesichtet. Es zeigt sich, dass der Ausbau digitaler Angebote durch die Baulastträger über eigenbetriebene webbasierte Plattformen zukünftig einen breiten Raum einnehmen soll. Kollektiven Informationssystemen mit physischer Aktorik wird unabhängig davon nach wie vor ein hoher Stellenwert beigemessen. Private Angebote werden durch die Bereitstellung von Open Data indirekt unterstützt.

Inom mjukvaruteknik finns en mångfald processmetoder där var och en har ett specifikt syfte. En processmetod kan enklare beskrivas som en upprepningsbar uppsättning delsteg i syfte att utföra en uppgift och uppnå ett specifikt resultat. Majoriteten av processmetoder som har hittats i denna studie inriktar sig på den mjukvaruprodukt som är att utveckla. Det verkar finnas en brist på processmetoder som kan användas av mjukvaruutvecklare för att utveckla sin personliga utvecklingsprocess. Med personlig utvecklingsprocess menas, hur den enskilda utvecklaren väljer att strukturera det egna arbetet i syfte att uppnå ett visst re- sultat. Självstyrandes-utvecklarramverket (även kallad SGD-ramverket) är i skrivande stund ett nyligen utvecklat processramverk med syfte att bistå den individuella utvecklaren att ut- veckla sin personliga utvecklingsprocess. Kort beskrivet är ramverket tänkt att innehålla alla aktiviteter som kan komma att uppstå i ett utvecklingsprojekt. Problemet är att detta ramverk inte har utvärderats ännu och därför vet man inte om ramverket är relevant för att uppfylla sitt syfte. För att rama in och vägleda studien formulerades ett antal problemfråge- ställningar (1) Är ramverket fullständigt för ett mindre företag med avseende på aktivite- ter?, (2) Hur hög är kostnaden för SGD-ramverket i form av tid? Målet med studien är att bidra till framtida studier för ramverket genom att utföra en akt- ionsstudie där SGD-ramverket utvärderas utefter ett par specifika utvärderingskriterier. En induktiv kvalitativ forskningsmetod användes för att genomföra denna studie. Med in- duktiv metod menas att slutsatser dras utifrån empiriskt insamlad data och utifrån dessa ut- formas generella teorier. Mer specifikt användes metoden aktionsstudie. Data samlades in genom loggning och tidsloggning under aktionsstudiens gång. För att utvärdera ramverket användes utvärderingskriterierna (1) Fullständighet, (2) Semantisk korrekthet (3) Kostnad. En narrativ analys fördes över insamlad data för dessa kriterier med hänsyn till problemfrå- geställningarna. Resultat från utvärdering visade att ramverket inte ansågs fullständigt med hänsyn till dess aktiviteter. Dock näst intill fullständigt då enbart ett fåtal aktiviteter behövdes tilläggas i den utförda aktionsstudien. Totalt 3 extra aktiviteter lades till utöver de 40 som redan finns. Ca tio procent av den totala arbetstiden i aktionsstudien var i tillagda aktiviteter utanför Självstyrandes-Utvecklarramverkets ordinarie aktiviteter. Ramverkets aktiviteter ansågs även vara för granulärt formulerade i sammanhanget av ett mindre företag. Ramverket an- sågs vara högst relevant för att förbättra den individuella utvecklarens egna process. Kost- nad för införsel av Självstyrandes-Utvecklarramverket i denna studie speglar tiden det tog tills tidsanvändningen av Ramverket ansågs stabilt. Denna införelsekostnad uppskattades i form av tid och bestod av ca 3.54% av en åttatimmars arbetsdag, detta uppskattade ske un- der en införselsperiod på 24 dagar. Total tillämpningskostnad för användning av ramverket i den utförda aktionsstudien är i snitt 4,143 SEK/timme alternativt 662,88 SEK/månad. Schablonkostnaden som har använts ligger på 172,625 SEK/timme. / Within software engineering there is a diversity of process methods where each one has its specific purpose. A process method can be described as being a repeatable set of step with the purpose to achieve a task and reach a specific result. The majority of process methods found in this study are focused on the software product being developed. There seems to be a lack of process methods that can be used by software developers for there individual soft- ware process improvement. Individual software process improvement, refers to how the in- dividual software developer chooses to structure their own work with the purpose to obtain a specific result The Self-Governance Developer Framework (also called SGD-framework) whilst writing this is a newly developed process framework with the purpose of aiding the individual soft- ware developer to improve his own individual software process. Briefly explained the framework is intended to contain all the activities that can come up in a software project. The problem is that this tool has not yet been evaluated and therefore it is unknown if it is relevant for its purpose. To frame and guide the study three problem questions has been for- mulated (1) Is the framework complete for a smaller company in regards to it activities? (2) How high is the cost for the SGD-framework in regard of time? The goal of the study is to contribute for future studies for the framework by performing an action study where the Self-Governance Developer Framework is evaluated against a set of chosen evaluation criteria. An inductive qualitative research method was used when conducting the study. An induc- tive method means that conclusions are derived from empirically gathered data and from that data form general theories. Specifically, the action study method was used. Data was gathered by keeping a logbook and also time logging during the action study. To evaluate the framework, some evaluation criteria was used which were (1) Completeness, (2) Se- mantic correctness, (3) Cost. A narrative analysis was conducted over the data that was gathered for the criteria. The analysis took the problem formulations in regard. The results from the evaluation showed that the framework was not complete with the re- gards of the activities. Although next to complete as only a few activities were further needed during the action study. A total of 3 extra activities were added over the regular 40 activities. Around 10% of the time spent in activities were in activities outside of the Self- Governance Developer Framework. The activities were considered to finely comminute for the context of a smaller company. The framework was considered highly relevant for im- proving the individual software developers own process. The introduction cost in this study reflect on the time it took until the usage of the framework was considered consistent. In this study it was approximately 24 working days with a usage about 3.54% of an eight-hour work day. The total application cost of usage of the framework in the performed action study was on average 4.143 SEK/hour or 662,88 SEK/month. The template cost used was on 172.625 SEK/hour.

Bakgrund: Individer med psykisk sjukdom har sämre hälsa och ökad dödlighet i somatiska sjukdomar jämfört med befolkningen i övrigt. Sjukdomstillstånden kan också leda till svårigheter att klara av vardagen och bidra till försämrad livskvalitet. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får en tydlig bild av vad som påverkar livskvaliteten hos patienten och till hjälp finns ett antal olika instrument för att mäta hälsa och livskvalitet, bl.a. The Schedule for the Evaluation of Individual Quality of Life - Direct Weighting (SEIQoL-DW). Syfte: Att undersöka individuell livskvalitet hos patienter med psykisk sjukdom med hjälp av SEIQoL-DW, samt att undersöka patienters och behandlares uppfattning om instrumentets tillämpbarhet och användbarhet. Metod: Patienter inom den psykiatriska vården fyllde i SEIQoL-DW-formuläret med stöd av behandlare. Därefter fyllde båda parterna i en enkät om instrumentets användbarhet. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt. Resultat: Patienterna som deltog i studien skattade Relationer/Socialt nätverk som det viktigaste livsområdet, följt av Arbete. Det område som upplevdes fungera bäst, det vill säga det område som hade högst nivå, var Familj. Lägst nivå hade Arbete, vilket var det område som fungerade sämst. De flesta patienter och alla behandlare ansåg att frågorna i formuläret var relevanta respektive angelägna, samt att formuläret kan vara ett bra stöd vid samtalet. Runt hälften av patienterna ansåg att det helt eller delvis tog lång tid att fylla i formuläret. Slutsats: Trots att livskvalitet är något individuellt anger många patienter samma livsområden som viktiga. Instrumentet är användarvänligt till stor del, men patienten kan behöva stöd för att fylla i formuläret. / Background: People with mental illness have poorer health and increased mortality from somatic diseases compared with the general population. The diseases can also lead to difficulties in coping with everyday life and reduced quality of life. It is very important that the nurse gets a clear picture of what affects the patient’s quality of life. There are a number of different instruments for measuring health and quality of life, e.g. The Schedule for the Evaluation of Individual Quality of Life - Direct Weighting (SEIQoL-DW). Aim: To examine individual quality of life amongst patients with mental illness with the assistance of SEIQoL-DW. The second aim was to study the feasibility and applicability of the instrument. Method: Patients in psychiatric care filled in the SEIQoL-DW-form with support of the health care staff. Then both the patient and the health care staff filled in a questionnaire about the instrument's usability. The material was analyzed quantitatively and qualitatively. Results: Patients participating in the study estimated Relationships/Social network as the most important area of life. The area that generally was perceived to work best was Family, Work had the lowest level. Most of the patients and all of the health care staff considered the instrument to be relevant and a good support for the dialogue. About half of the patients considered the form to be time-consuming. Conclusion: Although quality of life is something individual, many of the patients stated the same areas of life as important. The instrument is user-friendly to a great extent, but the patient may need assistance to complete the form.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar: Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena. Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas. Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess. Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess. / The main goal of my study was to investigate how pupils in lower secondary school appreciate parent-teacher conferences with preparations as part of their learning process. The main issues were how written assessments affect the parent-teacher conferences and how pupils value teacher-led parent-teacher conferences compared to student-led parent-teacher conferences. A written survey-investigation was used in order to compare the attitudes of pupils from two different schools. One school used written assessments and teacher-led conferences; the other school did not use written assessments and had student-led conferences. My findings show: That a bigger part of the pupils receiving written assessments think that they are informed about their knowledge levels in relation to the requirements. That written assessments are not optimal to communicate to pupils how to improve their work. That a major part of pupils with lower grades did not prepare themselves for the student-led conferences and thus were difficult to involve in this type of learning. That the pupils in student-led conferences are more involved in the conversations but that there were no significant differences between the different types of conferences in the perspective of their learning processes.

All pupils have an individual reading development and need different forms of support. The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of and ideas about the use of easy-reading books when teaching children to read. Data collection was done through four interviews with active teachers representing three schools in a municipality in southern Sweden. The interviewed teachers’ experiences turned out to agree with previous findings: the teachers were favourably disposed towards easy-reading books and considered them important for learning to read. The teachers also thought that it is essential to aim the teaching at the pupils’ own level so that they will develop in their acquisition of literacy. With the help of easy-reading books, pupils who find it hard to learn to read can also be given a chance to develop.

Vad är det som gör att vissa väljer att sluta med en idrott? Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar valet att sluta med ridsport i Sverige och om dessa faktorer skiljer sig något beroende på utövandenivå. Jag har också kollat vid vilken ålder det är vanligast med drop out inom ridningen och hur många som valt att återuppta idrotten igen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och datainsamling gjort med hjälp av en enkätundersökning, där n=47 respondenter deltagit i undersökningen med olika åldrar och bakgrunder. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor och ett frågeformulär som belyser åtta olika faktorer som kan ha betydelse för valet att sluta (Questionnaire of Reasonsfor Attrition, (Gould et.al.1982)). Dataanalysen utfördes med statistikprogrammet SPSS och uträkningar är gjorda utifrån medelvärden, typvärde, variation och t-test. Resultatet visade att de vanligaste orsakerna för drop out inom ridport är för höga kostnader, att det tar för mycket tid och att man hittar andra intressen som är roligare för gruppen som helhet. De som hade en bakgrund som tävlingsaktiv kände dock att de största anledningarna var brist på utveckling och framgång samt att det blev för stressigt/ansträngande att hålla på med. De som inte tävlade tyckte att bristande intresse och mindre socialt stöd var de främsta orsakerna. / What makes some choose to drop out of a sport? The purpose of this paper is to investigate what influences the choice to end participation in equestrian sports in Sweden and if these factors differ depending on the level of practice. I have also checked at what age it's most common with drop out in the equestrian sports and how many people have chosen to resume it again after a break. The essay is quantitative and data collection was done by a survey, where n = 47 respondents participated in different ages and backgrounds. The survey contained background questions and a questionnaire (Questionnaire of Reasons for Attrition, Gould et.al(1982) ) highlighting eight different factors that may affect the choice to end. Data analysis performed the SPSS statistics program and calculations were based on mean values, mode, variation and t-test. The result showed that the most common causes of drop out in equestrian are too high costs, it takes too much time and other interests are more fun for the group as a whole. Those who had a background as competitive activists knew, however, that the biggest reasons were lack of development and success, and that it was too stressful / strenuous to keep up with. Those who did not compete thought that lack of interest and less social support were the main reasons.

Den offentliga sektorn i Sverige omfattar verksamheter inom kommun, stat och landsting. Av alla förvärvsarbetande i landet arbetar en tredjedel inom offentlig sektor. Det rapporteras om stora utmaningar inom den inom vården där dåliga arbetsförhållanden, låga löner och brist på motivation är vanligt förekommande problem. Denna studie har i syfte att skapa en större förståelse och kunskap för hur beröm påverkar motivationen hos de anställda inom vården. Vi undersökte även vilken form av beröm som motiverar de anställda och därmed bidrar till en högre motivation. Tidigare forskning på motivation har i större utsträckning fokuserat på den privata sektorn varför det finns behov av att efterfråga empiriska undersökningar av beröm inom offentlig sektor. Studien bygger på en empirisk studie om motivation samt en kvalitativ forskningsansats där vi har valt att göra sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom vården. Dessa intervjuer transkriberades senare och denna data användesför empirin. Mycket av denna empiriska data visade att beröm påverkade motivationen olika beroende på mottagarens egenskaper vilket också stämde överens med studiens teoretiska grund. Studien visar också att de flesta anställda har en större önskan om att få beröm individuellt framför andra alternativ, även om några ansåg att få beröm framför andra också var viktigt. Dessa skillnader kan förklaras med hjälp av Maslows behovstrappa och hur många steg de anställda har fått tillgodosedda. De som har de basala behoven tillgodosedda (steg 1) och känner sig trygga (steg 2) och har ett fullgott gemenskapsbehov (steg 3) behovet av självkänsla (steg 4) är mer mottagliga för beröm. Studien visar att beröm som motivation inom vården används i mindre utsträckning än önskvärt. Det är dessutom önskvärt av anställda att få beröm och att det ger i stort sett enbart positiva effekter förutom om berömmet ges till en enskild individ när det är en samlad grupp. För det kan då bidra till negativa effekter i form av avundsjuka eller en negativ känsla / The public sector in Sweden comprises businesses within the municipality, state and county councils. Of all employed people in the country, one third works in the public sector. Major challenges are reported in healthcare where poor working conditions, low salaries and a lack of motivation are common issues. This study has the purpose of creating a better understanding and knowledge of how praise affects the motivation of the employees in the healthcare. We also investigated the form of praise that motivates the employees and consequently contributes to higher motivation. Previous research on motivation has to a greater extent focused on the private sector, hence there is a need for more empirical studies of praise in the public sector. The study is based on an empirical study on motivation and a qualitative research approach where we have chosen to do six semi-structured qualitative interviews with employees in healthcare. These interviews were later transcribed, and the data was used for the empirical work. Much of the empirical data showed that praise affects motivation differently depending on the recipient's characteristics, which were also in line with the theoretical basis of the study. The study also shows that most employees have a greater desire to receive praise individually rather than other alternatives, even though some felt that receiving praise in front of others was also important. These differences can be explained with Maslow's hierarchy of needs - depending on how the employee’s needs have been met. Those who have their basic needs met (step 1) and feel safe (step 2) and feel social belonging (step 3) need for self-esteem (step 4) are more receptive to praise. The study shows that praise as motivation in healthcare is used to a lesser extent than desired. It is also desirable for employees to receive praise and there are virtually only positive effects except if the praise is given to an individual in front of a collective group. Then it can contribute to negative effects in the form of jealousy or negative feelings