Industry 4.0 is being investigated all around the world and it brings an entire arsenal of new tech-nology. It is during major technological changes where we have the chance to change old pat-terns. It is through knowledge of the future and discussion that SSAB and IF Metall will be able to steer the technological changes into the desired direction; A direction which promotes economic and environmental sustainability as well as creating an attractive workplace.There were three objectives with this project. The first objective was to map the current state of maintenance work at SSAB. The second was to develop a future vision within the concept Indus-try 4.0, which promotes attractive workplaces. The last objective was to evaluate the method used to develop the vision. The mapping of the current state of maintenance at SSAB is based on interviews and obser-vations. We decided to delimitate us to shift maintenance. The reason to focus on the shift main-tenance unit of SSAB was that because contain many competences and work all over the pro-duction area. The result of the mapping is that the work is characterized by variating tasks, personal development and pride. It is also male-dominated and characterized by old traditions, tough jargon and macho culture. In general, we conclude that it is an attractive workplace for those who belong to the current homogeneous group.The future vision was developed using personas and workshops. Three personas were created to represent the target group. They were used as a basis of discussion for us and for the participants in the three workshops. The goal of the workshops was to generate a high quantity of futuristic and abstract ideas. The ideas were then combined with theories regarding Industry 4.0 and at-tractive workplaces to form a future vision. To create attractive work content, the future vision focused on placing the worker in the centre of decision-making as a problem solver. This was ac-complished by using new technology to provide information to the worker so he or she can make an informed decision: a digital assistant. To enhance the learning capability of workers the vision contained a VR world where the worker can practise different scenarios. The VR can also be used for marketing to attract people from outside the company. The futuristic vision also presented crowdsourcing of experts and tutors to improve the troubleshooting process and shorten the learning period. If an error is too complicated, the worker has the opportunity to connect to an expert using AR to get their guidance. At the beginning of an employment, every worker is enti-tled to a tutor who will assist you on your missions. To make the workplace more attractive and to change the old picture of the steel industry the vision presented three improvement areas. Firstly, clean & bright facilities which will attract a wider range of people. Secondly, centralised office where employees can meet, work and network. Thirdly, new working roles focusing on troubleshooting and sustainable solutions.Our recommendation is to explore the other maintenance divisions at SSAB and other industries to see if maintenance of acute problems can be centralised over the borders of industries. We also recommend future projects to use participation of managers and workers throughout the implementation process to create higher acceptance and understanding, but also to reduce fear, resistance and promote ownership to the change process. / Industri 4.0 undersöks just nu över hela världen och det medför en hel arsenal av ny teknik. Det är under stora teknologiska förändringar som vi har möjligheten att ändra gamla mönster. SSAB har, genom det här projektet, aktivt valt att skapa ett diskussionsunderlag om framtidens underhållsarbete på SSAB. Det är genom kunskap om framtid och diskussion som SSAB och IF Metall kommer kunna styra den teknologiska utvecklingen i rätt riktning. En riktning som främjar hållbarhet ur både klimat och ekonomisk synvinkel, såväl som skapar en attraktiv arbetsplats. Projektet bestod av tre mål. Det första målet var att kartlägga nuläget för underhållsarbetet på SSAB. Det andra målet var att utveckla en framtidsvision inom ramarna för konceptet Industri 4.0, en framtidsvision som främjar attraktiva arbetsplatser. Det tredje och sista målet var att utvärdera den metod som används för att utveckla framtidsvisionen. Kartläggningen av nulägesbeskrivningen på SSAB är baserad på intervjuer och observationer. Vi beslöt oss för att avgränsa oss till skiftunderhåll då de besitter många kompetenser samt arbetar över hela stålverket. Resultatet från nulägesbeskrivningen visade att arbetet karaktäriseras av varierande arbetsuppgifter, personlig utveckling och yrkesstolthet. Skiftunderhåll är mansdominerat och kännetecknas av gamla traditioner, tuff jargong samt macho-kultur. Vår slutsats är därför att arbetsplatsen generellt kan ses som attraktiv till de människor som tillhör den nuvarande homogena gruppen.Framtidsvisionen utvecklades med hjälp av personas och workshops. Tre personas skapades för att representera målgruppen. Syftet var att använda dem som diskussionsunderlag både för oss men även för deltagarna i de tre workshops som genomfördes under projektet. Målet med workshopsen var att generera en hög kvantitet av futuristiska och abstrakta idéer. Idéerna kombinerade därefter med teori kring Industri 4.0 och attraktiva arbetsplatser för att till slut forma framtidsvisionen. För att skapa ett attraktivt arbetsinnehåll fokuserar framtidsvisionen på att placera arbetaren i centrum av beslutsfattandet som en problemlösare. Det uppnåddes genom att använda ny teknologi för att förse arbetaren med information så att hen kan fatta ett välgrundat beslut: en digital assistent. För att effektivisera arbetarens inlärningsförmåga innehåller visionen en VR värld där arbetaren kan öva i olika scenarion. VR världen kan också användas i marknadsföringssyfte för att attrahera personer utanför företaget. Den futuristiska visionen presenterar även crowdsourcing av experter och handledare för att förbättra felsökningsprocessen samt förkorta inlärningsperioden. Arbetaren har möjlighet att, om ett uppstått fel är för komplicerat, ringa upp en expert och få deras vägledning genom AR glasögon. I början av en anställning har varje arbetare tillgång till en handledare som kan bistå med assistans under uppdragen. För att göra arbetsplatsen mer attraktiv och för att ändra den gamla bilden av stålindustrin presenterar visionen tre förbättringsområden. Det första området är rena och ljusa faciliteter som kommer attrahera ett bredare utbud av människor. Det andra området är centraliserat kontor där de anställda kan träffas, arbeta och umgås. Det tredje området är nya arbetsroller som fokuserar på felsökning och hållbara lösningar.Vår rekommendation är att utforska de andra underhållsavdelningarna på SSAB och även underhållsarbete i andra industrier. Syftet är att se om underhåll för akuta problem kan bli centraliserade över industrigränser. Vi rekommenderar också framtida projekt att använda deltagande av chefer och arbetstagare under hela processen för att skapa högre acceptans och förståelse för förändringen. Deltagande är också viktigt för att minska rädsla, motstånd och främja känslan av ägande gentemot förändringen.

Quality work has become important in recent decades for longterm profitability. ISO 3834 is a framework for achieving an effective quality system in welding. The advantage of using ISO 3834 is the ability to guarantee quality. Understanding Why quality assurance is important for companies, especially in welding, is crucial. Welding is central to industries, and flaws in welding can lead to serious consequences. Implementing the quality standard ISO 3834 minimizes risks by providing clear guidelines and processes for quality assurance. The purpose was to investigate how the cornerstone model can be used when a company implements the standard system ISO 3834 in a Swedish industry. To implement a standard system, the organization needs to evaluate its current position and use it as a starting point forimprovement. Through semi-structured interviews and observations at the case company, and with the help of a content analysis, results were complied. The interviews formed the basis of the data collection but with observation supplemented the interview responses with additional information. The case company shows varying levels of how well the activities are met; some activities are well met, while other very little In conclusion, the cornerstone model can be used as a basis when a company implements ISO 3834, as it provides a good overview of all prats of the process. Some guidelines and processes need to be created by the case company to implement ISO 3834, some of which are that management becomes more involved in quality work, maintenance planes for welding equipment, and proper storage of material. / Kvalitetsarbete har blivit viktigt de senaste decennierna för att bli lönsam långsiktigt. ISO 3834 är ett ramverk för att uppnå ett effektivt kvalitetssystem inom svetsning. Fördelen med att använda sig av ISO 3834 handlar om att kunna garantera kvalitet. Det är viktigt att förstå varför kvalitetssäkring är viktigt för företag, speciellt inom svetsning. Svetsning är en central på industrier och brister i svetsningen kan leda till allvarliga konsekvenser. Genom att implementera kvalitetsstandarden ISO 3834 minimeras risker genom att företaget får tydliga riktlinjer och processer för kvalitetssäkring. Syftet var undersöka hur hörnstensmodellen kan användas som modell när ett företag ska implementera standardsystemet ISO 3834 på en svensk industri. För att implementera ett standardsystem behöver organisationen utvärdera sin nuvarande position och utgå därifrån för att göra förbättringar. Genom semistrukturerade intervjuer och observationer på fallföretaget och med hjälp av en innehållsanalys kan ett resultat sammanställas. Intervjuerna låg som grund till datainsamling men genom att göra observationer kunde intervjusvaren kompletteras med ytterligare information. Fallföretaget visar olika nivå på hur väl aktiviteterna uppfylls, vissa aktiviteter uppfylls väl medan andra väldigt lite. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att hörnstensmodellen kan användas som en grund när ett företag ska implementera ISO 3834. Då den ger en bra överblick på alla delar i processen… Det behövs skapas en del riktlinjer och processer från fallföretagets sida för att kunna implementera ISO 3834, några av dessa är; att ledningen blir mer involverad i kvalitetsarbete, underhållsplaner på svetsutrustning och lagra material på ett korrekt sätt.

Syftet med studien är att studera vilka möjligheter arbetsledningen på svenska byggföretag har, att på ett effektivare sätt styra värdeflödet av resurser med visuell styrning. Målet med studien är att identifiera förbättringsförslag och fördelar som finns och som kan skapas med visuell styrning för arbetsledningen vid anläggningsarbeten.Studien bygger på mätningar som har genomförts på ett anläggningsarbete av en cirkulationsplats i Ullared under 7 dagar där Skanska AB var entreprenör.Under mätningarna har författarna tagit fram fördelar och förbättringsförslag som finns eller kan skapas med visuell styrning. Slutsats och diskussion ska ge en indikation till svenska byggföretag om vad de kan göra för att tillgodogöra sig framstegen från tillverkningsindustrin.

<p>In the process of making carton boards into Skoghall Mill, are great quantities of water being contaminated. This water has to be treated before it is possible to release into the recipient, Kattfjorden. One of the contaminations that is important to extract from the wastewater, is organic carbon (measured as TOC-total organic carbon) because microbiological breakdown can lead to the bottom becomig free of oxygen.</p><p>The wastewater treatment at Skoghall Mill is done through an external wastewater treatment that is located at the factory. The biological treatment (aerated lagoon) is a 140 000 m3 water pool with surface aerator, which is give oxygen to the water. In the lagoon live microorganisms who performs the biggest part of the TOC-reduction.</p><p>One problem with the lagoon is that the treatment of TOC is considerably worse during wintertime than during summertime. The reduction is during wintertime only 40 %, while during summertime it is about 70-80 %. This seasonal variation can to a large extent be explained by, that the water temperature in the lagoon decreases wintertime. The low water temperature does that the biological activity in the lagoon is reduced, which reduces the TOC-reduction. A second reason can also be that the microorganisms do not have enough bioavailable nutrients that is needed for growth of a new biomass.</p><p>In this thesis the need of nutrient has been examined. In two test pools, addings of nutrient were being done, to come to the conclusion of a good dosage of nutrient which would lead to a larger reduction of TOC, without enlarged quantities of nitrogen/phosphorus in the outgoing water. One of the test pools hold a summer temperature (30°C), and the other test pool hold a winter temperature (10°C). The test was performed this way to see if there would be any difference in the need of nutrient between summertime and wintertime.</p><p>The most important conclusion was that a nutrient dosage to the Skoghall aerated lagoon, rise the TOC-reduction wintertime. It was also concluded that it was foremost the nitrogen that contributed to the raised TOC-reduction, and nitrogen is thereby considered to be the growth restraining element wintertime. It seemed like phosphorus had been overdosed during the tests, while enlarged halts of the substance could be seen in the outgoing water, and an optimal dosage of phosphorus could not be done. The recommendation that came as a results from the tests, was that during wintertime add nitrogen and phosphorus according to TOC:N:P-quota 100:0,75:0,10. To the summer pool was no considerable improvement of the TOC-reduction seen, as a result of the nutrient addings. It is also no reason to dosage nutrients in summertime.</p> / <p>Vid tillverkning av kartong och pappersmassa på Skoghalls Bruk förorenas stora mängder vatten, som därmed måste renas före utsläpp till recipienten, Kattfjorden, en vik i Vänern. En av de föroreningar som är viktig att avlägsna ur avloppsvattnet är organiska kolföreningar (TOC-total organic carbon) eftersom det vid mikrobiologisk nedbrytning av TOC åtgår syre vilket kan leda till att sjöbotten blir syrefri.</p><p>Rening av avloppsvatten på Skoghall Bruk sker genom en extern reningsanläggning som är placerad på bruket. Det biologiska reningssteget i reningsanläggningen är en s.k. luftad damm. Detta är en 140 000 m3 stor vattenbassäng med ytluftare som syresätter vattnet. I dammen lever mikroorganismer vilka utför den största delen av TOC-reduktionen i brukets reningsanläggning.</p><p>Ett problem med dammen är att reningen av TOC är betydligt sämre vintertid än sommartid. Reduktionen av det till dammen inkommande TOC, är vintertid endast ca 40 % medan den sommartid ligger kring 70-80 %. Denna årstidsvariation kan till stor del förklaras av att vattentemperaturen i dammen sjunker vintertid. Den låga temperaturen medför att den biologiska aktiviteten i dammen sjunker, vilket hämmar TOC-reduktionen. En annan orsak till en låg TOC-reduktion kan vara att det för mikroorganismerna råder brist på biotillgängliga närsalter (kväve och fosfor) som behövs för tillväxt av ny biomassa.</p><p>I detta examensarbete har det undersökts behovet av närsalter för att höja TOC-reduktionen. I två laborationsdammar (ca 20 l) skedde doseringar av närsalter i syfte att finna en bra doseringskvot som innebar en ökad reduktion av TOC, utan att det blev förhöjda kväve-/fosforhalter i utgående vatten. En av laborationsdammarna höll sommartemperatur (ca 30°C) och en höll vintertemperatur (ca 10°C) vilket gjordes för att undersöka om det var skillnad av närsaltsbehovet mellan sommar och vintertid.</p><p>Den viktigaste slutsatsen av försöken var att en närsaltsdosering till Skoghalls luftade damm höjer TOC-reduktion vintertid. Det konstaterades att det var kvävet som främst bidrog till den ökade TOC-reduktionen och kväve anses därmed vara det tillväxtbegränsande ämnet vintertid. Fosfor tycktes ha överdoserats under försöken, då det sågs förhöjda halter i utgående vatten, och en optimal dosering av fosfor kunde inte avgöras. Den rekommendation som föll ut av de laborativa försöken var att vintertid dosera kväve och fosfor enligt TOC:N:P-kvot 100:0,75:0,10. Till sommardammen sågs inte någon förbättring av TOC-reduktionen till följd av närsaltstillsatserna, vilket innebär att närsaltsdoseringar sommartid är obefogat. Vidare sågs tendenser till att slammets sedimentationsegenskaper, hos framförallt vinterdammen, blev bättre till följd av närsaltsdosering, men brist på mätdata medför att det är svårt att dra slutsatser om det verkligen varit så.</p>

Frågeställning Hur ser ledares syn på motivation ut? Hur arbetar ledare med att motivera medarbetare i produktionen? Varför arbetar ledare med att motivera medarbetare i produktionen? Vilka faktorer upplever medarbetare i produktionen som främst motiverande? Syfte Syftet med studien är att ur ett ledarskaps- och medarbetarperspektiv beskriva arbetsmotivation i tillverkningsföretag. Metod Studiens datainsamling genomfördes med flermetodsforskning - kvalitativ och kvantitativ metod - i en multipel fallstudie på två tillverkningsföretag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt fem respondenter i ledarposition och slutna enkäter delades ut till medarbetarna i produktionen på respektive företag. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt efter kodning och på enkätsvaren tillämpades univariat analys där variabler enskilt analyserats. Slutsats Studien påvisar att ledarna i tillverkningsbranschen antingen ser motivation som en inre drivkraft eller att den kommer ur arbetsglädje. Ledarna använder ett flertal metoder för att skapa arbetsmotivation för medarbetarna i produktionen. Bland dem är det endast arbetsrotation som tillämpas i syfte att motverka den negativa effekten av monotonitet i arbetsuppgifterna. Resurser används till arbetsmotivation i syfte att öka medarbetarnas produktivitet, prestation, måluppfyllelse och i slutändan för att säkerställa företagets framtid.Studien visar att de enligt medarbetarna främst motivationshöjande faktorerna är att få se resultatet av ett väl utfört arbete, att få ett erkännande för utförd arbetsuppgift, möjligheten att få utvecklas personligen på arbetet och att ha intressanta och lagom utmanande arbetsuppgifter. / Research questions What is the leaders view on motivation? How do leaders work to motivate manufacturing employees? Why do leaders work to motivate manufacturing employees? Which factors do manufacturing employees perceive to be most motivating? Purpose The purpose of the study is to describe work motivation in manufacturing companies from a leadership and employee perspective. Method The study applies a mixed methods research - qualitative and quantitative method - in a multiple case study at two manufacturing companies. Semi-structured interviews were conducted with a total of five respondents in leadership positions, and closed questionnaires were distributed to manufacturing employees in their respective companies. The interview results were analyzed thematically after coding, and the questionnaire results were analyzed with univariate analysis where variables were analyzed individually. Conclusion The study shows that leaders in the manufacturing industry either see motivation as an inner drive or that it comes from job satisfaction. Leaders use a variety of methods to create work motivation for manufacturing employees. Among them only job rotation is used to counteract the negative effects of monotonous work. Resources are put into work motivation in order to increase the employees’ productivity, performance, effectiveness and ultimately to ensure the future of the company.The study also shows that according to manufacturing employees the most motivating factors are to see the results of a job well done, recognition for one’s work, the opportunity of personal growth and to have interesting and challenging enough tasks.

Problemformulering: Ledares uppfattning om vad som utgör digitala kompetenser relaterat till den strategiska kompetensförsörjningen av dessa kompetenser. Syfte: Att beskriva vad ledare inom industribranschen anser vara digitala kompetenser och betydelse ledare ger åt dessa kompetenser i relation till industriföretags strategiska kompetensförsörjning. Metod: Då studien baseras på digital kompetens i den relativt outforskade kontexten av industri samt att ingen universell lista för digital kompetens fungerar oavsett person och situation tillämpas en induktiv ansats. För att besvara om ledares uppfattning kring den digitala kompetensen används en fallstudiedesign. Studien utgår från kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med dessa ledare som genomförts på deras arbetsplats, via telefon och via Skype. Empirisk insamling: Insamlad empiri består av fem intervjuer med ledare från företag inom industribranschen. Slutsats: Baserat på studiens empiriska data har vi kunnat beskriva digital kompetens utifrån fyra olika kompetenser. Det kan konstateras att inget av de företag som deltar i studien har en tydlig plan eller strategi för att hantera kompetensskiftet från tidigare kompetenser till digital kompetens. Däremot påtalas att E-learning ses som en kompetensförsörjningsmetod som central i relation till företagens förmåga att tillgodose sig med digital kompetens. Vi har identifierat ett behov av att industriföretag implementerar en lärandestrategi som matchar interna och externa krav på digitalisering för ett kontinuerligt lärande som främjar digital kompetens idag såväl som i framtiden. / Question: Leaders' perception of what constitutes digital competence related to the strategic competence supply of these competencies. Purpose: To describe what leaders in the industrial sector consider to be digital competence and importance leaders give to these competencies in relation to the industrial companies' strategic competence supply. Method: Since the study is based on digital competence in a relatively unexplored context of industry and that no universal list for digital competence works regardless of person and situation, an inductive approach is applied. A case study design is used to answer a leader's perception of the digital competence. The study is based on qualitative and semi-structured interviews with these leaders who have been carried out at their workplace, by telephone and through Skype. Empirical framework: The collected empirical data consists of five interviews with leaders from companies in the industrial sector. Conclusion: Based on the study's empirical data, we have been able to describe digital competence based on four different competencies. It can be stated that none of the companies participating in the study have a clear plan or strategy for managing the shift of skills from previous competencies to digital competence. On the other hand, it is stated that E-learning is regarded as a competence supply method that is central in relation to the companies' need for digital competence. We have identified a need for industrial companies to implement a learning strategy that matches internal and external requirements for digitization for continuous learning that promotes digital competence today as well as in the future.

För att ge olika maskiner olika utväxlingar används kugghjul. Dessa kugghjul tillverkas genom olika typer av processteg. Ett av dessa steg kan vara att dragbrotscha ett kilspår. När dessa kilspår dras, bildas det grader på under och ovansidan av kilspåret. Dessa gradas för hand i dagsläget av Swepart transmission, med processfördröjning och arbetsskador som följd. Hela kugghjulets tillverkningsprocess förutom gradningen av kilspåret, sker helt automatiskt i en större robotcell, där dess processrobot är den som sätter tillverkningstakten. Genom att studera olika gradmetoder och system för automatisk gradning kommer ett lösningsförslag att tas fram för att automatisera gradningen av dessa kilspår utan att påverka tillverkningsprocessens cykeltider negativt. Lösningsförslaget blir en maskin som bygger på modulärt linjärsystem och som gradar kilspåret med hjälp av skärande bearbetning från två håll samtidigt. Dessutom kommer maskinen själv att leverera kugghjulet till transportbandet ut från robotcellen.

NOGUEIRA, A. A. O. Capacitação tecnológica como instrumento de desenvolvimento e de inserção internacional: o caso da tecnologia da indústria automobilística. 2006. 364 f . Tese (Doutorado) Programa de Pós-graduação em Integração da América Latina, Universidade de São Paulo, São Paulo, 2006. Este trabalho apresenta uma metodologia para tomada de decisão sobre tecnologias-chave. A metodologia fundamenta-se no programa de pesquisa sobre racionalidade, solução de problema e tomada de decisão de Chiappin, com relevante participação de Leïster. O método de escolha é estabelecido a partir do compromisso de eficiência entre um critério de competência, relacionado à produtividade e ao movimento de inovação, e um critério de redução da dependência econômica, relacionado a um melhor posicionamento estratégico internacional. Uma matriz de decisão é definida com base no método de escolha estabelecido. Para cada dimensão da matriz de decisão, critérios de avaliação de desempenho são definidos para avaliação das tecnologias. A metodologia é aplicada de forma ampla às tecnologias da indústria automobilística. Tecnologias-chave do setor automobilístico são identificadas e classificadas numa escala de prioridades. A similitude entre a metodologia proposta e as diretrizes de política industrial do Governo é comprovada pelos resultados obtidos. Uma aplicação menor da metodologia ao setor tecnológico da TV Digital ilustra a possibilidade de aplicação desta tecnologia de tomada de decisão a outros setores tecnológicos e industriais. A proposição de um produto ideal, que utilize as tecnologias-chave identificadas nos dois setores analisados, completa a pesquisa. / NOGUEIRA, A. A. O. Increase of the technological capability as an instrument both of development and international insertion: the case of the technology at the automobile industry. 2006. 364 f . Thesis (Doctoral) Programa de Pós-graduação em Integração da América Latina, Universidade de São Paulo, São Paulo, 2006. This work presents a methodology for decision making on key-technologies. The methodology is based on the research program about rationality, problem solution and decision making of Chiappin, with relevant participation of Leïster. The selection method is established based on the efficiencys trade-off between a criterion of competence, related to the productivity and to the movement of innovation, and a criterion of economical dependence reduction, related to a better international strategic position. A decision matrix is defined with basis on the established selection method. For each dimension of the decision matrix, performance assessment criteria are defined for the assessment of technologies. The methodology is extensively applied to the technologies of the automobile industry. Keytechnologies of the automobile sector are identified and classified according to a priority scale. The similarity between the proposed methodology and the Brazilian government industrial policy is confirmed through the achieved results. A minor application of the methodology to the Digital TV technological sector illustrates the possibility of application of this decision making technology to other industrial and technological sectors. The proposition of an ideal product that uses the key-technologies identified in the two analyzed sectors completes the research.

NOGUEIRA, A. A. O. Capacitação tecnológica como instrumento de desenvolvimento e de inserção internacional: o caso da tecnologia da indústria automobilística. 2006. 364 f . Tese (Doutorado) Programa de Pós-graduação em Integração da América Latina, Universidade de São Paulo, São Paulo, 2006. Este trabalho apresenta uma metodologia para tomada de decisão sobre tecnologias-chave. A metodologia fundamenta-se no programa de pesquisa sobre racionalidade, solução de problema e tomada de decisão de Chiappin, com relevante participação de Leïster. O método de escolha é estabelecido a partir do compromisso de eficiência entre um critério de competência, relacionado à produtividade e ao movimento de inovação, e um critério de redução da dependência econômica, relacionado a um melhor posicionamento estratégico internacional. Uma matriz de decisão é definida com base no método de escolha estabelecido. Para cada dimensão da matriz de decisão, critérios de avaliação de desempenho são definidos para avaliação das tecnologias. A metodologia é aplicada de forma ampla às tecnologias da indústria automobilística. Tecnologias-chave do setor automobilístico são identificadas e classificadas numa escala de prioridades. A similitude entre a metodologia proposta e as diretrizes de política industrial do Governo é comprovada pelos resultados obtidos. Uma aplicação menor da metodologia ao setor tecnológico da TV Digital ilustra a possibilidade de aplicação desta tecnologia de tomada de decisão a outros setores tecnológicos e industriais. A proposição de um produto ideal, que utilize as tecnologias-chave identificadas nos dois setores analisados, completa a pesquisa. / NOGUEIRA, A. A. O. Increase of the technological capability as an instrument both of development and international insertion: the case of the technology at the automobile industry. 2006. 364 f . Thesis (Doctoral) Programa de Pós-graduação em Integração da América Latina, Universidade de São Paulo, São Paulo, 2006. This work presents a methodology for decision making on key-technologies. The methodology is based on the research program about rationality, problem solution and decision making of Chiappin, with relevant participation of Leïster. The selection method is established based on the efficiencys trade-off between a criterion of competence, related to the productivity and to the movement of innovation, and a criterion of economical dependence reduction, related to a better international strategic position. A decision matrix is defined with basis on the established selection method. For each dimension of the decision matrix, performance assessment criteria are defined for the assessment of technologies. The methodology is extensively applied to the technologies of the automobile industry. Keytechnologies of the automobile sector are identified and classified according to a priority scale. The similarity between the proposed methodology and the Brazilian government industrial policy is confirmed through the achieved results. A minor application of the methodology to the Digital TV technological sector illustrates the possibility of application of this decision making technology to other industrial and technological sectors. The proposition of an ideal product that uses the key-technologies identified in the two analyzed sectors completes the research.

<p>Syftet med detta examensarbete är att analysera packinspektionsflödet samt att presentera förbättringsförslag för att effektivisera transportpackningsprocessen och reducera platsbristen på packytan. Arbetet är utfört på Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) i Finspång under sommaren och hösten 2009.</p><p> </p><p>SIT är en del av det tyskägda företaget Siemens AG och är ett världsledande företag inom tillverkning av gas- och ångturbiner. Ett påtagligt problem är den platsbrist som råder och företaget har inga egna möjligheter att lagra ytterligare produkter, vare sig kortidslagring eller långtidslagring. Vidare är tillverkningskedjan ursprungligen utformad för att klara av ett fåtal kontinuerliga beställningar. I nuläget befinner sig företaget i en situation där de tillverkar fler turbiner än någonsin, vilket medför att både maskiner och personal utsätts för en högre belastning och tillverkningsprojekten måste bedrivas parallellt utan störningar för att kunna produceras i tid. En störning som företaget vill begränsa är den som uppstår vid packinspektioner. Under leveransfasen transportpackas leveransen och i ett fåtal av projekten kräver kunden en packinspektion innan leverans sker.</p><p> </p><p>För att kartlägga packinspektionsmomentet har en nulägesbeskrivning av befintlig process konstruerats. Därifrån konstaterades att den störning som en packinspektion medför är en dominoeffekt som påverkar flera avdelningar i företaget såsom, spedition, transportpackning samt kvalitetsavdelningen. Nulägesbeskrivningen har sedan utgjort underlag för att ta fram de förbättringsförslag som presenteras för att reducera platsbristen på packytan. Majoriteten av förbättringsförslagen baseras på Lean-konceptet, där huvudsyftet har varit att minimera påverkan av packinspektionerna i verksamheten för att få ett bättre flöde, hålla hög kundservice samt minimera ytan som en packinspektion upptar. Ett exempel på detta kan vara att strukturera befintlig packinspektionsprocess.</p><p> </p><p>Resultatet av de förbättringsförslag som redovisats i analysdelen påvisar att det går att få ett bättre flöde genom packinspektionsmomentet samtidigt som packytan inte blir lika belastad vid en packinspektion. I framtiden kommer de förbättringsförslag som behandlas att kunna tillämpas på andra avdelningar och företag som tillämpar packinspektioner. </p>