Manufacturers have begun to realize that in order to have factories which are adapted to the contemporary conditions required for having state of the art manufacturing, the fixed network cables should be replaced by wireless communication with higher capacity. Cellular connectivity has this ability, but to be able to deliver it to manufacturing factories, they would benefit from establishing a suitable ecosystem design for the technology. The purpose of this research paper is to investigate how infrastructure developing telecom companies can work to establish this business ecosystem for cellular connectivity in manufacturing factories and make sure they remain competitive over time. The purpose was fulfilled using a qualitative case study consisting of 20 semi-structured interviews, conducted at a case company. The case study was complemented with a quantitative study to understand the status of current relationships in the ecosystem. Results of the study indicate that: • As cellular connectivity for manufacturing factories is in an early stage of its life cycle, it is of more importance to convince customers of the technology’s benefits, in order to get a market pull, rather than promoting the own product. • A competitive advantage may not be yielded through getting a minimum viable product to the market in the sense of learning about components and complements. However, the minimum viable product should give rise to an opportunity to establish key relationships and experience across the entire ecosystem. • Relationships to all business partners in the ecosystem are considered important. However, the relationships differ in strength, as they are at different maturity stages and needs various amounts of attention and resources. Accordingly, some effort needs to be put into all relationships, but making sure to understand the optimal amount of attention and resources for each relationship may facilitate the choosing of appropriate effort levels. / Tillverkande fabriker har börjat inse att de fasta nätverkskablarna borde ersättas med trådlös kommunikation med högre kapacitet, för att deras fabriker ska vara anpassade till dagens förhållanden som krävs för toppmodern tillverkning. Cellulär uppkoppling har denna förmåga, men för att leverera tekniken till tillverkande fabriker borde en lämplig ekosystem-design etableras. Syftet med denna studie är att undersöka hur infrastrukturutvecklande telekomföretag kan arbeta för att etablera detta ekosystem för cellulär uppkoppling i tillverkande fabriker samt se till att vara konkurrenskraftiga över tid. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ fallstudie bestående av 20 halvstrukturerade intervjuer som genomfördes på ett företag. Fallstudien kompletterades med en kvantitativ studie för att förstå statusen på nuvarande relationer i ekosystemet. Studiens resultat påvisar att: • Eftersom cellulär uppkoppling för fabriker är i ett tidigt skede av sin livscykel så är det av större betydelse att övertyga kunder om teknikens fördelar för att expandera marknaden snarare än att främja företagets egen produkt. • Vart eftersom tekniken mognar är det viktigt att ha en differentieringsstrategi, för att få en tillfredsställande marknadsandel. En konkurrensfördel uppnås inte garanterat genom komponenter och komplement via att företaget får ut en tidig fungerande produkt på marknaden. Den tidigt fungerande produkten bör dock ge upphov till en möjlighet att etablera viktiga relationer och erfarenheter över hela ekosystemet. • Affärsrelationer till alla parter i ekosystemet anses vara viktiga. Relationerna skiljer sig åt i styrka, eftersom de befinner sig i olika mognadsfaser och behöver olika mängder uppmärksamhet och resurser. Följaktligen måste en viss ansträngning sättas in i alla relationer, men förståelse av den optimala mängden uppmärksamhet och resurser för varje relation kan underlätta valet av lämpliga insatsnivåer.

Världen står inför stora utmaningar berörande klimat och miljö vilket är direkt kopplat till energianvändning. Globalt sett ökar energibehovet hela tiden samtidigt som en stor del av energimixen fortfarande utgörs av fossila bränslen. Industrier är den sektor som står för den största energianvändningen, hela 38 % både globalt och lokalt i Sverige. För att kunna uppnå de mål som satts, bland annat FN:s globala mål och målen som ingår i Parisavtalet, så måste energianvändningen i bland annat industrier minska. I denna rapport presenteras en fallstudie som gjorts på en industrianläggning med flera tillhörande byggnader belägen i Sverige. I fallstudien har en energikartläggning utförts och tillhörande energieffektiviseringsförslag har rekommenderats. Anläggningen är en stålindustri och tillverkar verktyg till gruvindustrin. Syftet med arbetet var att kartlägga energianvändningen, lokalisera åtgärder att rekommendera för energieffektivisering och därefter utföra LCC- och nuvärdeskalkyler på förslagen. Energikartläggningen utfördes både på industrianläggningens stöd-och produktionsprocesser, medan energieffektiviseringsförslagen fokuserade på industrianläggningens stödprocesser som innefattar belysning, ventilation, tryckluft, ånga, lokalkomfort, pumpning, tappvarmvatten, interna transporter samt övriga okategoriserade stödprocesser. Målet med det var att ge förslag på hur industrin ska kunna minska sin energianvändning, vilket gynnar industrin, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. För energikartläggningen tillhandahölls information främst genom kommunikation med anställda på fallföretaget och observationer i anläggningen. Flertalet antaganden har även gjorts, de gjordes vid tillfällen som annan information inte fanns tillgänglig och när beräkningar förenklades. Studien gav en klar bild av hur mycket energi fallföretaget använder årligen och hur energin är fördelad på industrianläggningens processer. Den visade även att en mängd åtgärdsförslag kunde läggas fram för fallföretaget för att minska deras energianvändning. Förslag lades fram i någon form för alla stödprocesser. LCC- eller nuvärdeskalkyler utfördes även på alla stödprocesser förutom ventilation. Industrianläggningens totala energianvändning under år 2022 var ca 47 131 MWh. Skulle fallföretaget välja att utföra de rekommenderade åtgärder som föreslogs så skulle, utifrån de kalkyler som gjorts, den nya energianvändningen bli 42 861 MWh vilket resulterar i en energibesparing på 4 270 MWh/år och en kostnadsbesparing på ca 6 400 000 kr/år. / The world is facing major challenges concerning climate and the environment, which are directly linked to energy use. Globally, energy demand is constantly increasing, while a large part of the energy mix still consists of fossil fuels. Industries is the sector responsible for the largest energy use, 38% both globally and locally in Sweden. To achieve the goals that have been set, including the UN's global goals and the goals included in the Paris Agreement, energy use in industries, among other things, must decrease. This report presents a case study made at an industrial plant with several associated buildings located in Sweden. In the case study, an energy audit has been carried out and associated energy efficiency measures have been recommended. The facility is mainly a steel machining industry with some complementary processes. The purpose of the work was to audit the energy use, locate measures to recommend for energy efficiency and then perform LCC and present value calculations on the proposals. The energy audit was carried out on both the industrial plant's support and production processes, while the energy efficiency measures focused on the industrial plant's support processes, which include lighting, ventilation, compressed air, steam, local comfort, pumping, tap water, internal transports and other uncategorized support processes. The goal was to provide suggestions on how the industry can reduce its energy use, which benefits the industry, both from an economic and environmental perspective. For the energy audit, information was provided mainly through communication with employees at the case company and observations in the facility. Some assumptions have also been made, they were made on occasions when other information was not available and when calculations were simplified. The study gave a clear representation of how much energy the case company uses annually and how the energy is distributed among the industrial plant's processes. It also showed that several measures could be put forward for the case company to reduce their energy use. Proposals were presented in some form for all support processes. LCC or present value calculations were also performed for all support processes except ventilation. The industrial plant's total energy use in 2022 was approximately 47 131 MWh. Should the case company choose to carry out the recommended measures that were proposed, based on the calculations made, the new energy use would be 42 861 MWh, which results in an energy saving of 4 270 MWh/year and a cost saving of approximately 6 400 000 SEK/year.

Denna studie tillhandahåller en undersökning av områdetIndustriella Sakernas Internet (IIoT) som implementeras hosföretag och hur IIoT kan påverka företags cybersäkerhet.Denna undersökning är avgränsad till tre olikanyckelområden, dessa är IIoT, cybersäkerhet samtmanagement.För att få reda på om det fanns behov att undersöka dettaområde så gjordes en förstudie. Förstudien gjordes för att fåen uppfattning om det fanns några publicerade artiklar samtfå en inblick inom området. Resultatet av denna förstudievar att området var relevant att undersöka. Detta eftersomdet fanns ett forskningsgap inom området om hurcybersäkerhetsriskerna förändras för industrisektorn vidimplementeringen av IIoT. Samt att en översikt inom ämnetdär cybersäkerhetsriskerna sammanställs så ettbeslutsunderlag för praktisk implementering kan fortsättaarbetas fram.En litteraturstudie gjordes därefter med bedömningskriterieroch analys för att filtrera fram endast dem mest relevantaartiklarna. Dessa artiklar användes sedan inom resultatet avstudien för att kunna besvara den forskningsfråga som hadeframställts. Forskningsfrågan var följande:Hur förändras cybersäkerhetsriskerna för industrisektornvid implementation av IIoT?Det som studien kunde hitta i de slutgiltiga artiklarna efterfiltreringen var att företag som implementerar IIoT möter påen hel del konsekvenser. Dessa är exempelvis cyberintrång,spionage, driftstopp och större mängd data. Dock så ger IIoTockså fördelar i form av minskad arbetskostnad, effektivareresursanvändning och noggrannare mätningar. Många avartiklarna var inriktade på cybersäkerheten och såg en tydligbrist inom detta område med tanke på IIoT. Artiklarnadiskuterade också att företag måste förändra aspekter inomorganisationen för att motverka denna utveckling, dessaaspekter är främst utbildning och infrastrukturen avmaskiner.Slutsatsen av arbetet var att cybersäkerhetsriskerna förindustrisektorn förändras vid implementeringen av IIoT. Detsom främst förändras är vad för typ av hot samt vilkakonsekvenser som IIoT kan medföra. Hoten som finns ärdataintrång som utnyttjar IIoT, detta för att manipuleraväsentliga aspekter inom en organisation. Konsekvensernautav detta är driftstopp, spionage, lönsamheten ocheventuella systembyten inom organisationen. Det härbetyder att företag borde se över dess cybersäkerhet ochorganisation innan IIoT implementeras. Saker somutbildning för anställda, bättre cybersäkerhet och nyatekniker kommer spela en väsentlig roll för företag inomdetta område.

Repetitive, strenuous and heavy lifting are working conditions many companies have a hard time to eliminate. Such is the case for the textile company, AB Ludvig Svensson. A big part of the production at the factory is unpacking, loading, unloading and just moving lots of rolls of yarn daily. In a single day, workers can expect to move a few thousand rolls of yarn. This has a highly detrimental efect on the bodies of the individuals performing these tasks and will contribute to a lower standard of living for the operators. To combat this, AB Ludvig Svensson is looking to implement the relatively new technology of collaborative robots, also known as cobots. These robots are designed to be easy to program, user-friendly, safe to operate around, and more cost-efective to implement than traditional robots. The goal of this thesis is to evaluate if a cobot, mainly the UR10e, can be used to perform the pick and place operations that AB Ludvig Svensson has in its production line. By collecting current-day data and running tests with a cobot, information could be gathered and used in simulation software. Doing this allowed AB Ludvig Svensson to see the changes in production output before implementing them. In addition, by performing ergonomic evaluations, the possible health benefts could be observed as well. Test results show that cobots are well suited for AB Ludvig Svenssons production and the material they handle. The biggest hurdle for AB Ludvig Svensson before implementing a cobot will be to standardize the large variety of racks, carriers and pipes that is being used in their production today. / Repetitiva, ansträngande och tunga lyft är arbetsförhållanden som många företag kämpar hårt för att bli av med, och det gäller även textilföretaget AB Ludvig Svensson. En betydande del av LS:s produktion innebär att packa upp, sätta upp, samt ta ner och fytta stora mängder av garnrullar dagligen. För närvarande utförs dessa uppgifter av mänsklig arbetskraft, och på en enda dag kan arbetarna förvänta sig att fytta tusentals rullar garn. Detta har en negativ efekt på de personer som utför arbetet och kommer sannolikt att bidra till en sämre levnadsstandard för operatörerna senare i livet. För att bekämpa detta vill AB Ludvig Svensson implementera den ganska nya tekniken, kollaborativa robotar, även känd som cobots. Dessa är robotarmar som ska vara enkla att programmera, lätta att använda, säkra att vara i närheten av medan de fungerar och billigare att implementera än traditionella robotar. Målet med detta examensarbete är att utvärdera om en cobot, främst UR10e, kan användas för att utföra de plocknings-och placerings operationer som AB Ludvig Svensson har i sin produktionslinje. Genom att samla in aktuell data och utföra tester med en cobot kunde information samlas in och användas i simuleringsprogramvara. Genom att göra detta kunde AB Ludvig Svensson se förändringarna i produktionen innan de implementerades. Dessutom, genom att utföra ergonomiska utvärderingar, kunde de potentiella hälsofördelarna observeras. Tester visar att cobots är väl lämpade för AB Ludvig svenssons produktion och det material de hanterar. Det största hindret för AB Ludvig Svensson innan man kan implementera en cobot kommer att vara att standardisera det stora variationerna av ställ, transportmetoder och pipor som idag används i deras produktion.

The digitalization trend is popular in the industrial world because of the efficiency of the monotonous working standards and conditions. Industry 4.0 is frequently brought up and discussed in the industries, more precisely, how the new genera- tion's working methods will be carried out in the industry. In the industrial sectors, there is a strong confidence that digitalization will gain a strong foothold in the near future.The University of Gävle (“University”) will develop the robot lab during the spring of 2020 with several different activities, including visiting, research and education. The reason for the project is that the laboratory has more than 400 visitors per year, an increased demand for flexible learning, automation robotics and digitalization are areas of rapid development and the volume of research in the subject is growing. The development work aims to visualize and simulate automation solutions in the laboratory. In addition, a hardware control system, ABB (AC 800), will be con- nected to the Human-Machine Interface ("HMI"). This project aims to create a pro- ject in a simulation environment and connect it to the physical environment, i.e., to connect it to PLC.To achieve the purpose of this project, examples and development trends in Cyber- physical Systems (“CPS”) regarding simulation and visualization of automation solu- tions will be discussed and an evaluation of system identification methods that can be used in system modeling of the demonstration equipment will be made.In this project, a system will be modelling so that product demonstration in the ro- bot laboratory at the University can be controlled remotely or via remote. To be able to demonstrate the entire chain from simulation environment to physical envi- ronment, it is necessary to program the PLC via the TIA portal. Programming lan- guage for the PLC should Ladder Diagram (“LD”) be used, which is the most com- mon and graphical PLC programming method. System identification and errors of the system should be checked by visualizing via Factory I/O or the University’s own software, where all equipment is implemented.Creating intelligent machines requires sensor units and actuators such as RFID, vi- sion units and robotic arms. All of these elements require further research as well as careful examination of the content of international standards and specifications. The hope is that researchers will continue to explore the extensive breadth and depth of this topic. Factory I /O has built-in robot arm processes that are pre-programmed and grouped into the software (which not only allows the use of robot arms, but also a machine center included in a robot arm is used). In this respect, there are exciting research opportunities that can contribute to the development. The result of this research is that the entire chain from simulation environment to physical environment was estimated in a good way with the help of Factory I /O and Tia portal so that the PLC works as a cyber-twin equipment. Using the demonstra- tion equipment system creates a uniform standard for control and monitoring of the system.Keywords: Industry 4.0, Cyber physical system, Programmable logical Controller, Smart Manufacturing, Digital twin, Virtual commissioning.

Automated guided vehicles are an integral part of industrial production today. They are moving products to and from shelves in storage warehouses and fetching tools between different workstations in factories. These robots usually follow strict pre-determined paths and are not good at adapting to changes in the environment. Technologies like artificial intelligence and machine learning are currently being implemented in industrial production, a part of what is called Industry 4.0, with the aim of increasing efficiency and automation. Industry 4.0 is also characterized by more connected factory environments, where objects communicate their status, location, and other relevant information to their surroundings. Automated guided vehicles can take advantage of these technologies and can benefit from self-optimizing approaches for better navigation and increased flexibility. Reinforcement learning is used in this project to teach automated guided vehicles to move objects around in an Industry 4.0 warehouse environment. A 10x10 grid world with numerous object destinations, charging stations and agents is created for evaluation purposes. The results show that the agents are able to learn to take efficient routes by balancing the need to finish tasks as fast as possible and recharge their batteries when needed. The agents successfully complete all tasks without running out of battery or colliding with objects in the environment. The result is a demonstration of how reinforcement learning can be applied to automated guided vehicles in Industry 4.0 environments. / Automatiserade styrda fordon är en integrerad del av dagens industriproduktion. De flyttar produkter till och från hyllor i lagerlokaler och hämtar verktyg mellan olika arbetsstationer i fabriker. Dessa robotar följer vanligtvis strikta förutbestämda vägar och är inte bra på att anpassa sig till förändringar i miljön. Teknik som artificiell intelligens och maskininlärning implementeras just nu i industriproduktion, en del av det som kallas Industri 4.0, i syfte om ökad effektivitet och automatisering. Industri 4.0 kännetecknas också av mer uppkopplade fabriksmiljöer, där objekt kommunicerar sin status, plats och annan relevant information till sin omgivning. Automatiserade styrda fordon kan utnyttja de här teknikerna och kan dra nytta av självoptimerande metoder för bättre navigering och ökad flexibilitet. Förstärkningsinlärning används i detta projekt för att lära automatiserade styrda fordon att flytta runt föremål i en Industri 4.0 lagermiljö. En 10x10 stor rut-värld med flertalet destinationer, laddningsstationer och agenter skapas i utvärderingssyfte. Resultaten visar att agenterna kan lära sig att ta effektiva vägar genom att balansera behovet av att slutföra sina uppgifter så fort som möjligt och ladda upp sina batterier när det behövs. Agenterna slutför framgångsrikt sina uppgifter utan att få slut på batteri eller att kollidera med föremål i miljön. Resultatet är en demonstration av hur förstärkningsinlärning kan tillämpas på automatiserade styrda fordon i Industri 4.0-miljöer.

I samband med dålig praktisk implementeringsgrad av den cirkulära metoden återtillverkning, var målet med arbetet att konstruera en modell som kan användas av företag i syfte att implementera återtillverkning. Modellen konstruerades utifrån perspektiven grunder och optimering. Optimering delades in i tre ytterligare perspektiv, där företags-, produkt-, och processperspektivet inkluderades. I processperspektivet inkluderades potentialen för optimering genom industri 4.0 (I4.0), på grund av återtillverkningens idag låga adoption av dessa. Arbetet är avgränsat till implementering av återtillverkning, nämnda perspektiv, samt I4.0 teknologier som identifierats optimera återtillverkningsprocessen. Lösningsmetoden för arbetet har grundat sig på litteratur och åtta genomförda intervjuer med respondenter från akademin samt industrin. Resultatet som framställs utifrån detta bygger på förutsättningar som exempelvis innefattar att fastställa förvärv av returprodukter, säkerställa kommunikation med intressenter, etablera kommunikation med original equipment manufacturer (OEM) och att beslutstagande kan underlättas med RFID, QR-koder, Big data, IoT och AR. Modellens beståndsdelar är samtliga förutsättningar inom respektive perspektiv. / Based on the poor practical implementation rate of the circular method of remanufacturing, the aim of this work was to construct a model that can be used by companies for the purpose of implementing remanufacturing. The model was constructed from the perspectives of basics and optimization. Optimization was divided into three additional perspectives, where the company-, product-, and processperspectives were included. In the process perspective, the potential for optimization through industry 4.0 (I4.0) was included, due to the currently low adoption of these by the remanufacturing industry. The work is limited to the implementation of remanufacturing, the mentioned perspectives, and I4.0 technologies that have been identified to optimize the remanufacturing process. The methodology for retrieving information has been based on literature and eight interviews with respondents from the academy and industry. The results are based on prerequisites that include, for example, establishing acquisition of returned products, ensuring communication with stakeholders, establishing communication with original equipment manufacturers (OEMs) and that decision-making can be favored by the usage of RFID, QR codes, Big data, IoT and AR. The components of the model are based on all the prerequisites within each perspective.

Världens industrier genomgår en stor förändring. Fler delar av industrins processer automatiserar. Detta påverkar bland annat industrins ekonomi samt dess personal. Syftet med denna rapport är att identifiera hur industrirobotar påverkar företagets ekonomi samt hur företagets personal påverkas. För att genomföra detta har dels information inhämtas från äldre akademiska handlingar. Även fältstudier har genomförts. Litteraturstudien genomfördes först för att införskaffa den kunskap som krävs för att kunna jämföras med den empiriska-/fältstudien. Den empiriska studien bestod av två delar. Del ett består av ett frågeformulär, detta frågeformulär skickades ut till både robottillverkare och industrier som använder industrirobotar. Denna del gjordes för att inhämta mycket data till rapporten. Del två består av tre intervjuer med anställda på företag som arbetar med industrirobotar samt en intervju med en doktorand som forskar om industrirobotar. Denna del genomfördes för att få en mer detaljerad beskrivning av frågeställningarna. Del ett och två har sedan diskuteras för att sedan komma fram till slutsatsen att jobben i industrin påverkas mer positivt än man tidigare befarat. Industrirobotarna räddar dels jobb som annars hade försvunnit, dels gör det möjligt att ta hem produktionen till Sverige och därav generera fler jobb. Ytterligare en slutsats som kunnat konstateras är att den primärt avgörande faktorn för investeringar i industrirobotar är att företaget gynnas ekonomiskt samt att den till största del enbart ses som en bonus att de anställdas arbetsmiljö förbättras. / The world's industries are undergoing a major change. More parts of the industry's processes are automated. This affects, among other things, the industry's finances, and its staff. The purpose of this report is to identify how industrial robots affect the company's finances and how the company's personnel are affected. To implement this, information has been obtained from older academic documents and field studies have been carried out. The literature study was first conducted to acquire the knowledge required to be able to be compared with the empirical / field study. The empirical study consisted of two parts. Part one consists of a questionnaire, this questionnaire was sent out to both robot manufacturers and industries that use industrial robots. This part was done to gather a lot of data for the report. Part two consists of three interviews with employees of companies that work with industrial robots and one interview with a researcher at KTH that focus on industrial robots. This part was carried out to get a more detailed description of the issues. Part one and two have then been discussed to then conclude that jobs in the industry are affected more positively than previously feared. The industrial robots save jobs that would otherwise have disappeared and make it possible to bring production home to Sweden and thereby generate more jobs. Another conclusion that has been established is that the primarily decisive factor for investments in industrial robots is that the company benefits financially and that it is for the most part only seen as a bonus that the employees' working environment is improved.

Industrin genomgår sin fjärde industriella revolution, maskiner och hela fabriker kopplar upp sig till molnet och börjar prata med varandra. Detta möjliggör stora resurseffektiviseringar om det utförs på rätt sätt. Utvecklingen av nya metoder för insamling av data medför inte bara möjligheter utan skapar även nya frågor som industrin inte handskats med tidigare. Syftet med arbetet har varit att titta närmare på hur företag och industrin generellt sett ser på omställningen och vilka hinder som de anser är svårast när det kommer till implementering av ny teknik. Men även hur företagen bakom dessa nya tjänster och produkter jobbar med hinder under omställningen. Som grund för rapporten ligger en litteraturstudie där fakta om de tekniska lösningar som finns och en bakgrund till skärande bearbetning presenteras, vilket också varit det område som arbetet begränsats till. Personer har intervjuats för att få en inblick i hur olika företag jobbar med dessa frågor och kunna jämföra med litteraturstudien. Resultatet från arbetet visar att industrin står inför många svåra beslut, samtidigt är alla överens om att digitalisering är den rätta vägen att gå. Det främsta hindret är kompetensfrågan. Hos de som köper digitala tjänster och produkter anser dem i de flesta fall att kompetens som krävs för att kunna implementera tekniken på effektivast sätt saknas. De utvecklande företagen står inför problem med att det många gånger är utmaningar de inte jobbat med tidigare och därför saknar kompetens för själva utvecklingen. Övriga hinder som arbetet påvisat handlar om kostnader, gemensamma standarder och datasäkerhet. / The industry of today is going through its fourth revolution where machines and factories are starting to connect to the cloud and communicate with each other (Internet of Things). If performed correct this enables great resource efficiency. The development of new methods of data collection brings not only possibilities but also raises new questions that the industry hasn't dealt with before. The purpose with this project has been to take a further look into how companies and the industry generally approach the adaptation within digitalization and which difficulties that are seen as most demanding when it comes to the implementing of new methods. Also, how companies behind new services and products work with difficulties during development. The base for this project has been a literature study where facts about some of today's technical solutions are presented, a background to metal cutting which is an area of limitation for this project is presented as well. Interviews with persons have been made to get a picture of how different companies are working with these questions and to compare them with the information received from the literature study. The result of this project shows that the industry stands in front of many difficult decisions but with a common view that digitalization is the right way to go. The most outstanding obstacle is concerning competence and the lack of it. Those who purchase digital products and services consider themselves to lack the right knowledge to implement new technologies in the most efficient way. The developing companies faces challenges when it comes to finding the right competence regarding the development itself since it often is new challenges that they not have encountered before. Further impediments that the project has shown are cost, standards and data security.

In the advancement of technology, one innovation has taken the world by storm:AI. The way media portrays various subjects might affect how they are received by society at large, therefore this study aims to understand the tone and portrayal of AI in Swedish mews media in order to see how AI is presented to the society today. To examine how AI is decipted and presented in the media, a quantitative content analysis of three Swedish newspapers, a daily, an evening, and a business newspaper, was conducted during the first quarter of 2024. The study is based on framing theory and agenda-setting theory to see how the different newspapers depict AI and wheter there are differences between them and their agendas. The theories adress how the articles depict AI where agenda-setting theory adresses genres and topics while framing theory shows how they are framed. Previous research shows that the subject needs to be further investigated as AI is an innovation that is constantly evolving. What previous research also clearly demonstrates is that AI is highlighted from a threatening perspective in other countries, which increased the importance of examining how it is portrayed in Swedish news media. The result shows that the Swedish newspapers differ from each other in their agendas and how they frame AI while som similarities are found primarily between Aftonbladet and Svenska Dagbladet, while Dagens Industri differs from the rest.