Reparationsvarv. Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan. Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida. Även om platsen kan anses för liten för sitt program, så är Beckholmen en unik möjlighet, och ursäkt, för att lägga en helt ny industribyggnad mitt i Stockholms hjärta. Mitt i vyn i Stockholms inlopp, skulle varvsindustrin visa att staden än idag hålls upp av människor som arbetar. Industrier och dess arbetare måste inte förpassas till förorten, utan dessa är kvaliteter som visar en levande stad, där liv man inte förväntar sig får synas och ta plats. Jag föreslår en permanent byggnad på Beckholmen. Permanent i den bemärkelsen att den ska definiera platsen med sin volym, men vara fri i sina rum. Flexibiliteten gör industrin anpassningsbar och tålig för förändring, men med fasta punkter att förhålla sig till. Tornet finns dels för volymens balans, men främst för bostäder för varvets personal. I liknelse med fyren står tornet synligt för södra Stockholm, utan att skämmas varken för sig själv eller sitt innehåll. / Beckholmen is an island, not always carefully threated by history. To fulfill new purposes and functions, the island has always been altered for new needs. Today is Beckholmen strongly marked by this treatment, and has transformed to be known as a very sensitive and fragile place, both in nature and exposure for Stockholm. Strong wills with different ambitions want to decide about Beckholmen’s future. There are different approaches amongst for example the city, Stadsbyggnadskontoret and Djurgårdsförvaltningen, about what qualities are most worth embracing. We have been asked to draw a ship yard for reparations at Beckholmen. The most natural approach for me was to let the island’s eventful history continue in to the future. Beckholmen is a unique possibility to build a brand new industrial building in the heart of Stockholm, and let it be shown that the city is carried by people who works. Why does an industry have to be deported to the suburbs, when it’s rather an indication of a living city?   I purpose a permanent building at Beckholmen. Permanent to define the site with its volume, but with flexible spaces within. The flexibility makes the industry adaptable to changes, but with some fixed part to relate. The tower is partly for the balance of the volumes, but mainly for residence of the shipyard staff. Alike a lighthouse it stands there visible for south of Stockholm, without being ashamed for either itself, or what it contains.

Industry’s technologies and equipment continuously advance, and the importance of continuously being able to produce increases. Todays’s automotive industry is a competitive market where efficiency is critical to keeping market shares. However, the quality of the products can not be compromised. Therefore new technologies are introduced to collect data and analyze it to optimize production. One technology that is often mentioned in the industry is Industry 4.0, which is a combination of multiple technologies that can be implemented to create smart factories and smart manufacturing. This thesis aims to evaluate implementable solutions for Industrial Internet of Things(IIoT) and Cyber-physical production systems (CPPS). Regarding which generates the most value for companies that uses press hardening production lines. The aim is also to compare IIoT against current data acquisition and control systems on the market. Identifying possible solutions and evaluating them have gone through multiple stages, while using product development methodology. Firstly by observing and understanding how customers use the products and identifying potential problems associated with the manufacturing process. Using that knowledge and, through iterations, improve the solutions and validate them by being evaluated by the customers. The project results concluded in having identified 17 possible general solutions that have been evaluated. These can be categorised as Performance, Costs, or Predictive maintenance. The solutions that created the most value for the customers were pressure and vibration analysis. For implementation of data acquisition and control system, Industrial Internet of Things is advantageous compared to current systems. This is due to a more streamlined architecture and choices of protocols available. In the end, by analysing all the data, including the information received from the interviewees, the desirable solution includes detailed machine health monitoring and a system that ensures product quality. / Industrins teknologier och utrustning går framåt och vikten av att kontinuerligt kunna tillverka ökar. Fordonsindustrin är idag en konkurrensutsatt marknad där effektivitet är nyckeln till att behålla marknadsandelar, men kvaliteten på produkterna kan inte kompromissas. Därför introduceras ny teknik för att samla in data och analysera den för att optimera produktionen. En teknik ofta nämnd i branschen är Industri 4.0 som är en kombination av flera delsystem som kan implementeras för att skapa smarta fabriker och smart tillverkning. Syftet med detta examensarbete är att identifera implementerbara lösningar av Industrial Internet of Things och Cyberfysiska produktionssystem. Identifiera vilka som genererar mest värde för företag som använder presshärdande produktionslinjer. Samt jämföra IIoT med nuvarande datainsamlings- och kontrollsystem på marknaden. Processen att identifiera möjliga lösningar och utvärdera dem har genomgått flera stadier genom att använda etablerad produktutvecklingsmetodik. Genom att observera hur kunder använder produkterna och förstå potentiella problem som uppstår under tillverkningsprocessen. Därefter har den informationen genomgått iterationer för att förbättra lösningarna och slutligen validerats genom att utvärdera dem av kunden. Resultatet av projektet har identifierat 17 möjliga generella lösningar som har utvärderats. De kan kategoriseras som prestanda, kostnader eller förutsägande underhåll. De lösningar som skapade mest värde för kunderna var tryck- och vibrationsövervakning. För implementering av datainsamling och kontrollsystem är IIoT fördelaktigt jämfört med nuvarande system. Detta på grund av en mer strömlinjeformad arkitektur och val av tillgängliga protokoll. Slutaktligen, genom att analysera all data inklusive informationen från intervjupersonerna, inkluderar den önskvärda lösningen detaljerad maskintillståndsövervakning och ett system som säkerställer produktkvalitet.

In the global and dynamic business environment of today, Industry 4.0 and the development of digital networking and real-time connection are pushing manufacturing companies to introduce new technologies into their manufacturing processes. IIoT is seen as a key element of Industry 4.0 that enable the virtualization of manufacturing processes that can ensure smooth operations across the supply chain through real-time information collection. While researchers and practitioners alike agree that there are potential advantages of implementing real-time monitoring through IIoT they also uphold that there are critical challenges for adoption. Research shows that few companies have developed the structured strategies necessary to attain a consistent competitive advantage while implementing IIoT into their manufacturing processes. A large reason contributing to this is that there is no established industry standard for how to ensure interoperability, i.e the ability of different computerized products or systems to connect and exchange information with one another. To bridge the gap between theoretical knowledge of IIoT and the practical challenges of its implementation in a manufacturing process, the purpose of the study is to present a framework of the potential challenges and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring. To meet the purpose of this study a multiple case study was performed at Volvo Construction Equipment sites in different stages of IIoT implementation. As a result, four categories related to potential challengers and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring were identified. These categories were: external environments, IT infrastructure, technology, and human factors. Four project phases of implementing an IIoT platform were also identified, which lays the foundation for the proposed framework. The framework provides a general understanding of how manufacturing companies can implement IIoT to achieve real-time monitoring in practice by highlighting potential challenges and enablers in each project phase. Contributing to current research, this thesis considers the holistic perspective of the research area, i.e a combination of both technical and social aspects, where the resulting framework provides guidance on how to implement IIoT for real-time monitoring. Future research may include confirmation of the framework in practice and performing a quantitative case study to achieve generalized results. / I dagens globala och dynamiska affärsmiljö driver Industri 4.0 och utvecklingen av digitala nätverk och realtidsanslutning tillverkande företag till att introducera ny teknik i sina tillverkningsprocesser. IIoT ses som ett nyckelelement i Industri 4.0 som möjliggör virtualisering av tillverkningsprocesser som kan säkerställa smidig drift över hela försörjningskedjan genom informationsinsamling i realtid. Även om både forskare och praktiker är överens om att det finns potentiella fördelar med att implementera realtidsövervakning genom IIoT, hävdar de också att det finns kritiska utmaningar för adoption. Forskning visar att få företag har utvecklat de strukturerade strategier som krävs för att uppnå en konsekvent konkurrensfördel samtidigt som de implementerar IIoT i sina tillverkningsprocesser. En stor anledning till detta är att det inte finns någon etablerad branschstandard för hur man säkerställer interoperabilitet, det vill säga förmågan hos olika datoriserade produkter eller system att koppla ihop och utbyta information med varandra. dess implementering i en tillverkningsprocess, är syftet med studien att presentera ett ramverk för de potentiella utmaningarna och möjliggörarna för att implementera IIoT för realtidsövervakning. För att uppfylla syftet med denna studie utfördes en multipel fallstudie på Volvo Construction Equipment-anläggningar i olika stadier av IIoT-implementering. Som ett resultat identifierades fyra kategorier relaterade till potentiella utmanare och möjliggörare för implementering av IIoT för realtidsövervakning. Dessa kategorier var: externa faktorer, IT-infrastruktur, teknik och mänskliga faktorer. Fyra projektfaser för att implementera en IIoT-plattform identifierades också, vilket lägger grunden för det föreslagna ramverket. Ramverket ger en allmän förståelse för hur tillverkningsföretag kan implementera IIoT för att uppnå realtidsövervakning i praktiken genom att lyfta fram potentiella utmaningar och möjliggörare i varje projektfas. Som ett bidrag till aktuell forskning tar denna avhandling hänsyn till forskningsområdets helhetsperspektiv, det vill säga en kombination av både tekniska och sociala aspekter, där det resulterande ramverket ger vägledning om hur man implementerar IIoT för realtidsövervakning. Framtida forskning kan innefatta bekräftelse av ramverket i praktiken och utförande av en kvantitativ fallstudie för att uppnå generaliserade resultat.

The rise of Agile project methodologies has increased the success rate of software development projects, but recent studies show that, even though the risk of failing has lessened, only 31% of the completed software development projects are declared as successful while the rest are declared either challenged or failed. A concept called Pair Programming that derives from agile methodologies is widely and basically always used by developers but in present time as we are heading towards a more remote environment and Distributed Pair Programming has become a hot topic. At its core, it is the same as Pair Programming, but the coding session is conducted in a distributed setting, meaning, the two developers are not sitting next to each other. There are little to no studies conducted about DPPs impact on software development projects and if DPP has the potential to mitigate risk factors that may arise while implementing code in an agile software development project.   The purpose of this thesis has been to research and discover what the perceived benefits and drawback of Distributed Pair Programming (DPP) are and which factors that are the most harmful to a software development project and if DPP can facilitate higher success rates. To answer the research questions, a qualitative research method has been used. The empirical data have been gathered by conducting 6 semi structured interviews with developers. Further, a thematic analysis has been carried through with the intent to easily map out the different themes that appears during the interviews.     The findings from the conducted study shows that there are multiple drawbacks and benefits. According to the informants, the benefits outweigh the drawbacks in such a manner that by not conducting DPP, they set themselves up for setbacks. It is very beneficial when onboarding a new team member and when tackling tougher problems. When it comes to implementing DPP in a successful manner there is a need for a digital infrastructure that supports verbal communication, web camera, screensharing and collaboration tools. / Ökningen av agila projektmetoder har ökat framgångsfrekvensen för programvaruutvecklingsprojekt, men nyare studier visar att även om risken för att misslyckas har minskat, förklaras endast 31 % av de avslutade programvaruutvecklingsprojekten som framgångsrika medan resten förklaras antingen utmanade eller misslyckades. Ett koncept som kallas för parprogrammering som härrör från gila metoder används i stor utsträckning och i princip alltid av utvecklare, men för närvarande är vi på väg mot en mer digital miljö och distribuerad parprogrammering(DPP) har blivit ett hett ämne. I grunden är det samma sak som parprogrammering men kodningssessionen genomförs i en distribuerad miljö, vilket innebär att de två utvecklarna inte sitter bredvid varandra. Det finns väldigt få studier utförda om DPPs inverkan på programvaruutvecklingsprojekt och om DPP har potential att mildra riskfaktorer som kan uppstå när kod implementeras i ett agilt programvaruutvecklingsprojekt. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och upptäcka vad de upplevda fördelarna och nackdelarna med DPP är och vilka faktorer som är mest skadliga för ett programvaruutvecklingsprojekt och om DPP kan främja högre framgångsfrekvens. För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har samlats in genom att genomföra 6 semistrukturerade intervjuer med utvecklare. Vidare har en tematisk analys genomförts i syfte att enkelt kartlägga de olika teman som framställts under intervjuerna. Resultaten från den genomförda studien visar att det finns flera nackdelar och fördelar. Enligt informanterna uppväger fördelarna nackdelarna på ett sådant sätt att man genom att inte bedriva DPP dukar upp för problem. Det är mycket fördelaktigt när en ny teammedlem ska introduceras och när du tar itu med ett tufft problem. När det gäller att implementera DPP på ett framgångsrikt sätt finns ett behov av bra digital infrastruktur som stödjer verbal kommunikation, webbkamera, skärmdelning och samarbetsverktyg.

För organisationer som siktar på att bli hållbara är det hävdat att en organisatorisk övergång snarare än en optimering av den nuvarande organisationen är nödvändig (Loorbach & Wijsman, 2013). Detta leder till att när en Cirkulär Ekonomi (CE) modell appliceras och materialflöden sluts innebär det förändringar som påverkar affärsmodeller, logistik, tillhandahålla erbjudanden, service, tillverkning och processer. Företag idag brottas med att applicera CE eftersom det idag saknas en generell bild av hur firmor borde inkludera hållbarhet i sina affärsmodeller, på grund av en brist på kunskap inom fältet (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). För att kunna röra sig mot en hållbar cirkulär affärsmodell så behöver organisationer övervinna interna barriärer för att genomföra förändringen och hitta transformeringsstrategier för att övervinna dem. Baserat på omfattande litteratur genomfördes elva explorativa djupintervjuer inom ett stort, moget, tillverknings business-to-business företag i Sverige. Företaget har ett intresse av CE men är fortfarande nya på området och har deras affärer baserade på en linjär ekonomi. Den här studien bidrar till att förstå de barriärer som stora mogna organisationer står inför när dom applicerar CE. Studien presenterar en intervju utredning som utforskar ett företags styrkor och svagheter kopplade till deras kapacitet att applicera CE, genom att identifiera barriärer i syfte att kunna använda som en grund för företag att bemöta utmaningarna med en transformation, att ge dom riktningar av var och ge dom riktningar om var och hur dom kan påbörja en transformering. Genom att identifiera barriärer mot en förändring så blir det möjligt att identifiera möjligheter att överkomma dem (Grant, 2010). Studien presenterar sedan områden barriärer befinner sig inom, som författaren anser viktigast, samt förslag på hur man kan bemöta dem. Den här studiens främsta bidrag till forskningen är en detaljerad och övergripande inblick i ett inflytelserikt företags inställning till Cirkulär Ekonomi, samt de barriärer de kan stå inför vid en eventuell övergång. / For organizations that aim to become sustainable, it is argued that an organizational transition is required rather than an optimization of the existing firm (Loorbach & Wijsman, 2013). Hence, applying a Circular Economy (CE) model and closing material loops implies changes that affects business models, logistics, offerings provided, services and manufacturing processes. Companies are currently struggling with applying CE since there is no general view today of how firms should include sustainability into their business models due to a lack of knowledge within the field (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). In order to move into a sustainable circular business model, organizations needs to overcome internal barriers for performing the change and find transformation strategies for overcoming them. Based on extent literature eleven explorative in-depth interviews were conducted within one large, mature manufacturing business-to-business company in Sweden. The investigated company (hereinafter the Company) has an interest in CE but is still novel in the area and has its businesses based on a linear economy. This paper contributes to understanding the barriers that large mature organizations face when applying CE. The paper presents an interview investigation which explores a company’s strengths and weaknesses based on its capacity to apply CE. The aim is to provide a base for companies to tackle the challenges of transformation, to give them directions of where and how to start. By identifying the barriers of change it becomes possible to identify opportunities to overcome them (Grant, 2010). The study presents areas where barriers are located which the author considers most important, and provide suggestions for how to meet them. The foremost contribution of this study to science is a detailed and all-embracing insight into a powerful company’s attitude to CE, and barriers they might face in a potential transition.

Kremering är en både industriell och emotionell process. Krematoriet måste således facilitera ett skeende, och samtidigt agera emotionellt filter för reaktioner på detsamma. Men vilken genomsläpplighet bör detta filter ha? Skall byggnaden vara en bastant mur eller ett skirt flor mellan levande och döda? Och hur skiljer sig de sörjandes emotionella processer från dem som har krematoriet som arbetsplats? Krematoriearkitekturen har, parallellt med samhället i stort, utvecklats över tid mot större individualism, specificering och sekularisering. Estetiken har vandrat från nationalromantik till brutalism, vikt har lagts stundom vid det modernt funktionella, stundom det ideologiskt sakrala, och intentionen har pendlat mellan teatralitet och symbolik öppen för tolkning. Men somliga särdrag har kommit att bli förhärskande. Strikta geometrier, stereotom tyngd, dramatisk ljusföring och naturmotiv som betydelsemättade konstverk är några av dem. Likaså är processionsartade rumssekvenser vanliga, och byggnaderna mystifierar i varierande grad själva kremeringsförehavandet. Dessa drag är inte bara vackra och effektfulla; det är även makt- och dignitetsmarkörer. Rummen är didaktiska; ett system av styrkeförhållanden, valörer och koder, stumt förmedlade genom fysiska element. Oavsett arkitektens ambition - retorisk monumentalitet eller “självklar” anspråkslöshet - tycks rummen vilja ingjuta vördnad, respekt och förundran. Det handlar om en form och estetik som duckar ifrågasättande tolkningar genom att framstå som orubblig. Givet att flertalet attityder kring liv och död samexisterar och utvecklas kontinuerligt, bör ett krematorium inte göra anspråk på sanning,permanens eller evighet. Den enda sanningen är att vi är lika inför döden, oavsett om vi möter lågorna inneslutna i spånskiva eller mahogny, i sällskap av nära och kära eller en skiftarbetande krematorietekniker, under ceremoniella eller pragmatiska omständigheter. Detta projekt utforskar en icke-auktoritär arkitektur, som inte reproducerar rumsliga och estetiska normer. En arkitektur som inte dikterar beteenden och sinnesstämningar; som högtidlighåller men samtidigt understryker det vardagliga; som signalerar stabilitet utan att vara statisk. En tektonisk, transparent byggnad som inte hymlar med vad den är eller gör. / The cremation process is both industrial and emotional. Thus, a crematorium must facilitate one primary course of events while also handling – filtering – secondary emotional stress generated by that very activity. But should the building as filter be a solid wall or a light veil between the dead and the living? How does one define an appropriate degree of permeability and transparency? And how do you cater to the well-being of both mourners and professionals? The architecture of crematoria has, since its introduction in the mid 19th century, evolved along with society's increasing individualism, specialization and secularization. Exploring aesthetic expressions and styles from classicism and national romanticism to brutalism, the intentions have been, in various degrees and combinations, ideological, symbolic, theatrical, functional and pragmatic. However, some features seem to be predominant. Strict geometry, material heaviness, dramatic lighting and the use of nature as a work of art are some examples, as well as processional, choreographed spatial movement and mystification of the cremation itself. These features are not only striking, atmospheric and beautiful; they are also represent power and distinction. The rooms constitute a didactic system of codes and values, silently mediated through physical elements. Irrespective of the architect's ambition and intentions – rhetorical monumentality or suggestive modesty – the spaces seem to evoke feelings of awe and wonder. Firm and unyielding, the buildings dodge any critical questioning. Given today's multitude of coexisting and continually developing philosophies of life and death, a modern crematorium should not pretend to be true, permanent or eternal. The only truth is that in death all men are equal, no matter the circumstances of our passing. This project therefore explores a non-authoritative architecture that does not reproduce spatial or aesthetical norms and conventions. An architecture that does not dictate certain moods or behaviours; that celebrates the extraordinary while attending to everyday life; that conveys dignity and stability without being imposing.

Innovation has become of increased importance to a company’ competitive advantage during the past years. Over the years, the importance of services has increased. Information and Tele- Communication Technologies (ICT) have become a supportive role in almost any type of industry. The ICT market is continuously changing at a very high pace. In order to cope with these changes, companies active within the IT and software industry needs to unceasingly maintain their solutions up to date. This thesis provides a case study on Digital Marketing AB, a small company active in the ITindustry, delivering tools for planning, sending, and analyzing digital marketing campaigns. Digital Marketing AB operates within a market that is changing rapidly. As new technologies emerge, existing technologies becomes known, and low-cost versions of the present technology appears in the market, eroding revenues from more differentiated services. Furthermore, if the companies are small, and do not have the same financial resources as bigger actors, it is important for these companies to rely on other types of strengths. Companies also need to make sure that they are able to sell the new technology in a way that is attractive to their customers, but at the same time profitable for the company. In other words, they need to integrate the new technology in a business model. The thesis concludes that Digital Marketing AB needs to develop new technology with regards to a specific target customer group, but also to work together with the customers in order to develop an attractive and competitive business model. Furthermore, the thesis concludes that how the business model will be designed will determine the success of adopting a new technology. Other issues that arise who have to do with the design of the business model are how to package and position the new technology. / Under de senaste åren har innovation har blivit ett allt viktigare bidrag till ett företags konkurrensfördelar. Betydelsen av tjänster har dessutom ökat. IT och telekommunikation (ICT) har kommit att spela en viktig roll i nästan alla typer av industrier. Denna marknad ändras mycket snabbt och kontinuerligt. För att bemöta dessa förändringar måste företag som är aktiva inom IT- och mjukvaruindustrin ständigt hålla sina lösningar uppdaterade. Detta examensarbete består av en fallstudie utförd på ett litet företag aktivt i IT-branschen, referat till som Digital Marketing AB. Företaget levererar ett system för att planera, sända och analysera digitala marknadsföringskampanjer. Digital Marketing AB konkurrerar på en marknad som förändras i mycket hög takt. Då nya teknologier växer fram blir de existerande lösningarna kända vilket ger utrymme för lågkostnadsalternativ som eroderar intäkter från mer differentierade tjänster. Om dessa företag vars intäkter eroderas dessutom är mindre företag som inte har samma finansiella resurser som de större företagen, måste de förlita sig på andra typer av styrkor. Företag måste även se till att kunna sälja tekniken de producerar på ett sätt som är attraktivt för kunden, men som samtidigt är lönsamt för företaget. De måste integrera sin teknik i en affärsmodell. Examensarbetet visar på att Digital Marketing AB bör utveckla sin affärsmodell dedicerad åt en specifik målgrupp, och dessutom göra det tillsammans med potentiella kunder för att affärsmodellen skall bli attraktiv och konkurrenskraftig. Dessutom visar arbetet på att beroende på hur affärsmodellen utformas, kommer att avgöras hur pass framgångsrik affärsmodellen kommer att vara. Andra frågor som uppstår i samband med utvecklingen av affärsmodellen har att göra med hur tekniken skall paketeras och positioneras.

I ett nedlagt bryggeri har två silobyggnader omvandlats till bostäder. Som alternativ till nybyggnation undersöker projektet omprogrammering av befintliga byggnader. Silobygnnaderna är en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriområde och står tomma. Deras Storlek ock säregenhet gör dem till landmärken i området. Stockholm Stad planerar rivning och nybyggnad av bostäder för ulvsunda industriområde. Detta arbete blir ett undersökning av ett alternativt sätt att omforma området –med utgångpunkt i det befintliga. De två silobyggnaderna bildar en mötespunkt mellan tunnelbana/tvärbana och en ny strandpromenad. Denna kopplar samtidigt samman den nya platsen med omkringliggande nutur- och bostadsområden. Målet är att skapa en plats och bostäder med rumsliga kvaliteer utifrån de befintliga strukturerna.

The aim of this thesis is to give suggestions on what measures to take to improve the VOC emission situation in refineries in Tianjin, China, through existing technologies in refineries in Sweden. This has been done by identifying the main places of leakage in oil refineries in Sweden, identifying what VOC compounds are emitted from the plants and the amounts emitted, mapping out different measures taken by oil refineries in Sweden to minimize VOC emissions, evaluating the different measures and suggesting how to move forward with VOC control in Tianjin. Six case studies have been done in Sweden; at Preemraff Lysekil, Shell refinery in Gothenburg, Berg depot Statoil Sweden situated in Nacka, Nynas refinery situated in Nynäshamn, Scandinavian Tank Storage situated in Torshamnen and Oxelösund harbor. Two case studies at Chinese refineries were made, PetroChina Dagang Petrohemical Company and China Petroleum and Chemical Corporation, Sinopec, Tianjin Branch, both situated in Tianjin Binhai New Area. Since the data retrieved from the Chinese refineries is insufficient to make a qualitative evaluation of the state of their VOC treatment it is not possible to propose measures for these two refineries. Instead this evaluation is focused on general problems and solutions at refineries and gives an idea of what can be done to improve the VOC emission situation at refineries. The report contains an evaluation of internal measures and technical solutions at Swedish refineries and other petrochemical companies. The evaluation is focused as much as possible on the Chinese situation. The technologies have been evaluated from an environmental, technical and economical point of view. This has resulted in recommendations for refineries that wish to enhance their VOC control. / Detta examensarbete har gjorts som en avslutande del i utbildningen Civilingenjör i Kemiteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm. Idén för arbetet introducerades av Östen Ekengren, IVL Svenska Miljöinstitutet, och har utförts vid IVL:s kontor i Stockholm. Den har handletts från Institutionen för Industriell Ekologi, KTH. Oljeraffinaderier släpper ut stora mängder VOC. På grund av den stora produktionsskalan och fabriksområdets omfattning är det svårt att veta hur mycket och vad som släpps ut. Lättflyktiga organiska ämnen (Volatile organic compounds, VOC) är organiska föreningar som har ett tillräckligt högt ångtrycker för att förångas under normala förhållanden. Stora mängder VOC läcker från oljeraffinaderier varje år. Tianjin är en industristad med stora investeringar. På grund av den stora industriella aktiviteten i området är VOC-problemen stora. En av de stora utsläppsbovarna är den petrokemiska industrin. Tianjin Academy of Environmental Science (TAES) har frågat efter Svensk teknik att minimera VOC-utsläpp från petrokemisk industri. Målet med detta examensarbete är att ge förslag på vilka åtgärder som kan tas för att förbättra VOC-utsläppssituationen i raffinaderier i Kina genom befintlig teknik på Svenska raffinaderier. Detta har gjorts genom följande steg: Identifiera de största utsläppsområdena på oljeraffinaderier i Sverige Identifiera vilka VOC-föreningar som emitteras från raffinaderierna samt i vilken mängd. Kartlägga olika åtgärder vid oljeraffinaderier i Sverige och i Tianjin, Kina för VOC-utsläpp. Utvärdera de olika åtgärderna och föreslå hur man kan gå vidare med VOC-kontroll i Kina. Sex fallstudier har genomförts i Sverige; Preemraff Lysekil, Shell raffinaderi i Göteborg, Bergs depot Statoil Sweden i Nacka, Nynas refinery i Nynäshamn, Scandinavian Tank Storage i Torshmnen och Oxelösunds hamn, Oxelösund. Två fallstudier har genomförts vid Kinesiska raffinaderier; PetroChina Dagang Petrochemical Comapany och China Petroleum and Chemical Corporation, Sinopec, Tianjin Branch, båda placerade i Tianjin Binhai New Area. Eftersom otillräcklig data från de Kinesiska raffinaderierna har gjort det svårt att göra en kvalitativ utvärdering av hur långt de kommit i VOC-arbetet har det inte varit möjligt att föreslå åtgärder för dessa två raffinaderier specifikt. Istället har utvärderingen fokuserats på generella problem och lösningar vid raffinaderier och att ge en ide om vad som kan göras för att förbättra VOC-utsläppssituationen vid raffinaderier. VOC från oljeraffinaderier med traditionell aktivitet består i huvudsak av alkaner, alkener och aromater där alkaner utgör den största delen. Alla dessa tre grupper förekommer naturligt i råolja. Vilka föreningar som förekommer i VOC-plymen från en fabriksanläggning beror på vilken råolja som används, hur processen ser ut och vilka produkter som produceras. Sammansättningen av VOC-plymen varierar därför från raffinaderi till raffinaderi. De största emissionskällorna vid raffinaderier som producerar i första hand bensin och diesel är tankparkerna, speciellt under fyllning. Tankparker som innehåller råolja utgör den största emissionspunkten vid dessa raffinaderier. Den näst största källan är processområdet. Detta medför att tankparker och processområde är de områden där störst fokus på minimering skall ligga för raffinaderier med samma typ av verksamhet. Produktionen vid Nynas Refinery kräver en annan råolja Här är det processen som utgör den största utsläppskällan tillsammans med vattenrening. Uppvärmda bitumencisterner utan rening utgör också en stor utsläppspunkt. Eftersom processområdet och tankparkerna har många potentiella läckpunkter är det primära sättet att minimera VOC-utsläpp tätning och underhåll på hela fabriksområdet. Införandet av rutiner för detta har visat sig mycket effektivt speciellt vid Shell raffinaderi. En annan idé skulle kunna vara att inkludera VOC-utsläppsmätning i on-line system för produktkvalitet. Detta skulle medföra ett inbyggt VOC-kontrollsysem. Detta har inte gjorts än men det kan vara värt att ta en närmare titt på. Kina har stort fokus på luktkontroll. Detta är bara en liten del av VOC-problemet. Metan utgör en stor del av utsläppen från råoljecisterner, vilka är vanliga luktbovar. För att eliminera lukt är adsorbtion med aktivt kol effektivt. Filtret fångar däremot inte kortare kolkedjor som metan och etan. För att eliminera dessa är förbränning den enda lösningen. Ingen luktsanerningsmetod som presenteras i denna rapport genererar någon vinst för företagen. Gasåterföringsanläggningar (VRU) har visats vara en gynnsam metod för att behandla emissioner vid tankning. En snabb överslagsräkning baserat på den återförda mängden bensin och diesel vid Preemraff Lysekil 2008 ger en vinst på 0,9 – 1,3 miljoner Euro/år. En stor andel VOC förbränns i fackla på raffinaderier. Denna gas skulle kunna användas som bränngas eller för energiåtervinning. Penningvärdet på energin i gasen som facklas är stor. Genom att installera en kompressor kan gas som skulle facklas användas som bränngas i raffinaderierna istället. Båda de studerade raffinaderierna i Kina angav fackling som den primära VOC-åtgärden. Man kan därmed anta att stora mängder gas facklas där. Detta visar att det finns mycket att tjäna på att hitta alternativa sätt att använda gasen. Flyktiga utsläpp är en stor del av VOC-källorna vid oljeraffinaderier. Utsläppunkterna beror på typ av råolja, process och produkter. Varje raffinaderi ar unikt och måste därför mäta sin a utsläpp. Vid mätning av ett helt fabriksområde med Solar Occulation Flux-metoden, som är en on-lineteknik som mäter VOC-utsläpp i from av alkaner, fås en bild av totala utsläppen från hela fabriken. Detta är till stor hjälp vid identifiering av problemområden och behandling av dessa. När VOC-behandling skall påbörjas vid ett raffinaderi rekommenderas följande: Mätning av VOC över hela raffinaderiområdetAnvända on-lineteknik, så som SOF Identifiera sammansättning av plymen genom kanisterprov etc. Läcksökning / Underhåll Om följande tekniska lösningar går att applicera vid raffinaderiet föreslås det att de prioriteras. Införa VRU-anläggning Energiåtervinning (minimerad fackling) Införa kommunicerande kärl För fortsatt arbete rekommenderas följande. Undersöka om det finns intresse och möjlighet att införa on-line VOC-konrollsystem eller on-line konstrollsystem för produktkvalitet. Är det tekniskt möjligt och ekonomiskt hållbart? För att kunna utvärdera miljöpåverkan av NMVOC från oljeraffinaderier har en studie av effekterna från emissionerna från Preemraff Lysekil och Shell Göteborg gjorts genom att använda karakteriseringsdata från databaserna CLM2001 och EDIP97. Detta resulterade i ett värde som ger hur många gånger fler de två raffinaderierna per ton satsad råolja bidrar till ozonformationspotentialen och globala uppvärmningspotentialen i förhållande till årspersonsekvivalenten (vad en normalperson bidrar med per år). Det visade sig att de bidrar med mycket mindre än årspersonsekvialenten per ton råolja, 0,03 gåner för Preemraff och 0,02 gånger för Shell. Men med antalet ton råolja som processas per år i åtanke så blir oljeraffinaderierna en stor källa till miljöpåverkan. Toxicitetsvärdena visade att Shell hade mycket större andel toxiska utsläpp än Preemraff. I förbränning, som fackling, så förbränns VOC till CO2. Detta medför att VOC har en sekundär GWP. Om hänsyn tas till detta kan man se att den totala GWP av VOC främst utgörs av den sekundära effekten genom fackling. Denna utvärdering visar att miljöpåverkan är olika för olika raffinaderier, även de med samma typ av verksamhet.

Firms today maintain complex supply chains containing many dependent stages to manufacture a product to the end customer. Here lies a dilemma, keeping extensive inventory generate higher customer satisfaction by enabling quick deliveries. This increase in inventory, however, comes at an increase in costs. Finding the balance between minimizing costs and increasing customer satisfaction is difficult. The search to solve this dilemma has led to the development of research in the area of inventory control. For long, optimization models have been developed to improve the supply chain holistically, from raw material-to-customer. Those approaches, however, have not been possible to apply in practice by being too computationally demanding. Also, they imply organizational adjustments that create issues beyond the optimization flow of materials. It explains why, despite significant technolog- ical advancements, many firms prefer to use non-holistic approaches. This thesis evaluates the tangible effect of using holistic optimization. The objective of this thesis’ is to determine optimal stock levels between dif- ferent stages of production. The method used is an optimization of inventory, stemming from Inventory Control Theories. Inventory optimization is at the cross- roads between logistics, economics, and management. The thesis builds on a case of inventory optimization identified at a large manufacturing firm. The literature in inventory optimization has indicated that inventory and customer services is a domain of continuous development. This thesis focuses on the adequation between total inventory cost and the customer service level. The method used to answer this question is the Multi-Echelon optimization model. This model seeks to optimize reorder points and reorder quantities. A comparison to the Single-Echelon model and a Base-Case allows for evaluation of the performance, discrete event simulation based on a company’s supply chain measures the effect. The result shows that the Multi-Echelon optimization model outperforms the two non-holistic models. This thesis shows the triple advantages of the Multi-Echelon optimization allowing for leaner manufacturing system by 1- reduction of waste, 2- less unproductive capi- tal tied up in inventory, and 3- adding value by increasing customer satisfaction. Other areas of inventory optimization in manufacturing should be able to take ad- vantage of the Multi-Echelon optimization model to manage materials stock-levels, delivery flows, and customer satisfaction. / Idag bedriver företag komplexa försörjningskedjor med många relaterade produk- tionssteg för att försörja sin efterfrågan. Dilemmat är att antingen ha stora lager för att säkerställa både snabb kundleverans och hög kundnöjdhet vilket kräver mycket bundet kapital. Alternativet är att spara pengar genom mindre lager men riskerar då att inte kunna leverera inom önskad tid och minska kundnöjdheten. Att hitta en balans är svårt. För att lösa problemet har forskning inom området lager- styrning ökat. Optimeringsmodeller har länge utvecklats för att förbättra försör- jningskedjor. De har inte kunnat appliceras i många företag p.g.a. avsaknaden av beräkningskraft och behovet att förändra organisationen utöver optimeringen. Det förklarar varför många företag, trots teknisk utveckling, fortfarande inte an- vänder ett helhetsperspektiv. Denna uppsats utvärderar de påtagliga effekterna vid holistisk optimering av produktion, lagerhållning, och kundleverans. Målet med uppsatsen är att fastställa optimala lagernivåer mellan de olika stegen inom en produktionskedja. Metoden som används är ”Multi-Echelon” op- timering och härstammar från området ”Inventory Control Theories”. Det är en blandning av logistik, ekonomi, och administration. Lageroptimering är ett ämne i konstant utveckling där kundnöjdhet blivit allt viktigare. Modellen optimerar när en ny beställning av material ska ske, samt dess storlek. Modellen utvärderas genom att jämföra prestationen med en ”Single-Echelon” modell och en grund- modell genom diskret händelsesimulering som är baserad på ett företags försör- jningskedja. Resultaten visar att ”Multi-Echelon” optimeringsmodellen presterar bättre än de två icke-holistiska modellerna vad gäller totalkostnad och kundser- vicenivå. Uppsatsen visar att ”Multi-Echelon” optimeringsmodellen har fördelar inom alla tre områdena: smidigare produktion genom mindre spill, mindre bun- det kapital krävs, och den ger en ökad kundnöjdhet genom säkrare leveranser inom ”rätt” tid. Andra områden inom tillverkningsindustrin borde kunna ap- plicera ”Multi-Echelon” optimering för att hantera sina lagernivåer, produktion, leveransflöden, och kundnöjdhet.