Dagens marknad är mycket osäker och föränderlig, vilket är en utmaning för bland annat industriföretag. För att förbli relevanta för marknaden måste företag anpassa sig. Anpassningen möjliggörs genom att företagen är flexibla i hela sin verksamhet. För ett industriföretag kan flexibilitet avse produktionsflexibilitet i produktionslayouter. Det är en mycket viktig komponent för att kunna hantera korta produktlivscykler och snabbt utvecklanya produkter. Denna kandidatuppsats undersöker vilken layout av de centrala layouterna, linan eller funktionella layouten, som är mest fördelaktig vad gäller flexibilitet och produktionskostnader givet nya lösningar från Industri 4.0. För att svara på frågan genomfördes en analys och en litteraturstudie baserade på ett studiebesök på Volvo fabriken i Köping. Analysen genomfördes genom att konstruera en lina som sedan skulle jämföras med en yteffektiviserad funktionell layout från Volvo fabriken i Köping. Resultaten av analysen visade att en lina med en rads placering har minst area men är lägre expansionsflexibel än en funktionell layout med Industri 4.0-lösningar. / Today's market is very uncertain and changing, which is a challenge for, among other things, industrial companies. To remain relevant in the market, companies must adapt. Adaptation is made possible by the companies being flexible throughout their operations. For an industrial company, flexibility can refer to production flexibility in production layouts. It is a very important component to be able to manage short product life cycles and quickly develop new products. This bachelor's thesis examines which production layout of the main layouts, a product or a functional layout, is most beneficial in terms of flexibility and production costs given new solutions from Industry 4.0. To answer the question, an analysis and a literature study were carried out based on a study visit to the Volvo factory in Köping. The analysis was carried out by constructing a product layout which would then be compared with a surface-efficient functional layout from the Volvo factory in Köping. The results of the analysis showed that a product layout with single-row placement has the least footprint but is less expansion flexible than a functional layout with Industry 4.0 solutions.

The manufacturing industry stands in front of huge challenges. Negative environmental impacts must be drastically reduced and new sustainable products must be introduced at an accelerating pace. Coping with these challenges are significant in order to deal with the increasingly emerging climate crisis. To slow down the climate crisis, the approach of circularity wherein the utilization and lifetimes of resources and materials are maximised with the aim to achieve a near perpetual closed material loop has gained a significant increase in attention. However, most research within circularity has emphasised on the product, especially practices occurring after being produced. A seldomly studied perspective involves exploring the realization of circularity within the production system. A clear description is lacking regarding what circularity in production systems actually constitutes of, and how this can be realized. Therefore, the purpose of this thesis is to expand the knowledge regarding the realization of circularity in production systems. To fulfil the purpose, this research was initiated by a literature review and a document study, which were conducted in order to describe which circularity practices exist in production systems, both form an academic and practical point of view. Subsequently were workshops with industrial experts within production systems held in order to identify challenges with realizing circularity in production systems. The literature review, document study, and workshops laid the foundation for support development, which was the final phase in the thesis. This included supporting the longevity of production systems by adopting circularity theories to cover production system, as well as investigating how to analyse and evaluate circularity in production systems. The results from this were incorporated in a conceptual framework for circular production systems and in a tool for rapid assessment of circularity in production systems. / Tillverkningsindustrin står inför enorma utmaningar. Miljöpåverkan måste drastiskt minska och nya hållbara produkter måste introduceras i allt snabbare takt. Att hantera dessa utmaningar är betydande för att hantera den alltmer framväxande klimatkrisen. För att bromsa klimatkrisen har cirkularitet, där utnyttjandet och livslängden för resurser och material maximeras med målet att uppnå en nästan evig sluten materialslinga, fått en betydande uppmärksamhet. Hittills har forskning inom cirkularitet fokuserat på produkterna som tillverkas, framför allt under användningen av produkten. Ett sällan studerat perspektiv innebär att undersöka hur cirkularitet i produktionssystem kan uppnås. En tydlig beskrivning saknas gällande vad cirkularitet i produktionssystem egentligen innebär och hur detta kan realiseras. Därför är syftet med denna avhandling att utöka kunskapen om realiseringen av cirkularitet i produktionssystem. För att uppfylla syftet initierades denna forskning av en litteraturgenomgång och en dokumentstudie. Dessa genomfördes för att beskriva arbetssätt kopplat till realiseringen av cirkularitet inom produktionssystem, både från en akademisk och praktisk ståndpunkt. Vidare hölls även workshops med experter inom produktionssystem för att identifiera utmaningar med att uppnå cirkularitet inom produktionssystem. Litteraturgenomgången, dokumentstudien och workshops lade grunden för stödutveckling, som var den sista fasen i avhandlingen. Denna inkluderade att stödja produktionssystemens livslängd genom att anpassa existerande teorier om cirkularitet till produktionssystem, samt att undersöka hur man analyserar och utvärderar cirkularitet i produktionssystem. Resultaten från detta införlivades i ett konceptuellt ramverk för cirkulära produktionssystem och i ett verktyg för snabb utvärdering av cirkularitet i produktionssystem.

Många förändringar sker idag inom industrin och särskilt med tanke på omställning till industri 4.0. Dana Incorporated har genom Högskolan Väst efterfrågat en studie om automatiserade transporter i deras planerade fabrik i Åmål. Fabriken ska ligga i yttersta framkant gällande automation och effektivitet med industri 4.0 som mål. För att hitta rätt system behandlar denna rapport flera viktiga aspekter som behöver tas i beaktning vid övergång eller nyetablering av AGV/AMR truckar och robotar. Studier, intervjuer och fakta används i rapporten för att hitta rätt system i en föränderlig miljö där flexibilitet efterfrågas. Förstudierna om godsets förpackning, AGV/AMR-systemets modell och flexibilitet visar sig vara ytterst viktiga faktorer i studien. Det är stor skillnad mellan olika AGV/AMR-system i både pris och utförande, vilket gör att stora kostnader går att spara vid grundlig undersökning. Ju mer arbete och tid som läggs i förstudierna desto mer underlättar implementering och sparar på investeringskostnaden. Studien visar att ju längre tid det tar att implementera, blir kostnaden högre på grund av att företaget samtidigt belastas med operatörskostnader. Längre implementeringstid ger högre kostnad men innebär ett lägre risktagande. Att hitta den perfekta balansen mellan dessa två faktorer är svårt och tidskrävande. Det är ändå viktigt att ha vetskap om att både en för djärv och en för långsam satsning resulterar i onödiga kostnader. Strukturen och flexibilitet är andra delar som påverkar val av system. Inget AGV/AMR-system kan idag ha samma flexibilitet som en mänsklig truckförare. Organisationen måste därför struktureras till den flexibilitetsgrad som det tänkta systemet kan hantera. Vilken grad av vinst och resultat som ges genom det tänkta AGV/AMR-systemet grundas mycket genom kunskap om AGV/AMR-systemen som skulle passa företaget innan val av produkt. / Many changes are taking place today in the industry and especially with a view to conversion to industry 4.0. Through University West, Dana Incorporated has requested a study on automated transports in their planned factory in Åmål. The factory will be at the forefront of automation and efficiency with industry 4.0 as its goal. To find the right system, this report addresses several important aspects that need to be taken into account when transitioning or establishing new AGV / AMR trucks and robots. Studies, interviews and facts are used in the report to find the right system in a changing environment where flexibility is required. The feasibility studies on the packaging of the goods, the model and flexibility of the AGV / AMR system prove to be extremely important factors in the study. There is a big difference between different AGV / AMR systems in both price and design, which means that large costs can be saved during a thorough examination. The more work and time that is put into the feasibility studies, the easier it is to implement and save on the investment cost. The study shows that the longer the time implementation requires, the higher the cost due to contemporary operator costs. Longer implementation time results in higher costs but means lower risk-taking. Finding the perfect balance between these two factors is hard and time consuming. It´s still a good knowledge to know that both a too bold and a too slow investment results in unnecessary costs. The structure and flexibility are other parts that influence the choice of system. No AGV / AMR system today can have the same flexibility as a human truck driver. The organization must therefore be structured to the flexibility that is possible to handle for the selected system. The degree of profit and results given through the intended AGV / AMR system is largely based on knowledge before choosing a product.

Industry 4.0 is at the moment one of the most talked-about topics amongst industry companies. Management teams of discuss the area as something they want to implement, but since it is an ongoing industrial revolution it cannot be implemented straight away. This study is looking into the subject of Industry 4.0 and the identification of nine different technology drivers that a manufacturing company can use as tools in a production environment. However, what is less known is how the tools can be applied to a global company and its different cultures. Because even though Industry 4.0 is about decentralization and giving responsibility to every co-worker, they need to work with a common framework, thus standardization. A company that has started to look into Industry 4.0 is Lantmännen Unibake, who is a global bakery group. Therefore, they serve as the case company in this exploratory study where the goal is to conduct a pre-study that gives them, and the food industry, information and guidelines on how Industry 4.0 applies to their industry. Hence, what improvements it can lead to, what tools that will be suitable, and what the prerequisites for a successful Industry 4.0- transformation will be. The method to answer the research question starts with conducting a comprehensive literature study, followed by several interviews around Europe, and ending in an analysis of the current state with help from the literature framework. The analysis has ended in a conclusion that there is no single or easy answer to the questions since food industries might vary a lot from one to another. Although, in this case, the answer would be that six out of nine tools would be applicable in a global food-supply-chain, some needing more preparatory work than others. By implementing these tools, companies will see more engaged employees that are prone to take autonomous decisions, more accurate production planning, proactive rather than reactive working ways, fewer defects, and higher customer satisfaction. Regarding the prerequisites for transformation, the answer depends on what tools that are used. But what all cases have in common is that there is a need for aware and engaged employees. Everyone will have to be in on the change, understanding why and how, and what benefits that will come out of it. For future studies, it is suggested to look into how maturity models can be applied to these kinds of issues smoothly. The existing maturity models for Industry 4.0 are very complicated and difficult to apply; thus, they would need some development. Another area would be a cost model of the different tools, as well as a comparison of the tools and food regulations. / I dagens läge är Industri 4.0 ett av de hetaste ämnena bland industriföretag. Ett problem är att det ofta diskuteras som något som bör implementeras vilket skapar en felaktig bild av vad Industri 4.0 är, en pågående industriell revolution. Denna studie undersöker ämnet Industri 4.0 och identifierar nio verktyg som kan användas som teknologiska drivkrafter i en tillverkningsmiljö. Då dagens forskning är i sin linda finns det begränsat med information om hur dessa verktyg kan anpassas till att fungera i en global miljö med flera olika kulturer. Även om Industri 4.0 till stor del handlar om decentralisering och att ge ökat ansvar till alla medarbetare så kräver den nya typen av industri också standardisering och att ett företag har ett gemensamt ramverk. Lantmännen Unibake är ett företag som har börjat undersöka möjligheterna med Industri 4.0. Lantmännen Unibake är en av Europas ledande bagerigrupper och agerar som case-företag i denna utforskande studien. Syftet är att sammanställa en förstudie om hur Lantmännen Unibake och livsmedelsindustrin kan utnyttja Industri 4.0:s potentialer, det vill säga vilka förbättringar det kan leda till, vilka verktyg som är applicerbara på industrin och vilka förutsättningar som krävs för en lyckad transformation. För att svara på dessa frågor har en omfattande litteraturstudie och flertalet intervjuer genomförts runt om i Europa. Med hjälp av nulägesanalysen och litteraturstudien har slutsatsen blivit att det varken finns ett ensidigt eller enkelt svar på frågorna då livsmedelsindustri skiljer sig väldigt från företag till företag. I detta fall har sex av nio verktyg identifierats som användbara för en global livsmedelsvärdekedja, dock kräver somliga verktyg mer förberedelser än andra. Genom att implementera dessa verktyg kan företaget komma att se motiverad personal som är mer benägna att ta autonoma och snabba beslut, mer tillförlitlig produktionsplanering, ett proaktivt snarare än reaktivt arbetssätt, minskad mängd defekter och högre kundnytta. Förutsättningar för en förändring beror på vilka verktyg som väljs, dock kräver alla att personalen är medveten om förändringen. Både varför den behöver göras, hur det kommer gå till och vad för fördelar det kommer leda till . Förslag för framtida studier är att se över hur en mognadsanalys kan appliceras på denna typ av situation då de modeller som existerar inom området i dagsläget är väldigt komplicerade och därför svåra att applicera på gemene företag. Ett annat område är en kostnadsanalys för de olika verktygen, likväl en jämförelse mellan verktygen och huruvida de uppfyller livsmedelsreglerna.

Introduktion: De globala målen har tre dimensioner där social hållbarhet är en dimension som innebär att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande samhälle. Ett av de globala målen är att minska ojämlikheterna där ett delmål är att främja social inkludering. Traditionella maskulina normer och strukturer utmanar arbetet med en god och jämlik hälsa samtidigt som den traditionellt maskulina normen kan bidra till utsatthet och ohälsa hos män. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur hälso- och genusfrågor inkluderas i arbetet med social hållbarhet hos organisationer som arbetar med industrin. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade fysiska eller digitala intervjuer. Det transkriberade materialet gav underlag till en innehållsanalys där kategorier skapades utifrån manifest och latent innehåll i de meningsenheter som hade bäring på studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på svårigheter vid arbete med social hållbarhet då industriella organisationer ofta prioriterar kortsiktig lönsamhet och produktivitet före hälsa. Det kan dock finnas samhällsvinster om fler organisationer arbetar utifrån social hållbarhet - bättre arbetsmiljö, högre innovationsgrad och bättre hälsa. Slutsats: Social hållbarhet skapar bättre förutsättningar för bättre hälsa, men social hållbarhet är inte prioriterat lika ofta inom industrin som kortsiktig lönsamhet. Därav skulle industriföretag behöva fler incitament och strategier om hur social hållbarhet skapar värde för företaget och en bättre hälsa både för kvinnor och män. / Introduction: The sustainable development goals have three dimensions where social sustainability is one dimension that means creating an equal and inclusive society. One of the sustainable development goals is to reduce inequalities, where an objective is to promote social inclusion. Traditional masculine norms and structures challenge the work of good and equal health, while the traditionally masculine norm could contribute to vulnerability and illness in men. Purpose: The purpose of this study was to investigate how health and gender issues are included in the work with social sustainability in organizations working with industry. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured physical or digital interviews. The transcribed material provided a basis for a content analysis where themes were created based on manifestos and latent content in sentence-units was identified as having connections on the purpose of the study. Results: The results show difficulties when working with social sustainability as industrial organizations often prioritize short-term profitability and productivity over health. However, there are societal benefits if there were more organizations working on the basis of social sustainability - better work environment, higher degree of innovation and better health. Conclusion: Social sustainability creates better conditions for better health, but social sustainability is not prioritized as often in industry as short-term profitability. Therefore, industrial companies would need more incentives and strategies on how social sustainability creates value for the company and better health for both women and men.

I denna studie har utvecklingen av industriellt underhåll studerats och företaget Quant Services Sweden AB har använts som inspirationskälla. Fallstudien för att testa denna studie har gjorts på Viverk AB.Under min tid som underhållsingenjör på Quant har jag upptäckt utvecklingsmöjligheter för industriellt underhåll, service och eftermarknad. Med stöd av andra studier inom industri 4,0 har jag lyckats få fram vilka teknologier och på vilket sätt man kan nyttja dessa teknologier för att stärka sig själva i den internationella marknaden och även stärka sin konkurrenskraft. En analys har gjorts av Quants nuvarande tillstånd och vilket gap som finns för industri 4,0, och med vilka teknologier man kan fylla detta gap. Jag har även fört diskussioner med andra ingenjörer inom bolaget för att bedöma behovet av ett sådant arbete. Tre fallstudier har utförts för att testa teorin i detta arbete, fallstudierna har utförts på ett annat företag för att påvisa den bredda implementeringen och möjligheterna med andra bolag än det aktuella. Fallstudierna har gjorts på ett företag som heter Viverk AB, som är en tillverkare av industriella tvättmaskiner.3D-printning (additiv tillverkning) är den primära teknologin som studerats vilket även resultatet påvisat. Resultatet av studien visar att underhåll, service och eftermarknad kan implementera ett nytt digitalt verktyg, i Quants fall kan det förslagsvis namnges quant3D för att vara konsekvent utmed Quants andra digitala verktyg.Verktygets syfte är att optimera reservdelsförsörjningen på maskinparken.Detta verktyg kan även stödjas med Digital tvilling (Digital Twins), Artificiell intelligens (Artificial Intelligence), Generativ design (Generative Design) och Sakernas Internet (Internet of Things [IoT]) för att skapa ett komplett Digitalt Verktyg (Digital Toolbox) till sina kunder, vilket resulterar i en bättre reservdelsförsörjning och ständiga förbättringar (Continuous Improvement). Meningen med förbättringsarbetet är att optimera underhållsavdelningen och minimera tiden för oplanerade stopp i produktionen, vilket är underhållets primära mål, det vill säga att syftet är att uppnå högre teknisk tillgänglighet på maskinerna. Fallstudien som har utförts visar även att det finns en vinst i att med hjälp av additiv tillverkning får kortare tid i oplanerade stopp. / In this study, the development of industrial maintenance has been studied andthe company Quant Services Sweden AB has been used as a source of inspiration. The case study to test this study has been done at Viverk AB.During my time as a maintenance engineer at Quant, I have discovered opportunities for industrial maintenance, service, and aftermarket. With the support of other studies in industry 4.0, I have managed to identify which technologies and in what way you can use these and strengthen yourself in the international market and strengthen your competitiveness.An analysis has been made of Quant's current state and what gap there is for industry 4.0, and with what technologies one can fill this gap. I have also had discussions with other engineers within the company to assess the need for such work. Three case studies have been carried out to test the theory in this work, the case studies have been carried out at another company to demonstrate the wide implementation and the possibilities with other companies than the current one. The case studies have been done at a company called Viverk AB, which is a manufacturer of industrial washing machines.3D printing (additive manufacturing) is the primary technology studied, the results of which have also been demonstrated. The result of the study shows that maintenance, service, and aftermarket can implement a new digital tool, in Quant's case it can be named quant3D to be consistent with Quant's other digital tools. The purpose of the tool is to optimize the supply of spare parts on the machine parkThis tool can also be supported with Digital Twins, Artificial Intelligence, Generative Design and the Internet of Things (IoT) to create a complete Digital Toolbox for their customers, resulting in a better supply of spare parts and continuous improvement (CI).The purpose of the improvement work is to optimize the maintenance department and minimize the time for unplanned stops in production, which is the primary goal of maintenance, that is the purpose to achieve higher technical availability on the machines. The case study that has been carried out also shows that there is a profit in using additive manufacturing to reduce the time in unplanned stops.

While human capital is repeatedly recognized as the most critical source of organizational capabilities, transformational changes to business environments are causing challenges related to human resource development. Against the backdrop of this, the emerging European Lithium-ion battery industry is facing headwinds in supplying critical engineering talent with the right skill set to enable the significant predicted growth of the industry. To bridge skill gaps, and reduce such bottleneck, studies suggest that mapping competencies is critical. However, there is a lack of consensus regarding the definition of competence, and few empirical studies providing concrete meaning to it. Hence, the purpose of this qualitative case study is to identify competencies and perceived skill gaps in the context of a leading European battery player, catering to the need of both the industry and the researched field. The secondary data of the study includes a literature review consolidating existing literature on occupational competence and approaches to competence in a conceptual framework. The framework consists of twenty-two competence components and five competence dimensions: cognitive competence, functional competence, methods-and process competence, meta competence, and social competence. The primary data consists of interviews with managers and recruiters at the case company. Collected data was analyzed along the dimensions of the conceptual framework. The study reveals common competency requirements and skill gaps across multiple roles. Competencies include, but are not limited to structured problem solving, electrochemistry, Lithium-ion battery knowledge, and autonomy, while skill gaps include serial manufacturing and quality standards. The theoretical implication of the study encompasses accuracies and challenges related to the number of dimensions used for defining derived competencies. The practical implications relate to synergies in competence development efforts. / Humankapital har ständigt erkänts som den mest kritiska resursen hos organisationer. Samtidigt orsakar omvälvande förändringar i affärsmiljöer utmaningar relaterade till säkerställandet av dessa resurser. Givet detta, möter den framväxande Europeiska Litium-jon batteri-industrin motvind gällande identifiering och rekrytering av talanger med rätt kompetens, vilket krävs för att möjliggöra den stora tillväxten industrin står inför. För att lyckas överkomma denna flaskhals och utveckla de kompetenser som krävs, tyder studier på att kartläggning av kompetens är avgörande. Det råder dock brist på samförstånd kring definitionen av kompetens, med få empiriska studier som konkretiserar ämnet. Därav är syftet med denna kvalitativa fallstudie att identifiera kompetens och kompetensgap hos en ledande Europeisk batteri-spelare, vilket avser att tillgodose behoven hos både industrin samt det undersökta forskningsområdet. Studiens sekundära data inkluderar en litteraturöversikt som sammanställer befintlig litteratur kring definitionen av yrkeskompetens och kompetensramverk i ett konceptuellt ramverk. Ramverket består av tjugotvå kompetenskomponenter och fem kompetensdimensioner: kognitivkompetens, funktionell kompetens, metod- och processkompetens, metakompetens och socialkompetens. Primär data består av intervjuer med chefer och rekryterare hos uppdragsgivaren. Insamlad data analyserades i relation till dimensionerna i det konceptuella ramverket. Studien påvisar gemensamma kompetenser och kompetensgap hos flera roller. Kompetenserna inkluderar exempelvis strukturerad problemlösning, elektrokemi, kunskap om litium-jon batterier och autonomi, medan kompetensluckor inkluderar serietillverkning och kvalitetsstandarder. Det teoretiska bidraget av studien är en analys av det presenterade konceptuella ramverket. Analysen påvisar både möjligheter och utmaningar relaterat till antalet dimensioner som används för att definiera kompetenser. Det praktiska bidraget av studien avser synergier i kompetensutvecklingsinsatser.

A surge in the battery industry and market was observed a few years back. Currently, the leaders in producing batteries are Asian countries. Nevertheless, countries are attempting to penetrate the battery market and become stable manufacturing competitors of batteries, one of which is Sweden. One of the driving factors of the surge in battery usage is sustainability awareness. Industry 4.0 and digitalization have become popular within industries and firms with the years, where new concepts have emerged; one of these is the digital twin. There are different definitions of what a digital twin is. This study defines a digital twin as a virtual representation of a physical object that automatically transfers real-time data; if one of the states is altered, the other state should change. Therefore, the study aims to investigate the different applications of a digital twin, specifically in a battery manufacturing organization. Furthermore, it also gives an overview of the digital twin concept and its applications, where benefits, challenges, technologies, and data are investigated. In order to narrow and delimit the research, the primary focus has been on the assembly line, where both a manufacturing and sustainability perspective have been investigated. The research question has thus been “How could a digital twin be utilized in a fast-growing battery manufacturing firm?". With an inductive approach, both primary and secondary data have been collected through interviews and literature studies. Methods utilized for the research have been conducting, transcribing and coding the interviews. The results indicated that the technology is considered new and there are many different applications of a digital twin. Therefore, a firm needs to benchmark with other organization and lock down the digital twin's purpose before developing it. Applications recognized were visualization, measuring manufacturing KPIs as well as recording material for the material declaration of the products, to calculate the carbon footprint, and measuring the energy consumption of the machines. Depending on the purpose and application of the digital twin, the firm will know what data needs to be collected and what software is most suitable. / Sedan några år tillbaka har en ökning i batteriindustrin och marknaden observerats. För närvarande är asiatiska länder de ledande inom tillverkning av batterier. Dock försöker också andra länder etablera närvaro i batterimarknaden genom att bli en stabil tillverkningskonkurrent av batterier, ett av dessa länder är Sverige. En av de drivande faktorerna bakom ökningen av batterianvändning är ökningen av hållbarhetsmedvetenheten. Med introduktionen av Industri 4.0 har digitalisering blivit populärt inom olika industrier och företag, vilket har lett till att nya koncept dykt upp, ett av dessa koncept är digital tvilling. Det finns flera definitioner på vad en digital tvilling innebär. I denna studien är en digital tvilling en virtuell representation av ett fysiskt objekt som överför realtidsdata automatisk, om något ändras i ena objektet då ändras det i det andra också. Syftet med studien är därför att undersöka de olika tillämpningarna för en digital tvilling, särskilt för en organisation som tillverkar batterier. Denna rapporten visar en översikt över konceptet digital tvilling och dess tillämpningar, dess fördelar och utmaningar, teknologier och data som behövs. För att avgränsa forskningen har det primära fokus legat på produktionslinan, där både ett tillverknings- och hållbarhetsperspektiv har undersökts. Forskningsfrågan har alltså varit "Hur skulle en digital tvilling kunna användas i ett snabbväxande företag som tillverkar batterier?". Med ett induktivt tillvägagångsätt har både primär- och sekundärdata samlats in, i form av intervjuer och en litteraturstudie. Metoder som använts för forskningen har varit att genomföra, transkribera och koda intervjuerna. Resultaten indikerade att teknologin anses vara ny och det finns många olika applikationer av Digital Tvilling. Därmed behöver ett företag analysera hur en digital tvilling används i andra företag. Därför måste företaget låsa in syftet med den digitala tvillingen innan den börjar utvecklas. Applikationer som påträffades var visualisering för mätning av tillverknings-KPI:er samt registrering av material för materialdeklarationer av produkterna, för att beräkna koldioxidavtrycket, samt mätning av maskinernas energiförbrukning. Beroende på syftet och tillämpningen av den digitala tvillingen kommer företaget att veta vilken data som behöver samlas in och vilken programvara som är mest lämplig.

Projekt, och därmed projektledning, har funnits i alla tider och idag drivs projekt inom i princip alla branscher och de blir allt mer komplexa ur både ett tekniskt perspektiv och ett organisatoriskt. Denna tekniskt-organisatoriska komplexitet kommer till följd av den fjärde industriella revolutionen som vi idag står inför, där bland annat företag inom produktionsindustrin genomgår digitala transformationer som skapar nya informations- och samarbetsvägar mellan människor och maskiner, människor emellan men även maskiner emellan. Implementeringsprojekt av nya digitala system utgör ett led av en digital transformation, där ett exempel är ett produktlivscykel hanteringssystem (engelska, Product Lifecycle Management-system, PLM-system). Tekniskt- organisatoriskt komplexaprojekt ställer nya krav på projektledare implementeringen på grund av dessa nya informations- och samarbetsvägar som skapas vid implementering av denna typ av digitala system. Med bakgrund i detta har denna studie undersökt hur projektledarens roll i denna typ av tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt skiljer sig från andra projekt. Ett ramverk med ledarskapsfaktorer för framgångsrikt ledarskap inom projekt har genom en kvalitativ undersökning applicerats på projekt där ett PLM-system implementeras, som medför en verksamhetsförändring och därmed utmaningar på både teknisk och organisatorisk nivå. Studiens resultat visar att det finns vissa skillnader i vilka faktorer som påverkar just tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt jämfört med projekt i allmänhet. Dels har en mer flytande relation faktorerna emellan kunnat studerats, där bland annat nya relationer upptäckts mellan faktorerna. Vidare har studien även kunnat visa att det varierar vilken faktor som är speciellt viktig beroende på vilken komplexitet man utgår ifrån. Resultatet visar även på att det organisatoriska förändringsarbetet nedprioriteras, och dess roll i förhållande till det tekniska förändringsarbetet underskattas. Vilket kan bero på att implementeringen har ett tekniskt snarare än organisatoriskt syfte. / Projects, and thus project management, have always existed and are today conducted in all industry sectors with increasing complexity from both a technical and an organizational perspective. This double complexity comes as a result of the fourth industrial revolution that we are currently facing, where, among other things, companies in the production industry are undergoing digital transformations that create new information and collaboration paths between humans and machines, in between humans, but also in between machines. The project of implementing new digital systems is part of a digital transformation, one example being a Product Lifecycle Management system (PLM system). Technological-organizational complex projects brings new challenges to the role of a project manager due to the new ways of communication and collaboration that are established in the implementation of such digital systems. In light of this, this study has examined how the project manager's role in these types of technical-organizational complex projects differs from their role in other projects. A framework with leadership factors for successful leadership in projects has been applied through a qualitative study to projects where a PLM system is implemented, which entails a business change and thus challenges at both technical and organizational levels. The results of the study shows that there are some differences in the factors that affect technical-organizational complex projects compared to projects in general. The relationships between the factors were found to be more fluid than the model suggested, and among other things, new relationships were discovered between the factors. The study has also shown that the importance of factors vary depending on the adopted perspective - the technical complexity or the organizational complexity. Furthermore, the results show that the organizational change work is overlooked, and its role in relation to the technical change work is underestimated. This may be because the implementation has a technical rather than organizational purpose.

A paradigm shift is taking place in the manufacturing industry, where companies strive for adopting digital tools to be able to compete against their competitors. The endeavor of becoming digitized is taking place simultaneously as the global awareness of sustainability increases. For the reasons that current literature is experiencing a knowledge gap that links data-driven processes, sustainability, and supply chain operations, there is a need for further exploration within this area. Therefore, the aim of this report is to investigate the business opportunities and challenges of data-driven decision-making, and how it relates to more sustainable supply chain operations within the manufacturing industry. To investigate the area within data-driven decision-making and its impact on manufacturing supply chain operations, a literature review was initially conducted and was followed by interview sessions with case companies and experts. In total, 14 interviews were conducted within the area of sustainability, supply chain operations, and data-driven decision-making. The interviews were conducted to follow the designed framework and thus provide knowledge for the challenges, advantages, applications, and value capture in relation to data-driven decision-making and supply chain operations. Comparing the empirical data with previous literature it was noted that data-driven decision-making entails both multiple challenges and advantages when it comes to improving manufacturers' sustainable performance. The main challenges include establishing efficient information sharing, standardized systems, and obtaining data that shows both reliability and validity. Consequently, by solving these challenges the sustainable benefits can be fulfilled, including a mitigated bullwhip-effect, improved planning, and reduced CO2 emissions. These benefits are driven by the transparency, automatization, and optimization that is incorporated with data-driven decision-making. In conclusion, realizing data-driven decision-making within the manufacturing industry entails several challenges, but if companies overcome the challenges the potential benefits will be unlimited. / Ett paradigmskifte pågår för närvarande i tillverkningsindustrin, där företag strävar efter att använda digitala verktyg för att kunna konkurrera mot sina konkurrenter. Strävan efter att bli digitaliserad sker samtidigt som den globala medvetenheten om hållbarhet ökar. Av anledningarna till att den aktuella litteraturen upplever ett tomrum av kunskap som länkar datadrivna processer, hållbarhet och leveranskedjedrift, så finns det ett behov av ytterligare forskning inom detta område. Målet med denna rapport är därför att undersöka affärsmöjligheterna och utmaningarna med datadrivet beslutsfattande, och hur det relaterar till mer hållbara försörjningskedjor inom tillverkningsindustrin. För att undersöka området inom datadrivet beslutsfattande och dess inverkan på leveranskedjedriften och tillverkningsindustrin så genomfördes först en litteraturundersökning som följdes av intervjussessioner med utvalda företag och experter inom området. Sammanlagt intervjuades nio företag och sex experter som valdes ut efter deras kompetenser inom hållbarhet, leveranskedjedrift och datadrivet beslutsfattande. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide och därmed ge kunskap om kopplingarna mellan data, aktuella affärsverksamheter och förbättrad ekonomisk, social och miljöprestanda. Detta inkluderar att utforska utmaningar, fördelar, applikationer och värdefångst i kontext till datadrivet beslutsfattande och leveranskedjedrift. Vid analysen av EMPIRISK data och jämförelse med aktuell litteratur noterades det att datadrivet beslutsfattande medför flera olika utmaningar och fördelar när det gäller att förbättra tillverkningsföretagens hållbara prestanda. De viktigaste utmaningarna är att etablera effektiv informationsdelning, standardiserade system och att erhålla data som visar både tillförlitlighet och giltighet. Genom att hantera dessa utmaningar kan de hållbara fördelarna uppnås, vilket inkluderar en minskad bullwhip-effekt, koldioxidutsläpp och förbättrad planering. Dessa fördelar drivs vidare av transparens, automatisering och optimering som ett datadrivet beslutsfattande medför. Sammanfattningsvis innebär förverkligandet av att använda datadrivet beslutsfattande inom tillverkningsindustrin flera utmaningar, men om företag övervinner utmaningarna kommer de potentiella fördelarna att vara obegränsade.