Industries have faced challenges trying to lower carbon emissions and reach climate goals solely with energy efficiency and renewable energy sources but there are still some emissions that will not be mitigated by this. The purpose of this work has been to evaluate bio-energy with carbon capture and storage with co-combustion in a current study as a way to breach the gap and achieve net zero emissions on AstraZenecas production site Snäckviken. A carbon audit based on GHG Protocol has been performed to evaluate the total emissions at the site. Energy calculations were performed based on the possibilities of co-combustion with waste solvent and biofuel to produce process steam. With the flue gas characteristics for the combustion, calculations for a post combustion carbon capture plant using MEA solvent was made. An economic evaluation has been performed based on a reference plant and carbon captured for the current study. The results showed that the carbon capture lowered the emissions for the production site from 1 020 tons CO2 per year to - 2 400 tons CO2 at a cost of 1 360 SEK/tons CO2. The CO2 avoidance cost was high compared to other studies due to lower capacity. However, great savings could be m ade from handling the waste solvent on site instead of paying for the destruction of the waste. Therefore, a carbon capture plant could still be feasible for the current study.

Syfte: ESG-betyg utgör det huvudsakliga underlaget för beslut om hållbara investeringar. För en effektiv kapitalallokering krävs därför att betygen återspeglar företags faktiska hållbarhetsprestationer. Betygen har dock visats vara missvisande då den bakomliggande hållbarhetsrapporteringen påverkas av ett antal olika faktorer, däribland företags institutionella miljö, vilket kan hänföras till en strävan efter att uppfattas som legitima av samhälle och intressenter. Denna studie avser att kartlägga samband mellan institutionell miljö och den miljömässiga dimensionen (E) av ESG-betyg. För att testa sambandet prövas huruvida detta har en praktisk motsvarighet i form av mängden växthusgasutsläpp.    Metod: Studien har en positivistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt med en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Genom en longitudinell design har data från 1969 företag under fem år analyserats. Studiens empiriska data är inhämtad från databasen Refinitiv Eikon och har analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS, främst genom linjära regressioner.   Resultat & slutsats: Positiva samband mellan ekonomisk utvecklingsgrad i företags verksamhetsland och E-betyg samt benägenhet att tillhandahålla ESG-data har konstaterats. Möjliga förklaringar återfinns i legitimitets-, intressent samt den institutionella teorin och kopplas främst till institutionella skillnader mellan länder. Vidare återfanns att större benägenhet att tillhandahålla ESG-data påverkar datatillgänglighet positivt samt att datatillgänglighet har ett positivt samband med E-betyg. Ett negativt samband mellan industriländer och växthusgasutsläpp kunde dock återfinnas vilket innebär att resultatet inte ger något belägg för att de högre E-betyg som återfinnas bland företagen i industriländerna, inte motsvaras av en högre nivå på hållbarhet i praktiken.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den undersökning av ESG-betygens funktion som i tidigare forskning omnämnts som bristfällig. Även om studien inte kan bekräfta att institutionell miljö har en avgörande påverkan på betyget tydliggörs andra brister i betyget. Exempelvis betydelsen av mängden publicerad ESG-data. Detta innebär problem eftersom benägenheten att tillhandahålla ESG-data är mindre i utvecklingsländerna.      Förslag till fortsatt forskning: För att öka generaliserbarheten föreslås en utvidgad undersökning som omfattar fler värderingsinstitut och ESG-betygets alla dimensioner. Vidare undersökningar av den institutionella miljöns påverkan, utifrån andra aspekter än ekonomisk utveckling, samt forskning för att förbättra värderingsinstitutens metoder för datainsamling behövs. / Aim: ESG scores are the main basis for responsible investments decisions. An efficient capital allocation therefore requires the ratings to reflect companies’ actual sustainability performance. However, the scores have been found to be misleading as the underlying sustainability disclosures are affected by various different factors, including companies’ institutional environment, which can be attributed to an effort to be perceived as legitimate by society and stakeholders. This study is intending to identify relationships between the institutional environment and the environmental dimension (E) of the ESG score. To test the relationship, it is examined whether this has a practical equivalent in terms of the amount of greenhouse gas emissions.   Method: The study is based on positivistic theory of science with a deductive approach and quantitative nature. Through a longitudinal design, data from 1969 companies over five years have been analysed. The empirical data of the study are obtained from the database Refinitiv Eikon and have been analysed in the statistical program IBM SPSS, mainly through linear regressions.   Result & Conclusions: Positive relationships between the degree of economic development in a company’s country of operation and E-scores and propensity to provide ESG data has been established. Possible explanations are found the legitimacy, stakeholder and institutional theory, and are mainly related to institutional differences between countries. Furthermore, higher propensity to provide ESG data has a positive effect on data availability and data availability has a positive relationship with E-score. However, a negative relationship between developed countries and greenhouse gas emissions was found, meaning that the result does not provide evidence that the higher E-score found among companies in developed countries, is not equivalent to a higher level of sustainability in practice.   Contribution of the thesis: The study contributes to the examination of the function of the ESG ratings which in previous research has been considered deficient. Although the study cannot confirm that the institutional environment has a crucial effect on the score other deficiencies in the ratings has been apparent. For example, the importance of the amount of published ESG data. This poses a problem because the propensity to provide ESG data is lower in developing countries.   Suggestions for future research: To increase generalizability, an extended study including more rating agencies and all ESG dimensions is proposed. Further examination of the institutional environments effect, based on other aspects than economic development, and research to improve the rating agencies’ methods for data collection are needed.

Utvecklingen inom industribranschen sker snabbt där maskiner, processer och fabriker blir både mer komplexa och mer avancerade. Industribranschen ställer höga krav på de som ska arbeta inom industrin och det ställer nya krav på yrkeslärarna som ska utbilda den framtida arbetskraften. Detta innebär att yrkeslärare behöver kontinuerlig fortbildning och yrkeskompetensutveckling för att vara up to date med sitt grundyrke och sin yrkesidentitet. Syftet med studien var att beskriva yrkeslärares erfarenheter av och möjligheten till yrkeskompetensutveckling inom sitt yrkesområde på industritekniska programmet inriktning produkt och maskinteknik. En kvalitativ forskningsansats användes utifrån semistrukturerade intervjuer (n=4) med yrkeslärare på industritekniska programmet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De fyra informanterna jobbade på tre olika skolor varav två av skolorna bedrivs i helt kommunal regi medan den tredje bedrivs ute hos ett företag på uppdrag av kommunen. I resultatet framkom tre huvudkategorier av yrkeslärares erfarenheter av yrkeskompetensutveckling; Behov av yrkeskompetensutveckling, Främjande faktorer för yrkeskompetensutveckling samt Hindrande faktorer för yrkeskompetensutveckling. I studien framkommer att yrkeskompetensutveckling är viktigt utifrån den förändring som sker inom industribranschen. Möjligheter till yrkeskompetenutveckling sker genom exempelvis utbildningar eller externa aktörer men yrkeslärarna upplevde även hinder till densamma då skolorna oftast anordnar kompetensutveckling som ska passa alla lärare på hela skolan eller på grund av för stram ekonomi. / Developments in the industrial industry are cutting fast. Machines, processes and factories are becoming both more complex and more advanced. The industry places high demands on those who will work in the industry and it places new demands on the vocational teachers who will train the future workforce. This means that vocational teachers need continuous training and vocational skills development to be up to date with their basic profession and professional identity. The aim was to describe vocational teachers' experiences of and the possibility of continuing professional development within their professional area in the industrial engineering program focusing on product and mechanical engineering. A qualitative research approach was used based on semi-structured interviews (n=4) with vocational teachers on the engineering program. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The four informants worked at three different schools, two of which are run entirely municipally, while the third is conducted at a company on behalf of the municipality. In the result, three main categories emerged; Need for continuing professional development, Promoting factors for continuing professional development and obstacles for continuing professional development. The study shows that vocational skills development is important based on the change that is taking place in the industrial industry. Opportunities for professional development are made through, for example, education or external actors, but vocational teachers also experience obstacles to the same as schools usually arrange competence development that should suit all teachers throughout the school or due to tight finances.

Kulturmiljöanalyser används idag som verktyg för värdering av kulturmiljöer. Det finns ingen bestämd mall i Sverige för hur kulturmiljöanalyser ska utföras. Kulturmiljö är ett brett begrepp som inte alltid är så lättolkat, men som är av vikt för framtida städers identitet och attraktivitet. Studien analyserar metoder som används vid kulturmiljöbedömning. Hur kulturmiljöanalysers utformning kan påverka resultat av planeringsarbete samt vilken roll planeraren bakom analysen spelar, undersöks i studien. Målet är att förstå på vilket sätt dessa faktorer kan vara av betydelse för hamnområdens ombyggnationer. Två kulturmiljöanalyser har utförts, DIVE-analys och Swecos stadsbild- och kulturmiljöanalys, genom en fallstudie i området Hullkajen och Hamnparken i Malmö. Området är del av vår tids moderna arv, som idag står inför omvandling. Kritik har riktats mot att planerare förväntas anta en objektiv expertroll vid bedömning av urbana miljöer, då tidigare forskning belyst planerares subjektivitet. Studien intresserar sig för planerares subjektiva roll. Autoetnografi har använts för att undersöka den egna rollen, som planerare, vid utförande av analysmetoder. Resultaten från kulturmiljöanalyserna framförde skillnader, främst kopplade till processen inom metoderna framför resultaten av metoderna. En subjektiv påverkan visades också inom processerna och belyser relationen planeraren och metoden emellan. Skillnader och likheter tyder på att en transparens och breddat deltagande inom processen för värdering av kulturmiljö behövs, för att stärka legitimiteten i planeringsprocesser. / Cultural environment assessments are used as tools for valuing cultural heritage environments. There are no specific guidelines in Sweden today for how cultural heritage assessments are to be performed. Cultural heritage as a concept can be difficult to interpret, it is however important for the identity and attractiveness of future cities. This research is interested in methods used for cultural environment assessments. How the structure of cultural environment assessments can affect results in city planning and what role the planner behind plays is examined, to understand why it can be important for the redevelopment of port- and industrial areas. Two cultural environment assessments are performed within the study, the DIVE analysis and Swecos cityscape and cultural environment analysis, through a case study in the area of Hullkajen and Hamnparken in Malmö. The area is part of our modern heritage, which today is facing transformation. Critics have argued that planners are expected to adapt the role as an objective expert, even though previous research highlights the subjectivity planners hold. This research is interested in the subjective role of planners in performing cultural environment assessments. Autoethnography is used to examine our role, as planners, in performing cultural environment assessments. The results presented differences, mainly linked to the process within the methods rather than the results of the methods. A subjective influence was also shown within the processes and sheds light on the relationship between the planner and the method. Differences and similarities indicate that transparency and broaden participation in the process of valuating the cultural environment is needed, in order to strengthen the legitimacy of planning processes.

As industries are increasingly adapting to new technological trends for data collection and production efficiency, they are fulfilling the description of being part of the industry 4.0 (I4.0) paradigm. This swift development has led to unforeseen consequences concerning managerial and strategic aspects of security. In addition, threats and sophisticated attacks have increased, emphasizing a greater demand for information security management in the industrial setting. For smaller industrial manufacturers, information security management is not always available due the cost of resources, placing them in a challenging position. In addition, I4.0 introduces the area of OT/IT (Operational Technology and Information Technology) convergence, which is often heavily complex, creating the need for cross-competence. Furthermore, consequences from cyber attacks in the production domain can be catastrophic as they may endanger the safety and health of personnel. Thus, smaller manufacturing industries need to utilize existing resources to enable the prerequisites of managing security issues that may come with I4.0. Structuring and effectivizing the communication of security issues is needed to ensure that suitable competence can address security issues in a timely manner. The aspects of communication and competence are not addressed by current security standards and frameworks in the industrial context, nor are they equally applicable for smaller industrial organizations.  This study aims to contribute to the research field of information security in I4.0 by investigating how security vulnerabilities should be communicated at a smaller manufacturing industry that does not have an information security management system. The framework is based on a traditional incident response information flow and was designed at a Swedish manufacturing industry through the narrative of OT or production personnel.

Det här examensarbete har genomförts i samarbete med Sweco Sverige AB på enheten för byggkonstruktion. Syftet med studien var att undersöka tungbetong som ett alternativ till konventionell konstruktionsbetong vid gjutning av vindkraftsfundament. I den här studien har ett vindkraftsfundament i konventionell konstruktionsbetong stått som grund för de dimensioneringsberäkningar som har utförts för att istället kunna använda tungbetong i fundamentet. Ett mål med studien var att med ett fundament i tungbetong minska dimensionerna och således minska klimatpåverkan och kostnaden.  För att undersöka om målet kunde uppnås har beräkningar för fundamentets geometri, krav vid bruksgränstillståndet, ekonomiska data och klimatpåverkan utförts. Från studiens dimensioneringsberäkningar om fundamentets geometri framgår det att fundamentet behöver uppfylla vissa krav på mått och därav är fundamentets radie den parameter som kan minska volymen mest. Det ledde till att volymen på fundamentet i tungbetong blev mindre än den för konventionell konstruktionsbetong.  Tungbetongens resultat blev ur vissa perspektiv bättre än konventionell konstruktionsbetong. Volymen för tungbetongsfundamentet kunde reduceras med 14 %. Detta resulterade i en minskning av koldioxidutsläpp med 7 %, priset ökade däremot med 65 %.  Genom att i detta fall använda sig av tungbetong istället för konventionell betong kunde både volym och koldioxidutsläpp reduceras, däremot till ett väldigt högt pris. / The purpose of the study was to investigate an alternative to conventional construction concrete. In this study, a wind turbine foundation consisting of conventional construction concrete have been analysed and served as a basis for dimension calculations to the foundation of heavy weight concrete.  A goal with the study was to decrease the dimensions of the foundation using heavy weight concrete instead of conventional and therefore also reduce the climate impact as well as the cost of the foundation.  To investigate if the goal is achievable, calculations for the foundation geometry, the requirement of the service limit state, economic data and climate impact have been calculated. In the calculations about the foundation geometry, certain requirements regarding the dimensions needs to be achieved and therefore it is the radius of the foundations that can affect the volume the most. This resulted in a decrease of volume for the heavy weight concrete foundation.  In some perspectives, the heavy weight concrete had better outcome than conventional construction concrete. The volume of the foundation could be reduced by 14 %. This led to a reduction in product emission by 7 %. The price of heavy weight concrete, per cubic meter, is almost five times more expensive than it is for conventional construction concrete and therefore the price was 65 % higher.  This concludes in a possibility to reduce both the volume as well as the CO2-emissions but for a very high price.

Vid Karlsborgsverken finns en vilja att byta ut en del av en större mängd äldre reläskydd inom bruket för att kunna integrera mot ett nätövervakningssystem. Detta med syftet att inhämta mer information om det egna mellanspänningsnätet. Sedan tidigare har man övervakning på endast ett av brukets flertalet mellanspänningsställverk. Arbetets målsättning var att se hur nätövervakning på mellanspänningsnätet inom industrin kan leda till ökad kännedom om det egna nätet, vilket då kan användas för förbättrad leveranssäkerhet och drift av anläggningen. För examensarbetet har studier av brukets elanläggning tillsammans med mätdata från elnätsföretaget samt de tillgängliga mätvärdena från nätövervakningssystemet använts. I rapporten presenteras ett förslag till strategi för utbyte av reläskydden för att uppnå olika nivåer av funktionalitet för brukets mellanspänningsnät. Från resultatet rekommenderas att införa mätnivåerna 1A tillsammans med 1B för att kunna övervaka de viktigaste effektflödena inom mellanspänningsnätet. På längre sikt bör man även byta ut de reläskydd som krävs för att uppnå mätnivå 2 och 3 som ger realtidsövervakning av förbrukningen på samtliga skenor. Utifrån mätdata från nuvarande nätövervakningssystem presenteras hur den inhämtade informationen kan användas för uppskattningar samt möjliga reservmatningar. Mätvärden tillhandahållna av elnätsföretaget användes för att visa hur en minskning av brukets kondensatorbatteri skulle vara effektiviserande genom en minskad överskridning av reaktiv effekt. Tillsammans med integrering av mätning och styrning via nätövervakningssystemet skulle den reaktiva effektexporten kunna minskas ytterligare. Mätningen ger även möjlighet att förbättra styrningen av turbingeneratorn för övergång till ödrift vilket även skulle höja leveranssäkerheten. / At Karlsborg's production unit there is a will to exchange a part of the plant’s older protection relays to be able to integrate with a grid supervision system. Were the purpose of the exchange being to collect and store more information about the plant’s medium voltage grid. Currently only one of the many substations in the medium voltage grid have a supervision system installed. The goal of the study was to see how supervision of the medium voltage grid of an industry could lead to more knowledge about the operation of the grid, which could be used for increased efficiency and reliability of the plant. To perform the study the plant’s electrical installation and measurement data from DSO and own grid supervision system was used. A strategy suggestion for the exchange of protection relays is presented in the essay with multiple stages for different levels of functionality for supervision of the medium voltage grid. From the results the implementation of measurement stages 1A and 1B is recommended for the ability to supervise the main power flows in the medium voltage grid. In the future it should be aimed to fulfill stages 2 and 3, as they give monitoring of all busbars. Measurements from the current supervision system is used to present possible ways for load estimates. Measurements from the DSO is used to predict that a decrease of the capacitor bank size would be an efficient way to minimize the exceed of reactive power. Implementation of measurements thru the supervision system together with switching of the bank, the export of reactive power can be decreased further. Which together with integration of measurements to a supervision system increases control and also gives the ability to improve the islanding function of the turbine generator which increases reliability.

The automotive industry is responsible for substantial emissions and is therefore transitioning to the new market of electromobility. With changing market conditions and uncertain demand, frequent product launches and customization are increasingly common. Responsiveness has also gained importance, which is why one way to manage the constant change is to use High-Mix-Low-Volume (HMLV) assembly lines. These produce multiple products but at lower volumes, and are characterized by their reconfigurability, i.e., capability to adapt their capacity as well as functionality. The HMLV assembly lines often have high product and process complexity. As a result, standardization and automation of the processes become difficult to realize. Instead, they are dependent on multi-skilled operators and flexible equipment to ensure high quality. Still, the industry continues progressing towards automation and connectivity. Industry 4.0 may facilitate this objective, as well as enhanced reconfigurability and quality in assembly, but despite the increasing interest in the field on Industry 4.0 and related concepts, there is limited research on its potential application for HMLV assembly lines. This report therefore studies the potential of Industry 4.0 to be implemented as a way to combine the strive for increased digitalization with the demand for customization and responsiveness. More specifically, the aim was to provide insights on how Industry 4.0 can improve process reconfigurability and quality in HMLV assembly lines, and to investigate the enablers and barriers to its implementation. To do this, a semi-structured literature review and a multi-case study were conducted. In total, six cases of varying characteristics were investigated through a series of unstructured and semi-structured interviews, site visits and direct observations. Industry 4.0 is built on Cyber-Physical Systems (CPS), which revolves around the integration of physical and digital assets in the manufacturing process. It was found that Industry 4.0 components could improve the reconfigurability and quality at HMLV assembly lines. The literature review presented a framework consisting of six features of reconfigurability: modularity, customization, scalability, convertibility, integrability and diagnosability. Most of these could directly or indirectly be enhanced by Industry 4.0 applications. For example, standardized interfaces in hardware and software were deemed essential for integrability. Mobile modular workstations such as AGVs (Automated Guided Vehicles) were examples of a key asset for scalability and convertibility. Availability, accessibility, and accuracy in data from operations, and effective analytics of the data, could improve modularity and customization. It could also improve diagnosability through predictive maintenance. Connectivity was a prerequisite for systematic data management which could also positively impact the quality. Data enabled a better understanding of processes and was the first step towards improvement. Having real-time data and visualizing it could lead to optimized planning and to addressing issues such as deviations close to the source. Another technology which could improve quality was for example augmented reality for operator training. Several enablers and barriers for Industry 4.0 implementation were identified. The most important enablers were the current paradigm shift towards digitalization, the alignment with agile working ways, collaboration between IT (agile) and production (waterfall/lean), and the synergy between reconfigurable systems and Industry 4.0 implementation. The most prevalent barriers were the lack of IT resources in production, legacy systems and equipment with established ways of working, and the integration of a segregated portfolio of systems. Finally, a recommendation is that all parts of the production system should be reconfigurable: equipment, systems and operators, and the way of working should be compatible with the philosophy. / Fordonsindustrin står för omfattande utsläpp och genomgår därför en övergång till den nya marknaden e-mobilitet. Med förändrande marknadsvillkor och osäker efterfrågan är frekventa produktlanseringar och specialanpassade produkter vanligt förekommande. Responsivitet har också blivit allt viktigare, varför en vanlig lösning för att möta konstant förändring är genom användandet av monteringslinor med hög mix och låg volym (HMLV). Dessa linor producerar flera olika produkter av lägre volym och karaktäriseras av sin rekonfigurerbarhet, det vill säga deras förmåga att anpassa sin kapacitet såväl som funktionalitet. Denna typ av monteringslinor har ofta hög produkt- och processkomplexitet vilket resulterar i att standardisering och automation av processerna blir svårt att realisera. Istället är de beroende av skickliga operatörer samt flexibel utrustning för att säkerställa hög kvalitet. Trenden är dock att industrin går mot högre nivåer av automation och uppkoppling. Industri 4.0 skulle kunna möjliggöra dessa mål, samt bidra till ökad rekonfigurerbarhet och kvalitet i montering, men trots det ökande intresset inom området Industri 4.0 och relaterade koncept är forskningen gällande dess potentiella tillämpning i HMLV monteringslinor begränsad. Denna rapport studerar därför potentialen för Industri 4.0 att tillämpas som ett sätt att kombinera strävan mot digitalisering med efterfrågan av specialanpassade produkter och responsivitet. Mer specifikt ämnar rapporten ge inblick i hur Industri 4.0 kan förbättra rekonfigurerbarheten och kvaliteten i monteringslinor med hög mix och låg volym, och att utreda både möjliggörande och hindrande faktorer för dess implementering. Metoden som använts för att göra detta har varit en semistrukturerad litteraturstudie samt en flerfallsstudie. Totalt studerades sex fall genom en serie ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, studiebesök och observationer. Industri 4.0 bygger på principen om cyberfysiska system, vilket handlar om integration av fysiska och digitala komponenter i tillverkningsprocessen. Det visade sig att komponenter av Industri 4.0 på flera sätt kan förbättra rekonfigurerbarhet och kvalitet för HMLV monteringslinor. Litteraturstudien presenterade ett ramverk bestående av sex egenskaper för att uppnå rekonfigurerbarhet. Dessa var: modularitet, specialanpassning, skalbarhet, konverterbarhet, integrerbarhet och diagnostiserbarhet. Majoriteten av dessa kunde direkt eller indirekt främjas med hjälp av Industri 4.0-applikationer. Exempelvis bedömdes standardiserade gränssnitt i hård- och mjukvara vara väsentligt för integrerbarhet. Mobila, modulära arbetsstationer såsom AGVer (Automatic Guided Vehicles) var exempel på en nyckeltillgång för skalbarhet och konverterbarhet. Tillgång till giltig data och effektiv analys av datan kunde förbättra modularitet och specialanpassning. Det kunde också förbättra diagnostiserbarheten genom proaktivt underhållsarbete av maskiner. Uppkoppling sågs som en förutsättning för systematisk datahantering vilket också kunde ha en positiv inverkan på kvaliteten. Data möjliggjorde ökad förståelse för processer och var därmed ett första steg mot förbättringar. Med hjälp av realtidsdata och visualisering av denna kunde planering optimeras och avvikelser adresseras nära källan. Ytterligare teknik som kunde förbättra kvalitet var exempelvis augmented reality (AR) för effektiv träning av operatörer. Ett flertal möjliggörande och hindrande faktorer för tillämpning av Industri 4.0 identifierades. De viktigaste möjliggörarna var den rådande digitaliseringen, samarbete mellan IT (agilt) och produktion (waterfall/lean), synergier mellan rekonfigurerbara system och Industri 4.0-implementering samt mellan Industri 4.0 och agila arbetssätt. De viktigaste barriärerna var brist på IT-resurser i produktion, utdaterade system och utrustning, samt integreringen mellan en uppsjö av skilda system. Slutligen presenterades rekommendationer, varav ett centralt råd var att alla delar av ett produktionssystem, det vill säga utrustning, system och operatörer, bör göras rekonfigurerbara.

Laserskanning har blivit en vanlig metod för dokumentation, övervakning, underhåll och ut­veckling av olika industrimiljöer. Särskilt för inmätning och visualisering av komplexa rörledningar på industrianläggningars tak är punktmoln från laserskanning ett viktigt verktyg för att på ett enkelt sätt hitta potentiella platser för installation av nya rörledningar. Detta examensarbete genomfördes i samarbete med konsultbolaget Swecos mätningsgrupp i Karlstad och undersökte om det är möj­ligt att ersätta punktmoln från terrester laserskanning med punktmoln skapade med flygbilder tagna med UAS (Unmanned Aerial System) för dokumentering av komplexa rördragningar på industritak. Studien genomfördes på ett mindre område (5x25 m) på reningsverket i stadsdelen Sjöstad (Sjö­stadsverket) i Karlstad. Området innehöll omfattande rörledningar i olika dimensioner och andra detaljer såsom rattar, flänsar och gallerluckor. Detta område ansågs därför vara lämpligt att använda för studiens syfte och tillträdet förutsatte dessutom inte omfattande och dyra säkerhetsutbildningar. Undersökningen genomfördes genom markering av ett sextiotal kontrollpunkter som sedan mättes in med totalstation i ett lokalt referenssystem. Bakåtobjekten användes även som fästpunkter för sfäriska måltavlor under laserskanningen. Dessutom mättes även målade markstödsignaler på bet­ongen in i samband med detta för att möjliggöra en georeferering av flygbilderna. Därefter genom­fördes terrester laserskanning inom undersökningsområdet från nio uppställningar med varierande instrumenthöjder samt två UAS-flygningar med flygfotografering från tio respektive 22 m flyghöjd. Efterbearbetningarna började med att etablera ett lokaltreferenssystem, vilket användes för geo­referering av både laserskanningspunkmolnet samt respektive flygfotograferingspunktmoln. De er­hållna lokala koordinaterna för kontrollpunkterna i respektive punktmoln jämfördes gentemot de totalstationsinmätta koordinaterna för att analysera lägesosäkerheten. Punktmolnet från terrester laserskanning innehöll 55 tydligt identifierbara kontrollpunkter medan punktmolnen från UAS-flygningen visade 53 respektive 22 identifierbara kontrollpunkter. Den kvadratiska medelavvikelsen (RMS) i 3D för dessa punkter uppgick till 8 mm i laserskann­ingspunktmolnet respektive 25 mm för båda flygbildspunktmoln. Efter detta analysmoment valdes punktmolnet från flygningen på 22 m höjd bort inför de fortsatta analyserna då cirka två tredjedelar av kontrollpunkterna inte var identifierbara. Även mät- och lägesosäkerheten från flygbildspunktmolnet från tio meters höjd visade sig dock i början vara otillräckligt för att kunna ersätta terrester laserskanning med flygfotografering med UAS. Ändå tillät detaljeringsgraden en identifiering av ett stort antal kontrollpunkter och vidare analyser visade att den stora lägesosäkerheten främst berodde på kontrollpunkter kopplade till vissa detaljtyper (dolda stödben och omarkerade bultar). En nyberäkning av lägesosäkerheten utan dessa kontrollpunkter gav betydligt bättre värden för lägesosäkerhet inom flygbildspunktmolnet från tio meters höjd, ett RMS i 3D på 12 mm. Eftersom användningarna där Sweco skulle vilja ersätta terrester laserskanning med flygfoto­graf­ering inte kräver en detaljnivå på bultstorlek visade sig därmed flygfotografering med UAS som en lämplig alternativ metod för att dokumentera komplexa rördragningar på industritak. / This study explored the possibility of using aerial photography from Unmanned Aerial Systems (UAS) as a replacement for terrestrial laser scanning in documenting complex pipeline systems on industrial roofs. The research, conducted in collaboration with Sweco's survey group in Karlstad, focused on visual qualities and positional uncertainty in point clouds generated by terrestrial laser scanning and aerial photography. Control points were marked and surveyed using a total station, then terrestrial laser scanning and UAS-aerial photography was performed to generate point clouds. Analysis revealed that the aerial photography at 22 m altitude was not suitable due to unrecognizable control points. However, the aerial photography at 10 m altitude, after excluding certain types of control points, showed improved positional uncertainty. As the desired applications did not require fine-level detail, UAS aerial photography proved to be a suitable alternative for documenting complex pipeline systems on industrial roofs.

Denna fallstudie har utförts på Stora Enso Skutskärs bruk och fokuserar på implementeringen av plattformen Fiori som är en del av företagets molnbaserade ERP-system. Studien använde sig av kvalitativa metoder som intervjuer på fallföretaget samt Alleima, Stora Enso Sunila och Stora Enso Varkaus. En enkätundersökning genomfördes även på Stora Enso Skutskärs bruk för att samla in kvantitativa data. Fallstudien valdes som metod för att analysera komplexa fenomen och sociala situationer.I den teoretiska referensramen framkommer fördelar och utmaningar med molnbaserade ERP-system. En fördel är exempelvis effektiv informationshantering medan en utmaning kan vara säkerheten. Vidare undersöks implementeringen av digitala verktyg där det framhävs att en välplanerad strategi och ledarskap som främjar samarbete och kommunikation är viktigt. Teorin framhäver att det ofta uppstår utmaningar med att implementera digitala verktyg, exempelvis brist på resurser och motstånd från medarbetare. Därefter presenteras teoretiska metoder för att stödja medarbetare vid införandet av digitala lösningar.Medarbetarnas upplevelse av plattformen Fiori var övervägande positiv och lärotillfällena som organiserades i samband med implementeringen uppskattades. Dock framkom det att kommunikationen kring implementeringen har varit en utmaning, och projektledaren har upplevt bristande stöd från ledningen. Motivationen att använda Fiori var låg eftersom lärotillfällena inte var obligatoriska. Det har även framförts förbättringsförslag så som tydligare supportkontakter och mer information om systemet. Studien har visat att upplevelsen inte är enhetlig hos de medarbetare som deltagit i studien, och studien diskuterar potentiella orsaker till detta. I studiens analys presenteras en ny processmodell som kan användas för att förbättra implementeringsprocessen. Modellen betonar vikten av kommunikation, ledarskap, stöd, delaktighet och resurser.Studien utfördes under åtta veckor och avgränsades till molnbaserade ERP-system. Det framkom intressant information under studiens gång som inte kunde undersökas vidare och resulterade i förslag till fortsatt forskning. Ett förslag var att undersöka hur information- och kommunikationsflöden påverkar implementeringsprocessen av digitala verktyg. / This case study has been carried out at Stora Enso Skutskär's mill and focuses on the implementation of the Fiori platform which is part of the company's cloud-based ERP system. The study used qualitative methods such as interviews at the case company as well as Alleima, Stora Enso Sunila and Stora Enso Varkaus. A survey was also carried out at Stora Enso Skutskär's mill to collect quantitative data. The case study was chosen as a method to analyze complex phenomena and social situations.In the theoretical frame of reference, advantages and challenges with cloud-based ERP systems emerge. An advantage is, for example, efficient information management, while a challenge can be security. Furthermore, the implementation of digital tools is examined where it is emphasized that a well-planned strategy and leadership that promotes collaboration and communication is important. The theory highlights that challenges often arise with implementing digital tools, for example lack of resources and resistance from employees. Then theoretical methods are presented to support employees in the introduction of digital solutions.The employees' experience of the Fiori platform was predominantly positive, and the learning opportunities organized in connection with the implementation were appreciated. However, it emerged that communication around the implementation has been a challenge, and the project manager has experienced a lack of support from management. The motivation to use Fiori was low because the learning opportunities were not mandatory. There have also been suggestions for improvements such as clearer support contacts and more information about the system.The study has shown that the experience is not uniform among the employees who participated in the study, and the study discusses potential reasons for this. In the study's analysis, a new process model is presented that can be used to improve the implementation process. The model emphasizes the importance of communication, leadership, support, participation, and resources.The study was conducted over eight weeks and limited to cloud-based ERP systems. Interesting information emerged during the study that could not be investigated further and resulted in suggestions for further research. One proposal was to investigate how information and communication flows affect the implementation process of digital tools.