Som følge av sunnhetsloven av 1860 ble det opprettet sunnhetskommisjoner i Norges kjøbsteder. I Moss ble det opprettet en slik sunnhetskommisjon. Denne oppgaven omhandler sunnhetskommisjonen i Moss sitt virke i årene mellom 1860 og 1906. Årene mellom 1883 og 1905 er ikke representert da det ikke har vært mulig å finne forhandlingsprotokollene i denne perioden. Dette er en analyse av de initiativ sunnhetskommisjonen i Moss tok for å bedre innbyggernes helse, heve sunnhetsnivået og levestandarden, samt bekjempe epidemiske sykdommer. Oppgaven tar for seg etableringen og oppstartfasen som foregikk i deres første tiår, 1860-tallet. I den tidligste fasen gjorde kommisjonen et solid opplysningsarbeid for å øke kunnskapen til innbyggerne om hvordan de måtte gjøre endringer for å bedre den hygieniske tilstanden. I løpet av den første halvdelen av 1870-årene brukte kommisjonen mye tid på å iverksette tiltak for å bekjempe to kopperepidemier samt at de arbeidet for å forebygge kolera. I den andre halvdelen av 1870-årene og fram til 1906 tok sunnhetskommisjonen initiativ til å arbeide med nye saker. Disse sakene stod i forhold til det som skjedde i samfunnet ellers. I denne perioden foregikk det moderniseringsprosesser og urbaniseringsprosesser der ny industri vokste fram i byene. I tillegg var det en befolkningsøkning. Sunnhetskommisjonen fikk stadig nye ansvarsområder i takt med denne utviklingen og de iverksatte dermed tiltak for å regulere de nye områdene. Kommisjonen tok initiativ til å arbeide med det vi i dag kaller fabrikktilsyn, mattilsyn og barnevern. I kommisjonen ble det valgt inn en statsingeniør i 1873 som fikk stor betydning både for sunnhetskommisjonens virke og for Moss bys utvikling. Han var en sterk pådriver for blant annet byens vannverk, kloakkanlegg og skoler. I tillegg ryddet han opp i byens gater og monterte lykter. Hans engasjement bidro til å bedre den hygieniske tilstanden betraktelig. Denne oppgaven gir et innblikk i en sunnhetskommisjons arbeid for å heve levestandarden, øke sunnhetsnivået og bekjempe sykdommer på lokalt nivå, i Moss.

Syftet med detta examensarbete är att analysera packinspektionsflödet samt att presentera förbättringsförslag för att effektivisera transportpackningsprocessen och reducera platsbristen på packytan. Arbetet är utfört på Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) i Finspång under sommaren och hösten 2009.   SIT är en del av det tyskägda företaget Siemens AG och är ett världsledande företag inom tillverkning av gas- och ångturbiner. Ett påtagligt problem är den platsbrist som råder och företaget har inga egna möjligheter att lagra ytterligare produkter, vare sig kortidslagring eller långtidslagring. Vidare är tillverkningskedjan ursprungligen utformad för att klara av ett fåtal kontinuerliga beställningar. I nuläget befinner sig företaget i en situation där de tillverkar fler turbiner än någonsin, vilket medför att både maskiner och personal utsätts för en högre belastning och tillverkningsprojekten måste bedrivas parallellt utan störningar för att kunna produceras i tid. En störning som företaget vill begränsa är den som uppstår vid packinspektioner. Under leveransfasen transportpackas leveransen och i ett fåtal av projekten kräver kunden en packinspektion innan leverans sker.   För att kartlägga packinspektionsmomentet har en nulägesbeskrivning av befintlig process konstruerats. Därifrån konstaterades att den störning som en packinspektion medför är en dominoeffekt som påverkar flera avdelningar i företaget såsom, spedition, transportpackning samt kvalitetsavdelningen. Nulägesbeskrivningen har sedan utgjort underlag för att ta fram de förbättringsförslag som presenteras för att reducera platsbristen på packytan. Majoriteten av förbättringsförslagen baseras på Lean-konceptet, där huvudsyftet har varit att minimera påverkan av packinspektionerna i verksamheten för att få ett bättre flöde, hålla hög kundservice samt minimera ytan som en packinspektion upptar. Ett exempel på detta kan vara att strukturera befintlig packinspektionsprocess.   Resultatet av de förbättringsförslag som redovisats i analysdelen påvisar att det går att få ett bättre flöde genom packinspektionsmomentet samtidigt som packytan inte blir lika belastad vid en packinspektion. I framtiden kommer de förbättringsförslag som behandlas att kunna tillämpas på andra avdelningar och företag som tillämpar packinspektioner.

In the process of making carton boards into Skoghall Mill, are great quantities of water being contaminated. This water has to be treated before it is possible to release into the recipient, Kattfjorden. One of the contaminations that is important to extract from the wastewater, is organic carbon (measured as TOC-total organic carbon) because microbiological breakdown can lead to the bottom becomig free of oxygen. The wastewater treatment at Skoghall Mill is done through an external wastewater treatment that is located at the factory. The biological treatment (aerated lagoon) is a 140 000 m3 water pool with surface aerator, which is give oxygen to the water. In the lagoon live microorganisms who performs the biggest part of the TOC-reduction. One problem with the lagoon is that the treatment of TOC is considerably worse during wintertime than during summertime. The reduction is during wintertime only 40 %, while during summertime it is about 70-80 %. This seasonal variation can to a large extent be explained by, that the water temperature in the lagoon decreases wintertime. The low water temperature does that the biological activity in the lagoon is reduced, which reduces the TOC-reduction. A second reason can also be that the microorganisms do not have enough bioavailable nutrients that is needed for growth of a new biomass. In this thesis the need of nutrient has been examined. In two test pools, addings of nutrient were being done, to come to the conclusion of a good dosage of nutrient which would lead to a larger reduction of TOC, without enlarged quantities of nitrogen/phosphorus in the outgoing water. One of the test pools hold a summer temperature (30°C), and the other test pool hold a winter temperature (10°C). The test was performed this way to see if there would be any difference in the need of nutrient between summertime and wintertime. The most important conclusion was that a nutrient dosage to the Skoghall aerated lagoon, rise the TOC-reduction wintertime. It was also concluded that it was foremost the nitrogen that contributed to the raised TOC-reduction, and nitrogen is thereby considered to be the growth restraining element wintertime. It seemed like phosphorus had been overdosed during the tests, while enlarged halts of the substance could be seen in the outgoing water, and an optimal dosage of phosphorus could not be done. The recommendation that came as a results from the tests, was that during wintertime add nitrogen and phosphorus according to TOC:N:P-quota 100:0,75:0,10. To the summer pool was no considerable improvement of the TOC-reduction seen, as a result of the nutrient addings. It is also no reason to dosage nutrients in summertime. / Vid tillverkning av kartong och pappersmassa på Skoghalls Bruk förorenas stora mängder vatten, som därmed måste renas före utsläpp till recipienten, Kattfjorden, en vik i Vänern. En av de föroreningar som är viktig att avlägsna ur avloppsvattnet är organiska kolföreningar (TOC-total organic carbon) eftersom det vid mikrobiologisk nedbrytning av TOC åtgår syre vilket kan leda till att sjöbotten blir syrefri. Rening av avloppsvatten på Skoghall Bruk sker genom en extern reningsanläggning som är placerad på bruket. Det biologiska reningssteget i reningsanläggningen är en s.k. luftad damm. Detta är en 140 000 m3 stor vattenbassäng med ytluftare som syresätter vattnet. I dammen lever mikroorganismer vilka utför den största delen av TOC-reduktionen i brukets reningsanläggning. Ett problem med dammen är att reningen av TOC är betydligt sämre vintertid än sommartid. Reduktionen av det till dammen inkommande TOC, är vintertid endast ca 40 % medan den sommartid ligger kring 70-80 %. Denna årstidsvariation kan till stor del förklaras av att vattentemperaturen i dammen sjunker vintertid. Den låga temperaturen medför att den biologiska aktiviteten i dammen sjunker, vilket hämmar TOC-reduktionen. En annan orsak till en låg TOC-reduktion kan vara att det för mikroorganismerna råder brist på biotillgängliga närsalter (kväve och fosfor) som behövs för tillväxt av ny biomassa. I detta examensarbete har det undersökts behovet av närsalter för att höja TOC-reduktionen. I två laborationsdammar (ca 20 l) skedde doseringar av närsalter i syfte att finna en bra doseringskvot som innebar en ökad reduktion av TOC, utan att det blev förhöjda kväve-/fosforhalter i utgående vatten. En av laborationsdammarna höll sommartemperatur (ca 30°C) och en höll vintertemperatur (ca 10°C) vilket gjordes för att undersöka om det var skillnad av närsaltsbehovet mellan sommar och vintertid. Den viktigaste slutsatsen av försöken var att en närsaltsdosering till Skoghalls luftade damm höjer TOC-reduktion vintertid. Det konstaterades att det var kvävet som främst bidrog till den ökade TOC-reduktionen och kväve anses därmed vara det tillväxtbegränsande ämnet vintertid. Fosfor tycktes ha överdoserats under försöken, då det sågs förhöjda halter i utgående vatten, och en optimal dosering av fosfor kunde inte avgöras. Den rekommendation som föll ut av de laborativa försöken var att vintertid dosera kväve och fosfor enligt TOC:N:P-kvot 100:0,75:0,10. Till sommardammen sågs inte någon förbättring av TOC-reduktionen till följd av närsaltstillsatserna, vilket innebär att närsaltsdoseringar sommartid är obefogat. Vidare sågs tendenser till att slammets sedimentationsegenskaper, hos framförallt vinterdammen, blev bättre till följd av närsaltsdosering, men brist på mätdata medför att det är svårt att dra slutsatser om det verkligen varit så.

In Uppsala, Sweden, Vattenfall has a combined heat and power plant. On the premises there is an engineering workshop with old fluorescent and mercury lamps that need to be replaced. This provides a great opportunity to save energy and money by installing more efficient lighting. The main purpose of this study was to present two functional and energy efficient lighting systems including control system. The lighting systems were designed by investigating the working environment, measuring illuminance and by simulations in the software DIALux. Additionally Life Cycle Cost (LCC) was used as an instrument of comparison. One alternative was designed using mainly modern T5 fluorescent lighting. For the other alternative powerful LED-lamps were chosen as the primary light source. The simulations showed the two alternatives to be equally good in regard to performance and energy saving potential. With sustained illuminance level the installed power of both systems was around 34 kW ascompared to 54 kW, the estimated value of the existing lighting system. The LCC, however, differed significantly with the fluorescent alternative having a total cost of 1.1 million SEK over a 20 year period while the same number for the LED alternative being 2.2 million SEK. The difference in LCC makes fluorescent lighting the preferable alternative. The present consumption is estimated to 142 MWh. The fluorescent lighting alternative would have an approximated energy consumption of 78.6 MWh including a control system, giving an energy saving potential of 45 %.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta fram en ny skärmvägg. I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av 100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor. Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan, mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet av rumsliga ytor för trivsel och arbete. För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare, Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet av företagets steglösa hyllsystem. Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm. Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker och ytbehandlingar. Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena den med nya.

Purpose: To identify among temporary agency workers at Proffice AB in Jönköping, which de-motivators constitute a problem with-in the industrial sector, and further propose a framework that can be used as an indicative tool for alleviating these prob-lems for companies working in the sector. Background: Temporary agency work is an increasingly growing industry. In the EU it has been the fastest growing market the last 20 years. At the same time, the rate at which temporary agency workers (TAWs) quit their jobs due to dissatisfaction is high-er than for most industries. Research on the subject has dis-covered that this is due to underlying reasons that emerge in the everyday work of the TAWs. These are labeled de-motivators. This research is aimed at the industrial sector, a sector within temporary agency work that has been over-looked in previous research. Due to the special working con-ditions, it contains many de-motivational factors, making it an interesting area to research. Method: In order to answer the purpose, interviews with managers at Proffice (a Swedish temporary agency), TAWs at Proffice, and managers at host companies have been conducted in or-der to test de-motivational theories, discover new de-motivators, and gain knowledge in order to develop a new framework for dealing with de-motivators subjected to TAWs within the industrial sector. Since the interviewees are differ-ent types of respondents, the methods of interviewing have varied between being semi-structured, and unstructured. Conclusion: As a result of the case study, the authors suggest a framework for how managers at temporary agencies and host companies could prioritize dealing with the most important de-motivators in accordance with the empirical findings. This framework indicates that previous research done on de-motivators among TAWs does not completely correspond to TAWs within the industrial sector.

<p> </p><p><strong>Purpose</strong>: To identify among temporary agency workers at Proffice AB in Jönköping, which de-motivators constitute a problem with-in the industrial sector, and further propose a framework that can be used as an indicative tool for alleviating these prob-lems for companies working in the sector.</p><p><strong>Background</strong>: Temporary agency work is an increasingly growing industry. In the EU it has been the fastest growing market the last 20 years. At the same time, the rate at which temporary agency workers (TAWs) quit their jobs due to dissatisfaction is high-er than for most industries. Research on the subject has dis-covered that this is due to underlying reasons that emerge in the everyday work of the TAWs. These are labeled de-motivators. This research is aimed at the industrial sector, a sector within temporary agency work that has been over-looked in previous research. Due to the special working con-ditions, it contains many de-motivational factors, making it an interesting area to research.</p><p><strong>Method</strong>: In order to answer the purpose, interviews with managers at Proffice (a Swedish temporary agency), TAWs at Proffice, and managers at host companies have been conducted in or-der to test de-motivational theories, discover new de-motivators, and gain knowledge in order to develop a new framework for dealing with de-motivators subjected to TAWs within the industrial sector. Since the interviewees are differ-ent types of respondents, the methods of interviewing have varied between being semi-structured, and unstructured.</p><p><strong>Conclusion:</strong> As a result of the case study, the authors suggest a framework for how managers at temporary agencies and host companies could prioritize dealing with the most important de-motivators in accordance with the empirical findings. This framework indicates that previous research done on de-motivators among TAWs does not completely correspond to TAWs within the industrial sector.</p><p> </p>

<p>Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare</p><p>bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den</p><p>första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta</p><p>fram en ny skärmvägg.</p><p>I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens</p><p>tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande</p><p>miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga</p><p>material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av</p><p>100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.</p><p>Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en</p><p>utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,</p><p>mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet</p><p>av rumsliga ytor för trivsel och arbete.</p><p>För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat</p><p>en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den</p><p>är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare,</p><p>Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks</p><p>C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet</p><p>av företagets steglösa hyllsystem.</p><p>Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul</p><p>så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller</p><p>skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera</p><p>benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man</p><p>enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen</p><p>kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens</p><p>höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm.</p><p>Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker</p><p>och ytbehandlingar.</p><p>Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och</p><p>arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena</p><p>den med nya.</p>

Internet, automation, digitalisering och liknande tillverkningsteknologier som associeras med Industri 4.0, eller den fjärde industriella revolutionen, håller på att förändra sättet som tillverkningsindustrier styr hela sin produktionskedja. De nya teknikerna som inkapslas av Industri 4.0-paradigmet har genererat nya smarta sätt för att effektivisera produktionen och samtidigt spara in på resurser. Men denna revolution har genererat utmaningar, liksom förmåner, inte minst för de individer som jobbar inom den industriella sektorn. I denna studie undersöks hur operatörer inom tillverkningsindustrin upplever och anpassar sig till denna typ av nya teknologi på sina arbetsplatser. Vad för typ av utmaningar och möjligheter har upplevts av de människor som står i direkt kontakt med dessa nya typer av innovationer. För att besvara denna fråga, genomfördes intervjuer med operatörer på två fabriker inom tillverkningsindustrin där ny teknologi införts och påverkat produktionskedjan. Totalt åtta operatörer, varav fem från Fabrik A och tre från Fabrik B, intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Detta i syfte att generera insikt i upplevelsen av automation, internettjänster och övriga digitala hjälpmedel i arbetsuppgifter som tidigare utförts utan det. Genom metoden för grundad teori kodades och tolkades den insamlade intervjudatan och kategorier kunde bildas. Resultaten visade att det fanns ett stort behov av tydligt kommunicerad information gällande ny teknik och nya arbetssätt. Resultaten indikerar att det finns mycket utvecklingspotential när det kommer till hur operatörer underrättas om nya innovationer i deras arbete. Vidare drogs slutsatsen att det krävs en gemensam förståelse för nya systemuppdateringar och förändringar, för att dessa ska mottas och hanteras på ett bra sätt. Ur analysen framställdes en modell över de utmaningar och möjligheter som industriföretag står inför vid implementation av smarta system i sin produktion, ur de anställdas perspektiv.

Increased competition and lower margins on products cause many traditional manufacturing companies to resort to services to increase revenues and differentiate themselves from competitors. A challenge manufacturing companies and their sellers face within this change lie within understanding what their customers value in the contexts of service and how to convey these values into superior value propositions. This research intends to increase understanding in what the difference is in the perception of value between sellers and their customers and what the implications for these differences are. This is done by the means of a case study with a setting in the maritime industry. Empirical data was collected through eight interviews, of which four was with the case company’s sellers, three was with customers to the case company and one was with an external industrial service manager. From the interviews the following conclusions could be drawn. Firstly, the findings indicate that the sellers and the customers had similar perception of what value is, where both sides emphasized on the importance of economical and functional values. Secondly, the findings indicate that the implication of the differences on the perception of value lies in that the sellers mostly focuses on the value that the services could provide to the customers while the customers regarded the value in relation to sacrifices. An implication of this is that the sellers might believe that the customers gain more value from their services than the customers believes they do. This misperception of customer perceived value could lead to challenges in selling services and the loss of customers to competitors that offers a better trade-off between benefits and sacrifices. / Ökad konkurrens och minskade marginaler på produkter får många traditionella tillverkningsföretag att söka sig till tjänster för att på så sätt öka sina intäkter och särskilja sig ifrån sina konkurrenter. En utmaning som tillverkningsföretag möter inom denna förändring ligger i att förstå vad deras kunder värderar i tjänstesammanhang och hur de kan förmedla dessa värden i överlägset värdeförslag. Denna forskning har för avsikt att öka förståelsen för vad skillnaden är i uppfattningen av värde mellan säljpersonal och dess kunder och hur skillnaderna kan påverka genomförandet av förslag till servicevärden. Detta undersöktes i en fallstudie på ett företag inom den maritima industrin. Empiriskt data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer var av fyra med säljare på samarbetsföretaget, tre med kunder till samarbetsföretag och en med en utomstående industriell servicechef. Från intervjuerna kunde följande slutsatser dras. För det första indikerar resultaten att skillnaden i uppfattning av värde mellan säljarna och kunderna är likartad och att det största fokuset ligger på den funktionella och ekonomiska dimensionen. För det andra indikerar resultaten att implikationerna av skillnaderna på uppfattningen av värde ligger i att säljarna mestadels fokuserar på det värde som tjänsterna kan erbjuda kunderna medan kunderna betraktade värdet i förhållande till de uppoffringar eller kostnader som medföljer. En implikation av detta är att säljarna leds till att tro att kunderna får mer värde av tjänsterna än kunderna uppfattar att de får. Denna missuppfattning av kundupplevt värde kan leda till utmaningar när det gäller att sälja tjänster och bortfall av kunder till konkurrenter som ger bättre avvägning mellan fördelar och uppoffringar.