Information är ett väsentligt och stort organ inom organisationer och inom tillverkningsindustrin används det till all kommunikation som sker. För att säkerställa att informationen är säker krävs informationssäkerhet. Målet med informationssäkerhet anses vara uppfyllt när informationens integritet, tillgänglighet samt konfidentialitet kan garanteras. I dagens industri är informationssäkerhet ytterst viktigt på grund av att den fjärde revolutionen (Industri 4.0) kräver data i realtid. Ett problem med informationssäkerheten är att resurser främst läggs på tekniska lösningar men inte på att minska den mänskliga faktorns påverkan som står för cirka 85% av alla organisatoriska olyckor. En bransch som är i behov att moderniseras är småhustillverkare med inriktning trä (SIT). SIT-branschen behöver moderniseras för att följa med i den nya digitala generationen. Branschen i sitt nuläge kräver en ökad produktivitet för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden men även för att öka sin lönsamhet. Det kan verkställas genom att öka förståelsen för hur SIT arbetar med informationssäkerhet och vilka förbättringar som kan implementeras för att uppnå målet. Metoden som används för att öka förståelsen över hur arbetet med informationssäkerhet sker inom SIT-branschen är en kvantitativ enkätstudie. Enkätfrågorna skapades utifrån teori om standarden ISO/IEC 27000 samt CIA-triadens komponenter (konfidentialitet, integritet samt tillgänglighet). Standarden bedömer om informationssäkerheten har en god nivå medan CIAtriadens komponenter påvisar om målet med informationssäkerhet är uppfyllt. Svarsfrekvensen som studien gav var 20,83%. En bedömningsmodell gjordes för att kategorisera resultatet i en skala från icke-uppfylld nivå till uppfylld nivå. Resultatet visar på att branschen är i behov av att förbättra sitt informationssäkerhetsarbete. Frågorna kring standarden ISO/IEC 27000 uppgav att branschen tenderar mot en icke uppfylld nivå och CIA-triadens komponenter hamnade på ett mellanläge för varken uppfylld eller icke-uppfylld nivå. Enkätstudien visade att den mänskliga faktorn har en påverkan på informationssäkerheten vilket överensstämmer med teorin angående att mer resurser läggs på tekniska lösningar. Slutsatsen blev att SIT-branschen har en bristfällig nivå på informationssäkerheten. Genom att implementera förbättringsförslagen ges förutsättningar för branschen att nå upp till en väldigt god informationssäkerhetsnivå.

I den här uppsatsen har medarbetarintroduktionen undersökts ur introduktionsmentorers perspektiv. Dessa mentorer har haft ett formellt uppdrag för att introducera medarbetare och lära upp nytillkomna medarbetare i arbetsuppgifterna. Intervjuade mentorer arbetade inom en större tillverkningsindustri där arbetet präglats av standardisering och tidsoptimering. Uppsatsen vilar på kvalitativ ansats och sex mentorer har intervjuats med semistrukturerade intervjuunderlag. Dessa intervjuer har analyserats och förklarats med hjälp av aktuella handlingsteoretiska modeller inom pedagogik. Resultatet av uppsatsen visar att mentorer till stor del utformar introduktionsprocessen efter sin egen uppfattning om vad som är lämpligt. Det pedagogiska rummet konstrueras efter mentorns uppfattning om tillgängligt handlingsutrymme i den meningsbärande kontext mentor och adept befinner sig. I vissa fall ökar det pedagogiska utrymmet utanför det mentorns upplevda förväntningar av organisationen. I andra fall begränsas det pedagogiska utrymmet på grund av mentorns upplevda inskränkning av handlingsutrymmet. Slutsatsen är att det formella handlingsutrymmet inte nödvändigtvis överensstämmer med organisationens givna handlingsutrymme. Primärt formas det pedagogiska rummet efter mentorns uppfattningar och värderingar. Detta resulterar i att mentorns pedagogiska interventioner kan falla utanför deras pedagogiska uppdrag. De pedagogiska interventionerna beskrivs även de med hjälp av det teoretiska ramverket, inom respektive handlings- och lärandenivå.

Syfte: Denna studies syfte är att undersöka till vilken grad flexibelt arbete kan associeras med arbetsrelaterad KASAM.Metod: Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie riktad till industriarbetare i centrala Sverige, som kan arbeta flexibelt åtminstone deltid. Inledningsvis gjordes en litteraturgranskning för att undersöka hur flexibelt arbete påverkar hälsa och välbefinnande. Efter en kvalitetsgranskning av åtta artiklar användes sju av dem för att skapa en bakgrund för denna studie. En tvådelad webbundersökning som innehåller flexibelt arbete och arbetsrelaterad känsla av sammanhang användes. Den administrerades genom arbetsplatschefer som kontaktades via post eller telefon. Sju arbetsplatser deltog och av dem svarade totalt 52 respondenter på undersökningen. Resultaten analyserades genom multipel regression. Först utfördes en analys av sambandet mellan den beroende variabeln arbetsrelaterad känsla av sammanhang och den oberoende variabeln flexibelt arbete i en icke justerad modell. Därefter utfördes en andra analys med kovariaterna ålder och kön som ytterligare oberoende variabler i en justerad modell. Resultat: Det finns ett signifikant samband mellan grad av flexibelt arbete och utfallet gällande arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Variabeln flexibelt arbetet förklarar 17% av utfallet avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang i den icke justerade mode. När den signifikanta kovariaten åldern tillkom förklarar modellen 24% av utfallsvariationen avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Slutsats: Resultaten tillhandahåller data på associationen mellan variabler hittills ej utforskade, flexibelt arbete och arbetsrelaterad KASAM. För att stärka validiteten och trovärdigheten behövs dock fler studier i större skala.

I den fluktuerande digitaliseringsvågen har den fjärde industriella revolutionen eller Industry4.0 initierat inom tillverkningsindustrin vilket påskyndar företag att anpassa och förändra helaverksamheter för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Industrial Internet of Things (IIoT) harblivit en central del av denna förändring för tillverkningsföretag och kan förklaras som företagsom utnyttjar enheter för att samla data i realtid och i sin tur gå mer mot den smarta fabriken.En rad olika möjligheter kan genomföras för industrier med uppgången av IIoT, även omframgången med denna förändring kan variera mellan olika företag beroende på storlek,resurser och ekonomisk stabilitet. Parallellt med möjligheterna uppstår även utmaningar förföretag, särskilt små och medelstora företag, då dessa saknar ekonomiska resurser och storlekför att kunna omfördela och omvandla sin verksamhet. I denna studie har målet varit att skildrahur medelstora tillverkningsföretag hanterar implementeringen av IIoT och den smartafabriken för att anpassa sig till det ständigt föränderliga tekniska paradigm som Industry 4.0har introducerat. Slutsatser har dragits utifrån kombinationen av en teoretisk ram ochintervjuer med sex svenska medelstora tillverkningsföretag. Digitaliseringsstrategier förtillverkningsföretag varierar beroende på bransch. Det finns emellertid enighet om att insatserför en digitaliserad produktion måste ske för att förbli konkurrenskraftig där automatisering,övervakning och kontroll av processer inom IIoT är nyckelfaktorer för att förblikonkurrenskraftiga. Tidsplanen och implementeringsnivån kan också variera beroende pådigital kompetens och motståndskraft mot förändring från personalen. Viktigt att poängtera äratt sambandet mellan IIoT, digitalisering och ökad konkurrenskraft inte är de enda faktorernasom krävs utan det finns fler faktorer att beakta. Studien pekar även på att konkurrensfördelarsällan är det främsta skälet till att företag väljer att digitalisera och implementera IIoT. / In the fluctuating wave of digitization, the fourth industrial revolution or Industry 4.0 in themanufacturing industry, has begun that has accelerated industries and companies to adapt andchange their whole business to maintain competitive. Industrial Internet of Things (IIoT) hasbecome a central part of this change for manufacturing companies and can be interpreted ascompanies taking advantage of units to gather real-time data and in turn, lean towards thesmart factory. A range of possibilities can be accessed by industries with the rise of IIoT,though the success of this change can differ between different companies depending on size,resources, and economic stability. Parallel to the opportunities, challenges arises forcompanies, especially small and middle-sized enterprises, that lack the economic resourcesand scale to redistribute and transform their business. In this paper, the goal has been todistinguish how middle-sized manufacturing companies handle the implementation of IIoT andthe smart factory in order to adapt to the ever-changing technical paradigm that Industry 4.0has introduced. Conclusions have been drawn from the combination of a theoretical frameworkand interviews with six Swedish middle-sized manufacturing companies. The digitizationstrategy for manufacturing companies varies from industries. However, there is a consensusthat efforts towards a digitized production must take place in order to stay competitive whereautomation-, monitoring-, and controlling processes within IIoT are main factors to staycompetitive. The pace and level of implementation can also differ depending on digitalqualification and resistance to change from the staff. Important to note is that the relationbetween IIoT, digitization and increased competitiveness is not the only factors that aresignificant as there are more things to consider. The study also shows that competitiveadvantages are rarely the main reason why companies choose to digitize and implement IIoT.

Bakgrund: Under de senaste tio åren har världen fått uppleva en våg av innovationer och teknologier som svept över produktionsanläggningar, detta fenomen kallas industri 4.0 eller den fjärde industriella revolutionen. En av de industrier som industri 4.0 har haft en stor påverkan på är stålindustrin. Hur kommer en högre grad av digitalisering påverka ekosystemet inom en industri där många av aktörerna är anpassade till traditionella och konventionella tillvägagångssätt? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse kring hur ett ekosystem inom den svenska stålindustrin kommer förändras i takt med utvecklingen och anpassningen till industri 4.0. Genomförande: Denna studie har utgångpunkt i en abduktiv ansats och med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Intervjuer har utförts med sjuföretag med koppling till den svenska stålindustrin. Slutsats: Studien har bidragit till slutsatsen att SSAB:s ekosystem kommer röra sig mot att bli mer integrerat företagen emellan och samtliga aktörer kommer agera mer för ekosystemets hälsa och det gemensamt skapade värdet. Detta kommer karaktäriseras av ett större förmedlande av data och i sin tur värde genom hela ekosystemet. Det som ligger till grund för att detta ska ske är förändringen av företagens affärsmodeller. Tjänstefiering har blivit och kommer bli allt mer vanligt bland företag inom stålindustrin. Förändringen av ekosystemet kommer kräva att företag måste leverera mer än bara stålet; det är data och tjänster kopplat till produkten som kommer bli allt mer viktigt. För att detta ska realiseras krävs det dock specifika kompetenser inom respektive företag, vilka är intern kompetens, rättledarskap och ökad transparens. Dessa tre kompetenser blir således grundstenarna till att ekosystemet slutligen kommer att förändras. / Background: Over the past 10 years, the world has experienced a wave of innovations and technologies that has swept across production facilities, this phenomenon is known as Industry 4.0 or the Fourth Industrial Revolution. One of the industries that Industry 4.0 has had a major impact on is the steel industry. How will a higher degree of digitalization affect the ecosystem of an industry where many of the players are adapted to traditional and conventional approaches? Purpose: The purpose with this study is to contribute with a higher knowledge about how an ecosystem within the Swedish steel industry will change along with the development of and adaption to industry 4.0. Completion: This study is based on an abductive perspective and with a qualitative approach. Interviews have been conducted with seven companies with links to the Swedish steel industry. Conclusion: The study has contributed to the conclusion that SSAB's ecosystem will move towards becoming more integrated between the companies and all players will act more for the health of the ecosystem and the jointly created value. This will be characterized by a greater dissemination of data and, in turn, value throughout the ecosystem. The basis for this to happen is the change in the companies' business models. Servitization have become and will become more and more common among companies in the steel industry. The change in the ecosystem will require companies to deliver more than just the steel; it is data and services linked to the product that will become increasingly important. However, in order to achieve this, specific competencies within each company are required, which are internal competence, the right leadership and increased transparency. These three competencies thus become the cornerstones for the ecosystem to eventually change.

I denna studie undersöks om Sandvik Coromants skärtillverkningsprocess i Gimo släpper ut mikroplaster och i sådana fall hur detta kan förhindras. Källan som utreds är de plastskärbärare som skären är placerade på under delar av tillverkningsprocessen. Definitionen för mikroplaster varierar men generellt är det plastpartiklar med en diameter mindre än 5 mm. En del plastpartiklar tillverkas i storlek inom definitionen för mikroplast redan från början men den främsta källan till utsläpp i Sverige kommer från nötning och vittring av större plastföremål. Mikroplaster hamnar ofta i haven där de återfunnits i allt från zooplankton till fisk. Hur stor påverkan detta har på olika arter är tämligen okänt men studier visar att mikroplaster kan adsorbera toxiska ämnen.  Sandvik Coromant har ett internt reningsverk som inte är kopplat till det kommunala ledningsnätet och tar sitt industrivatten från den närliggande Gimodammen. Innan vattnet går till fabriken renas det i ett nanopartikel-filter så föroreningar från sjön inte skadar industrimaskinerna. Reningsverket kan ta emot upp till 20 m3/h och detta vatten kommer från flera olika delar av industrin. I reningens första steg regleras vattnets pH-värde innan lämpligt flockningsmedel tillsätts. Efter detta steg skickas vattnet till lamellsedimenteringen där vatten flödar upp mot en platå och partiklarna i vattnet sedimenterar med hjälp av gravitationen. Flockade och sedimenterade partiklar pressas till slamkakor som därefter skickas på deponi. Det renade vattnet släpps sedan ut i den närliggande Olandsån.  Enligt Sandvik Coromant kan plast försvinna från skärbärarna under blästringen, ett processteg där blästringsmedel med högt tryck blåses mot skären. Enligt Sandvik Coromants egna mätningar som projektgruppen ej tagit del av så kasseras skärbärarna efter ca 25-50 användningar, då skärbärarnas vikt minskat med ungefär 50 gram. Studiens resultatdel består till stor del av rekommendationer av praktiska studier som bör genomföras. Vattenprovtagning behöver utföras och undersökas för att fastställa om det finns mikroplaster i det använda vattnet och om dessa fångas upp i den befintliga reningen eller ej. Är mikroplasterna tillräckligt små kommer inte lamellsedimenteringen kunna rena vattnet från partiklarna och om vattenproverna bekräftar detta behöver ett filter installeras. Olika lösningar för rening har viktats mot varandra utifrån sex kriterier där ultrafilter visade sig vara det bästa alternativet. Med ett ultrafilter renas vattnet genom membranfiltrering och partiklar ned till 10 nm sorteras ut. Ett annat förslag för att minska nötningen på skärbärarna är att det genomförs en viktstudie där skärbärarna vägs efter var tredje cykel, för att kunna fastställa om viktbortfallet ökar med ökad användning. Om så är fallet kan antalet cykler skärbärarna används innan förbränning minskas ned så att de byts ut tidigare. Den mest effektiva lösningen som skulle garantera att det eventuella utsläppet av mikroplaster upphörde är om materialet i skärbärarna skulle bytas ut till ett biologiskt nedbrytbart alternativ. Möjligheterna till detta har undersökts i denna studie, men i nuläget har inget likvärdigt alternativ som uppfyller alla krav kunnat presenteras.

Blybatterier är ett uppladdningsbart batteri som har utvecklats i över 100 år och används i ett brett spektrum där det krävs en långvarig och pålitlig strömkälla. Däremot har blybatterier en begränsad livslängd och kapacitet som styrs av underhållet av batteriet. En faktor som påverkar batteriets kapacitet är sulfatering, vilket sker när batteriet urladdas och stått med en låg laddningsstatus under en lång tid. När transporter av blybatterier sker är det därför viktigt att ha tillförlitliga och säkra processer för att säkerställa batteriets kvalitet genom hela transportkedjan. Syftet med denna studie var att ta fram konceptmodeller genom att undersöka och identifiera olika metoder för att säkerställa kvaliteten på blybatterierna under långa transporter. Konceptmodellernas syfte var även att öka livslängden på blybatterierna med hänsyn till användarvänlighet och miljöpåverkan. Följande forskningsfrågor har besvarats: I. Hur kan företag inom tillverkningsindustrin säkerställa kvalitet på ett blybatteri under långa transporter?II. Hur kan urladdning av blybatterier undvikas genom övervakning av batteriet? En fallstudie har genomförts på Volvo CE, ett globalt företag som verkar inom interkontinentala och regionala transporter. I Pedeneiras, Brasilien, etablerades en produktionsanläggning år 1995 för anläggningsmaskiner som sedan levereras till återförsäljare i Nord- och Sydamerika samt Australien. Anläggningsmaskinerna har ett 24 V-system som innehåller två stycken seriekopplade 12 V blybatterier. Transporten för anläggningsmaskinerna från produktionsanläggningen till återförsäljare kan ta upp till två månader vilket innebär att batterierna riskerar att självurladdas och blir permanent skadade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna, Volvo GTT samt produktionsanläggningen i Pederneiras, för att samla in relevant data. Parallellt har en litteraturstudie utförts för att utforska tillgängliga teknologier samt tekniker för att underhålla laddningen och mäta batteriets status. Studien resulterade i tre stycken konceptmodeller som bygger på den empiriska data samt teknologier som framkom under litteratursökningen. Konceptmodell I är ett förslag på implementering av ett individuellt serienummer på blybatterierna. Denna lösning skapar transparens genom att kunna spåra batterierna, identifiera och logga batteriets status när maskinen har lämnat produktionsanläggningen. Genom att sammankoppla detta med digitala verktyg möjliggörs spårning av det individuella batteriet. Konceptmodell II innebär att en batterisensor placeras på batteriet som med fjärrstyrning möjliggör övervakning av batteriets status och position. Detta innebär att batteriet kan övervakas på distans i realtid och användaren varnas automatiskt om batteriets spänning är för låg. Detta innebär att batteriet kan laddas upp innan det förlorat sin kapacitet vilket har en positiv inverkan på miljön samt användarvänligheten. Konceptmodell III är en utökning av föregående koncept men innebär att underhållsladdningen automatiseras med solpaneler och laddningsregulator. Lösningen tar hänsyn till både användarvänligheten och miljöpåverkan genom att säkerställa att batteriet inte urladdas.

Energieffektivisering blir en allt viktigare åtgärd för äldre fastigheter i takt med att energipriserna stiger, det minskar samtidigt klimatpåverkan. Syftet med arbetet har varit att presentera åtgärder för minskad energianvändning för Noxon AB samt att utvärdera olika energiberäkningsprogram för J&E Energikonsult. Arbetet bygger på statistik från fastighetsägaren, mätningar, litteraturstudie samt genom rådgörande med experter inom området. Byggnadens årliga uppvärmningsbehov jämfördes i IDA ICE, BV2 samt genom handberäkningar med Energisignaturmetoden. Resultaten från IDA ICE och BV2 ligger inom 1% från varandra medans handberäkningarna överskattar uppvärmingsbehovet med 5%. Byggnaden och föreslagna åtgärder har simulerats i BV2 samt IDA ICE där byggnaden delades in i 9 zoner baserat på klimatskal, ventilationssystem och värmesy- stem. För att uppskatta åtgärdernas energibesparingspotential baserat på den insamlade informationen. Med hjälp av IDA ICE har sex stycken kostnadseffektiva åtgärder identi- fierats för fastigheten, där återbetalningstiden för samtliga åtgärder beräknas till mellan 8 - 12 år baserat på 4 scenarier på hur elpriset utvecklas i framtiden.

A safe and stable power supply in an industrial plant is of utmost importance today. However, errors in an industrial power grid will always occur, and when they do, a fault current will be generated. If these are not detected and isolated quickly, there is a risk of large costs and damage to both material and personnel. A well-functioning protection system against overcurrent is therefore of utmost importance to industrial customers. To protect against over currents, a protection system with correctly implemented protection functions is required. One of Siemens AB's many business areas is protection systems where they provide products and services to their customers. Based on the complexity of a protection system, Siemens AB sees an advantage in having a guide available for both their customers and sellers, that explains in a simple and comprehensive way how to protect an industrial plant against the overcurrents. After extensive literature studies regarding protection systems, overcurrent and relay protection, relevant information and theory have been processed and compiled. Documents for how a guide should be written have been studied and provided inspiration for the work. The result of this was a practical guide for protecting industrial plants and its components against overcurrent. The guide goes through the underlying protection philosophy for how the power system in an industrial plant should be protected, theoretical review of overcurrent and relevant relay protection functions, as well as practical examples of how typical industrial components can be protected against overcurrent. The guide was accepted by the company and will thus be available to Siemens personnel and costumers for deeper understanding in the field.

The manufacturing industry stands before the fourth industrial revolution, Industry 4.0, caused by fast-changing technology and implementation of digitalization. Manufacturing companies need to realize and adapt to these changes to maintain their competitive advantage. Many of the companies in the industry struggle to understand how to start their transformation and what benefits are connected to their workshops. To aid in this complex situation there are maturity models developed to assist companies in this transformation.Sandvik Coromant are one of the biggest companies within the metal cutting manufacturing industry and they want to aid their customers on the digitalization transformation journey by developing a maturity evaluation model. There is currently no model on the market aimed at the CNC manufacturing industry and earlier research have identified that existing models are ill-fitting towards small and medium enterprises. Therefore, this thesis aimed at investigating how the CNC manufacturing industry can benefit from digitalization and to develop a maturity model by answering the following research question, “How should a maturity model be structured in order to provide companies of all scales and in all segments within CNC manufacturing with information regarding how to move forward on their digitalization journey?”The maturity model was developed through an extensive literature search and an iterative process with focus on the users of the model. A total of 28 initial interviews were performed that lead up to six concept iterations assessed by 27 concept tests. The finalized maturity model evaluates a company through questions regarding the current and future target state within 4 dimensions, Data collection, Data analysis, Software and Employees & Competences. By answering these questions, the company is provided with a radar chart displaying their current and future state in relation to each other and to a benchmark company. They are further provided with stories from similar companies aimed at contributing with suggestions for how to move forward in their transformation. The model structure and questions are developed to suit companies of all scales and within all segments of the CNC manufacturing industry. / Tillverkningsindustrin står inför den fjärde industriella revolutionen, Industri 4.0, orsakad av snabb utveckling av teknik och implementering av digitalisering. Tillverkande företag måste skapa förståelse för och anpassa sig till dessa förändringar för att bibehålla sin konkurrenskraft. Många företag inom industrin har svårt att förstå hur de ska starta sin förändring och vilka fördelar som finns i anslutning till deras verkstäder. För att underlätta den komplicerade situationen finns idag mognadsmodeller utvecklade för att hjälpa företag i deras digitala förändringsarbete.Sandvik Coromant är ett av de största företagen inom metallbearbetnings industrin och de vill hjälpa sina kunder genom att utveckla en utvärderingsmodell för digital mognad. I dagsläget finns det ingen modell på marknaden riktad mot CNC-tillverkningsindustrin och tidigare forskning har identifierat de existerande modellernas dåliga anpassning mot små- och medelstora företag. Därav är syftet med detta arbeta att undersöka vilka fördelar CNC-tillverkningsindustrin kan se genom digitalisering samt att utveckla en mognadsmodell genom att svara på följande forskningsfråga, “Hur ska en mognadsmodell vara uppbyggd för att förse företag av alla storlekar och inom alla segment av CNC-tillverkningsindustrin med information kring hur de ska fortsätta framåt i sitt digitala förändringsarbete?”Den digitala mognadsmodellen utvecklades genom en grundlig litteraturstudie och en iterativ process med fokus på användaren av modellen. 28 inledande intervjuer hölls vilket ledde till sex konceptiterationer utvärderade genom 27 koncept test. Den slutgiltiga mognadsmodellen utvärderar ett företag genom frågor kring nuvarande situation samt framtida målbild inom 4 dimensioner, Datainsamling, Dataanalys, Mjukvaror och Anställda & kompetenser. Genom att besvara frågorna blir företaget försett med ett radardiagram vilket visar nuvarande och framtida situation i relation till varandra samt ett benchmark företag. De blir vidare försedda med historier från liknande företag med målet att föreslå sätt att ta sig framåt i deras förändringsarbete. Modellens struktur och frågor är skapade för att passa alla storlekar av företag inom alla segment av CNC-tillverkningsindustrin.