Syftet med studien var att undersöka om feedback och arbetsengagemang predicerade arbetstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka om det förekom en skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerar arbetstillfredsställelse. En kvantitativ metod användes där en enkät distribuerades ut via sociala medier. Enkäten baserades på tre redan validerade skalor, Feedback Orientation Scale (FOS), Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). En multipel regressionsanalys genomfördes där prediktorerna yrkestillhörighet, feedback och arbetsengagemang ställdes mot arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att arbetsengagemang signifikant predicerade arbetstillfredsställelse men att feedback inte gjorde det. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerade arbetstillfredsställelse. Slutsatsen var att organisationer behöver se över hur de arbetar med att engagera sina medarbetare. Hittar de rätt strategier kan det leda till en ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. / The purpose of the present study was to investigate whether feedback and work engagement predicted job satisfaction. The purpose was also to investigate whether there was a difference in how office and industrial employees predict job satisfaction. A quantitative method was used where a questionnaire was distributed via social media. The survey was based on three already validated scales, the Feedback Orientation Scale (FOS), the Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). A multiple regression analysis was performed in which the predictors profession, feedback and work engagement were set against job satisfaction. The results showed that work engagement significantly predicted job satisfaction whereas feedback did not. The results showed no significant difference in how office and industrial employees predicted job satisfaction. The conclusion was that organizations need to review how they work with engaging their employees. Finding the right strategies can lead to increased job satisfaction among employees.

Denna uppsats ämnar undersöka om det föreligger ett samband mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet hos svenska små och medelstora företag (SMF). Studien avser vidare att enbartinkludera svenska SMF inom branscherna tillverkning och industri, partihandel och transport. Anledningen till att dessa branscher är till föremål för studien är på grund av att branscherna bidrar med stor andel av koldioxidutsläpp i Sverige. Vi har vidare valt att rikta in oss på SMF som inte lyder under lagstiftad hållbarhetsrapport, enligt 10§ kap. 6 ÅRL (SFS 1995:1554). Tidigare forskning visar blandade resultat. Exempel på det är, att SMF gynnas positivt i lönsamhet (Enderle 2004; Shields & Shelleman 2015) men också studier som visar att SMF inte gynnas positivt i lönsamhet, då de har mindre resurser än stora företag (Aggarwal 2013; Shields & Shelleman, 2015; Klewitz & Hansen, 2014; Jayeola 2015). Detta i samband med dagens klimatkris är avsikten med studien: Att undersöka huruvida SMF gynnas eller inte gynnas av att engagera sig i hållbarhetsredovisning genom ett lönsamhetsperspektiv. Enligt vår mening är det ett viktigt ämnesområde att studera då det kan krävas incitament för SMF att inkludera miljöåtgärder samt hållbarhetsredovisning i verksamheten. Detta i och med att de besitter mindre resurser än stora företag. Om inte engagemang för miljöåtgärder bidrar till bättre lönsamhet, då är frågan vad SMF har förincitament till hållbarhetsredovisning är. Detta har diskuterats utifrån en teoretisk utgångspunkt med hjälp av The Signaling Theory och Legitimitetsteorin. Detta är en kvantitativ studie, där vi tillämpar Ordinary Least Squares (OLS) och logistisk regression för att bringa svar i frågan. Studien innehåller även en total kartläggning utav deutvalda branscherna, inom gränsen för frivillig hållbarhetsredovisning. Avsikten med detta är att ge insikt för vilka hållbarhetsredovisningsmetoder, tid av hållbarhetsredovisning och trender som finns hos respektive bransch. Kartläggningen gav information för att formulera välriktade hypoteser angående lönsamhet för små och medelstora företag. Via hypoteserna studerar vi vikten av hållbarhetsredovisningsmetod, tidsaspekten och branschskillnader gentemotlönsamhet och dess stabilitet.

Det här projektet handlar om närmandet. Om att närma byggnaden som hanterar våra döda. Varken tvinga, skrämma eller försköna. Det är en byggnad som börjar och slutar. En skulpturerad byggnadskropp med ett logistiskt flöde och rytmisk struktur. Förslaget är ett försök till ett sakta synliggörande. Synlig för att byggnaden sträcker ut sig och syns. Synlig för att du tilltåts titta in. Synlig för att du kan passera genom dess byggnadselement. Det är en skulptur av linjär form i ett landskap mellan vardag och död. En modern industri, en värdig arbetsplats, en byggnad av tyng, en byggnad som stödjer. Det ofrånkomliga har tagit fysiskt gestalt. Det har inte bäddats in, utan tar plats, rakt på plats. En uppbruten gestaltning för en splittrad själ. Ett gränsland mellan det som lever och det som passerat, till den andra sidan. / This project investigates how to approach the occupation that takes care of the deceased, to near and to border on the industry without intruding. It’s an attempt to disclose gradually, neither by intimidating anyone nor by harmonizing the reality. This crematorium is a linear building that has a beginning and an end. It is a sculptured construction with a logistical flow and rhythmic structure.   Norra Begravningsplatsen in Solna is a dual place where the contrast between industry, housing, grief, work and peace meet. The centerpiece of this meeting takes place on the lot where the crematorium is placed. The experience of the place as bicameral, neglected and concealed, despite all the different activities it touches, initiated the design where the desire was to create a building with a direction. Nevertheless the place and the program deal with contrasts. It is about the contrasting relation between someone's everyday life and another’s grief. It is the encounter between the living and the dead. The building stands both symbolically and physically the boundary between industry and cemetery. It becomes a transition and it becomes a flow in a shape of architecture. In the context of the site, the building makes it self apparently visible where its volume reaches out and takes place on a broad area of the given lot. There is a possibility to look in to the building and observe the process if wanted and there are plenty of places around the building where one can rest, take cover for the rain or just lean against a comforting wall. The building has several openings and ways to pass through its components, where the divided structure as a whole distracts the mind of a passing. This project is an attempt to defuse the tension that the building has in the society of today. It strives to be a modern industry, a dignified place to work, a building of weight with an aim of supporting the bereaved that surrounds it. The inevitable has taken physical form in the building; it has not been embedded and covered - it takes place straight on the spot. It is a broken design for a broken soul, a borderland between the living and that, which has passed to the other side, past the line.

Ett krematorium, ett maskineri, där den döda kroppen bränns till aska, skrapas ut och förs till ett rum där skelettbitar som inte brunnit mals, skruvar som en gång läkte oss plockas ut. Det som tidigare var våra kroppar hälls nu ner som pulver i små urnor. Ett vardagligt arbete för vissa, ceremoniellt för en annan, den otäckaste av process för den tredje och en fjärde som inte kunde bry sig mindre.   När någon i vår närhet går bort reagerar vi. Det kan ta sig i uttryck på olika sätt och i olika tid. Projektets viktigaste aspekt består av att låta besökaren ta del av byggnaden i olika steg, i och med olika viljor vid olika tillfällen. En rädd anhörig, en stressad dotter eller ett stort sällskap.   Lika viktigt som det är att bemöta anhöriga, är det att förhålla sig till sitt sammanhang. Platsen som är Norra begravningsplatsen i Solna är central. Den ligger precis utanför Stockholms gränser och används dagligen som passage. I och med byggnadens speciella karaktär betyder detta att kontexten blir extremt viktig och i mitt projekt har jag lika mycket arbetat med vardagen runt omkring som människorna i byggnaden. Krematoriet möter vardagen. / A crematory, a machinery, where the dead body is burnt into ashes, scraped out and taken to a room where pieces of bones that are not funny burnt milled, screws that onced healed picked out. What once was our bodies are now being held down like powder in small urns. An everyday work for some, ceremonially for another, the nastiest of process for the third and a fourth who could not care less. When someone close to us pass away, we react. It can take expression in different ways and at different times. The project's most important aspect consists of allowing the visitor to take part of the building in stages, with different interests at different times. A frightened relative, a stressed daughter or a large company. As important as it is to respond to families, it is to relate to its context. The location Norra Begravningsplatsen in Solna is central. It is located just outside Stockholm and used daily as a passage. Because of the building's special character, the context is extremely important, and in my project I have equally worked with everyday all around as the people in the building. Crematorium encounter everyday.

En omprogramering av Sala Kalkbruk till behovsanpassat program.

No description available.

Malmö Läderfabriks ena fabriksbyggnad byggs om till studentbostäder.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationers mångfaldsarbete och mångfaldsrekrytering kan förstås med utgångspunkt i ett svensk mansdominerad industribolags rekryteringsförfarande. För att uppfylla uppsatsens syfte användes en kvalitativ metod som inkluderade granskning av industribolagets dokument rörande mångfald och rekrytering samt intervjuer med HR-personal och chefer med rekryteringsansvar. Resultatet visar på att industribolaget har systematiskt mångfaldsarbete och att HR-personalen har en god insyn i mångfaldsarbetet. Bland cheferna framgår det att en majoritet inte tänker på mångfaldsaspekten i rekryteringsförfarandet utan ser det snarare som HR-personalens uppgift. Den avslutande diskussionen lyfter att industribolaget skulle behöva en tydlig typografi för mångfaldsbegreppet. Det för att skapa en förståelse för vad mångfald är vilket skulle kunna hjälpa såväl chefer som HR-personalen i rekryteringsförfarandet. / The purpose of the thesis is to investigate how organizations’ diversity work and diversity recruitment can be understood, based on a Swedish male-dominated industrial company’s recruitment process. In order to fulfill the purpose, a qualitative method was used which included a review of the industrial company’s documents concerning diversity and recruitment, as well as interviews with HR and managers with recruitment responsibilities. The thesis result shows that the HR-personnel has a good understanding in the meaning of diversity work. However, the result shows that amongst a majority of the managers does not think about the diversity aspect of the recruitment process, but rather sees it as something HR ought to do. The conclusion highlights that the industrial company could benefit from a clear typography for the concept of diversity. This could entail to create an understanding for what diversity is, which could help both managers and HR-personnel in the recruitment process.

Syftet med kandidatuppsatsen var att undersöka hur chefer uppfattar säkerhetsklimat och sinroll i säkerhetsklimatet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där det empiriska materialet harsamlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer.Resultatet av studien visar på att det finns olika uppfattningar av begreppet säkerhetsklimat menatt cheferna ser att de har en betydande roll för det upplevda säkerhetsklimatet. Detframkommer även i resultatet att cheferna har ett likvärdigt sätt att arbeta med säkerhetsklimatsom innebär att anamma organisationens systematiska arbetsmiljöarbete i vardagen. Studiensteoretiska ramverk redogör för att arbetet med säkerhetsklimatet även kräver insatser utöver detsystematiska arbetsmiljöarbetet. Chefens roll i säkerhetsklimatet är att agera förebild utifrån detorganisationen förespråkar. Cheferna beskriver att deras roll och arbete med säkerhetsklimatethar utvecklats i och med organisationens ökade prioritering av säkerhet. Resultatet frånintervjuerna samt teorier inom området belyser att arbetsgruppens inställning till säkerhet haren stark inverkan på det individuella säkerhetsbeteendet. Detta eftersom gruppens normer ärstarkare än individens vilket kan generera både positiva och negativa effekter för klimatet.Kulturen inom arbetsgruppen kan skapa ett risknormaliserande beteende och för att ökariskmedvetenheten krävs det att organisationen arbetar konsekvent och att det utförs insatserbåde på individ- och gruppnivå. Det framkommer i studien att det krävs både kortsiktigt ochlångsiktigt arbete med säkerhetsklimatet. Ytterligare en aspekt som går att utläsa ur resultatetär att medarbetarna tillämpar ett mer säkert beteende om de vet att en chef är i närheten. Enslutsats av studien är att ett svagt säkerhetsklimat kan indikera på att det finns ögontjänare blandmedarbetarna. En ytterligare slutsats som framkom i studien är att organisationens prioriteringav säkerhet har en avgörande roll för det upplevda säkerhetsklimatet. / The aim of this Bachelor’s essay was to investigate how managers perceive the safety climateand their role in the safety climate. The study takes on a quantitative approach where data hasbeen collected through eight semi-structured interviews.The result of this study shows that there are different perceptions of the safety climate concept,but supervisors agree that they play a significant role in the perceived safety climate in thestainless-steel industry. The results also indicate that supervisors have a similar way of workingwith the safety climate which is based on the systematic work environment management of theorganization. The study's theoretical framework explains that working with the safety climatealso require specific contributions in addition to the systematic work environment efforts. Thesupervisor´s role in the safety climate is to act as a role model with regards to the organization´sstandards. Supervisors describe that their role and work with the safety climate has developedwith the organizations increased prioritization of security. The results from the interviewscombined with theories in the studied area highlight that the collective safety attitude of thework group has a strong impact on the individual safety behavior. That is because the norms ofthe work group are considered stronger than the individual’s, which can generate both positiveand negative effects to the safety climate. The culture within the work groups can create asituation where risk blindness becomes normalized. It requires consistent work on the part ofthe organization and to carry out initiatives at both individual and group level to increase therisk awareness. The study also shows that it takes both short-term and long-term work with thesafety climate. Another aspect that can be deduced from the results is that employees apply amore safety-oriented behavior if they know that a supervisor is present. A conclusion from thestudy is that a weak safety climate can indicate that there are eye servants among the employees.Another conclusion is that to what level safety is prioritized by the organization is crucial forthe perceived safety climate.

Inledning: Begreppet industri 4.0 tillkom 2011 i Tyskland under Hannovermässan och kan betraktas som den fjärde upplagan av den industriella revolutionen. Det är ett begrepp för flera teknologier och en rad koncept inom automation, process och IT världen. Industri 4.0 berör ämnesområden som bland annat Digitaliseringen, Maskininlärning, Artificiell Intelligens, Big Data-analys och Internet Of Things. Denna studie har undersökt hur den svenska tillverkningsindustrin påverkats av industri 4.0, och främst digitaliseringen, samt vilka effekter det har haft på industrier både i nutid men även framtiden. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kompetens inom ett ämne som är aktuellt i dagsläge inom industrier. Studien medför en ökad kännedom och bildar en förväntad bild på hur arbetslivet kan se ut efter utbildningen. Problemformulering: Hur jobbar svenska tillverkningsindustrier med implementeringen av industri 4.0 samt vilka effekter har det haft på företagen? Vad är framgångsfaktorer samt hinder vid implementeringen av industri 4.0 inom tillverkningsindustri? Vad är sambandet mellan hållbarutveckling och digitaliseringen? Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, fält- och litteraturstudier. Detta för att kunna öka kompetensen inom ämnet samt för att sedan kunna jämföra, analysera och ta välgrundade slutsatser. Att använda sig av triangulering forskningsmetod bidrog till studiens validitet. Resultat: Resultatet visade att det förekommer diverse fördelar om organisationer inom tillverkningsindustrin implementerar industri 4.0, vilket även tidigare forskning visat. Dessa fördelar är högre effektivitet och produktivitet i samband med kortare ledtider, bättre informationsdelning och mer spårbarhet i produktionskedjan. Dessutom främjar industri 4.0 och digitaliseringen företagens arbete mot en hållbar utveckling, då både miljön och ekonomin gynnas. Studien kunde även konstatera att företagen med hjälp av robotar och återanvändningav material hade förbättrad resursanvändning. / Introduction The concept of industry 4.0 was introduced 2011 in Germany during the HanoverFair and can be considered as the fourth edition of the industrial revolution. It is a concept for several technologies and a number of concepts in the automation, process and IT world. Industry 4.0 touches on subject areas such as Digitization, Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data Analysis and the Internet of Things. This study has examined how the Swedish manufacturing industry has been affected by industry 4.0, mainly by digitalisation, and what effects it has had on industries both in the present but also in the future. Purpose The purpose of the study is to develop knowledge regarding a subject that is relevant in the current situation of industries. The study entails an increased awareness and forms an expected picture of what working life can look like after the education. Research questions How do Swedish manufacturing industries work with the implementation of industry 4.0 and what effects has it had on the companies? What are the success factors and obstacles in the implementation of industry 4.0 in the manufacturing industry? What is the relation between sustainable development and digitalisation? Method The study has used a qualitative research method with interviews, field- and literature studies. This helped to increase competence in the subject and to then be able to compare, analyze and make substantial conclusions. Using the triangulation research method contributed to the validity of the study. Results The results showed that there are various advantages for organizations in the manufacturing industry to implement industry 4.0, as previous research also has shown. These benefits are higher efficiency and productivity in conjunction with shorter lead times, better informationi sharing and more traceability in the production chain. In addition, Industry 4.0 and digitalisation promote companies' work towards sustainable development, as both the environment and the economy benefit from this. The study also found that companies who works with robots and reuse of materials had improved their resource use.