Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2002. / Härtill sju uppsatser.

Denna rapport behandlar en energiundersökning av värmekablar på uppdrag av INEOS ChlorVinyls anläggning i Stenungsund. Eftersom miljön får en större och större betydelse i dagens samhälle försöker alla sektorer i samhället minska sin energiförbrukning. År 2006 använde svensk industri 157 TWh energi och 35,8 % av detta var elenergi. Den kemiska industrin står för 8 % (2006) av Sveriges industriers energiförbrukning och räknas som en energiintensiv bransch. Fabriken i Stenungsund har länge haft ett mycket förmånligt elavtal vilket har gjort att de inte har varit lönsamt att bry sig om att göra relativt småskaliga effektiviseringar. Men nu med ökade energipriser är det aktuellt att titta på vad som kan göras och till vilket pris. Syftet med utredningen är att undersöka om ett annorlunda upplägg av termostaterna som styr värmekablarna gör att man kan spara energi genom att värmen bara ligger på när det verkligen behövs. Genom undersökning och jämförelse av olika termostater koms det fram till att det inte finns noggrannare termostater på marknaden än de som sitter i fabriken. Termostaten till VKB14 är dock felvald. Med hjälp av temperaturstatistik och ett medelvärde av antal timmar under en viss temperatur över de två vintersäsongerna har effektåtgången för VKA14 och VKB14 räknats ut. Genom mätningen av när kontaktorn slår till i VKB14 har det utlästs att detta skåp ligger till 38 % av tiden när temperaturen i intervallet är så hög att det inte borde vara till alls. Om man utgår från att skåpet gör av med 20 000 W när det är igång i onödan, ger detta att det förbrukar 1,3 gånger mer energi per år än vad som behövs vid en temperaturinställning på +5°C.

Gruvindustrin befinner sig i en stor förändring allt eftersom digitaliseringen fortskrider. Digitaliseringen innebär att en mängd nya tekniker börjar implementeras i gruvor runt om i världen. En av dessa tekniker är att de anställda använder smartphones i arbetet. Detta medför dock problem då miljön inom gruvindustrin inte är optimal för de generella designprinciperna som finns att tillgå idag. Denna studie undersöker och utvecklar därför designprinciper som kan användas för mobila applikationer inom gruvindustrin. Studien har teori som behandlar generella designprinciper för mobila applikationer, mobila designmönster samt industri 4.0. Vidare har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med respondenter från både gruvindustrin men också personer med mångårig erfarenhet av utveckling av mobila applikationer till gruvindustrin. Kvalitativa studien genomfördes för att öka förståelsen kring kontexten som infinner sig inom gruvindustrin men också använda den expertis som finns inom området för att kunna utveckla relevanta designprinciper som kan vara till användning i praktiken. Den insamlade empirin jämfördes sedan mot teori och med hjälp av studiens analys kunde designprinciper som kan anses vara specifika för gruvindustrin identifieras. Slutsatserna visar att enkelhet är nyckeln till framgång och element såsom automatisk ifyllnad, enkel och snabb navigering, stora ikoner och användning av färger är några av de möjliga lösningar som föreslagits för att ta fram en användarvänlig applikation.

Syftet med arbetet är att undersöka omfattningen av tillit som en operatör upplever vid samarbete med en kollaborativ robot. Tidigare forskning inom människa-robotinteraktion och människa-robotkollaboration visar på att det inte är tillräckligt att utvärdera säkerhet för att förbigå olycksfall mellan operatörer och robotar. När den fjärde industrirevolutionen inkorporeras i tillverkningsindustrin och kollaborativa robotar och operatörer ska arbeta i symbios med varandra utan säkerhetsgrindar och galler, kommer aspekten av säkerhet och tillit inom människa-robotkollaboration vara än viktigare att utvärdera. Genom litteraturstudien i detta arbete identifierades att det inte fanns en strukturerad utvärderingsmetod eller teknik för att utvärdera en operatörs upplevelse av tillit. Insikten resulterade i en vidareutveckling av ramverket USUS-goals till USUS-Tillit. Genom att använda ramverket USUS-Tillit som utvärderingsmetod har omfattningen av tillit kunnat utvärderas genom dels en heuristiks utvärdering och UX-testning där flera testdeltagare har genomfört ett scenario med en röststyrd kollaborativ robot. Scenariot handlade om att tillsammans med roboten bygga ihop en enklare leksaksbil där testdeltagaren och roboten genomförde arbetsmoment var och en för sig, men även tillsammans. Resultatet av testningen visade på att testdeltagarna upplevde begränsad tillit under samarbetet med roboten, något som bland annat kunde kopplas ihop med osäkerhet till sin egen förmåga, där osäkerheten var starkt sammankopplad till robotens avancerade interaktionsparadigm. Industrin är en viktig motor för Sveriges välfärd och eftersom industri 4.0 kommer innebära nära samarbete mellan robotar och operatörer, kommer operatörens upplevelse av interaktionen med roboten bli viktigare. Att utvärdera operatörers upplevelse av tillit kan vara en pusselbit som saknats när det kommer till att kunna garantera säkerheten för operatörerna i industrin. UX kompetensen kommer därför vara starkt efterfrågad i industridomänen i framtiden då UX uteslutande fokuserar på en användares (operatörens) upplevelse.

I en värld karakteriserad av förändring och globalisering och med nya ekonomiska och globala konkurrenter som konkurrerar om samma kunder och resurser ökar trycket på organisationernas konkurrenskraft. Dessutom står organisationer inför ytterligare utmaningar på grund av en ständigt ökande mängd data och den allt större utmaningen att analysera data och hålla data säkert. Framgångsrika företag präglas av att deras intellektuella kapital utnyttjas på ett effektivt sätt. 1, 2 Således har den mest värdefulla tillgång som en organisation har idag blivit sina medarbetares kunskap.3 Baserat på den teoretiska ramen och noggrann granskning samt analys av intervjuer och observationer har detta resulterat i tre viktiga områden: artificiell intelligens, blockchain och industri 4.0. Analysen visade att de vetenskapliga artiklarna och litteraturen har olika perspektiv, olika definitioner och bygger på olika teorier men kärnan är att de alla verkar komma fram till samma resultat och slutsats, även om de har olika synpunkter och perspektiv. Slutsatsen är att organisationskulturen påverkar kunskapshantering och spridning av information på grund av dess direkta inverkan på individen. Rekommendationen är därför en fortsatt insats för att ge anställda verktyg för att bättre kunna kommunicera och dela med sig av kunskap. För att ytterligare stärka arbetstagarnas motivation rekommenderas dessutom en ökad närvaro av ledningen på affärsgolvet.

The aim with this study has been to achieve an enhanced cooperation within the wind power corporate and to examine the situation for leapfrogging innovations. The existing cooperation between different areas of expertise has been analysed to be able to identify flaws and make an improvement. An investigation has been conducted to examine the possibility of an improved cooperation by making it more comprehensive. To achieve a greater interaction has a suggested joint program been developed. This study also contains an evaluation about new innovations. The focus is on how to proceed in new technological leaps and how the industry should work to promote wind power growth. A flow chart has been developed making it easier to weed out substandard technologies and take advantage of the hidden gems. These two areas have a mutual red thread which is how it’s supposed to assimilate in future research. The project charts and analyses the following areas: ➢ Development requirements within existing cooperation. ➢ Possible new and innovative concepts, with focus on leapfrogging. The report mainly consists of an empirical study in which interviews were made with relevant and knowledgeable people within the business. Interviews have been compiled and formed the basis of the project results. The study shows that today's cooperation between different wind research areas is faulty. As a result, the wind turbine's optimal potential is not achieved. The problem origins in politics and how Sweden initially choose to invest in wind energy. Since then, more problems have occurred such as lack of communication and financial difficulties. / Målet med denna studie har varit att uppnå en förbättrad samverkan inom vindkraftsbranschen samt undersöka utsikten för framtida tekniksprång. I denna rapport har den befintliga samverkan mellan olika forskningsområden, industrin och akademin presenterats för att lättare kunna identifiera brister för att frambringa en förbättring. En kartläggning och analys har gjorts för att undersöka möjligheten att förbättra samverkan. För att kunna uppnå en bättre samverkan har ett förslag på en gemensam plattform tagits fram. I denna rapport granskas även nya innovationer. Fokus ligger på utvärderingsprocessen av tekniksprång samt hur branschen bör arbeta för att främja vindkraftsutvecklingen. Ett flödesschema har tagits fram för att lättare kunna sålla bort bristfällig teknik och ta till vara på guldkornen. I rapporten har en kartläggning och analys gjorts av följande områden: ➢ Utvecklingsbehov gällande befintlig samverkan. ➢ Möjliga nya och innovativa koncept, där fokus ligger på tekniksprång. Dessa två olika områden har en gemensam röd tråd vilket är hur det ska kunna integrera i forskningen. Rapporten består till stor del av en empirisk studie där intervjuer har gjorts med relevanta och kunniga personer inom ämnet. Intervjuer har sammanställts och legat till grund för projektets resultat. Studien visar att dagens samverkan mellan olika vindforskningsområden är bristfällig. Det resulterar i att vindkraftverkens optimala potential inte uppnås. Problematiken grundar sig i politik och hur Sverige valde att satsa på vindkraften för flera decennier sedan. Därefter har fler problem rotat sig såsom saknaden av en öppen dialog mellan olika aktörer och brist på finansieringsmedel.

Inom industrin utvärderas maskiners tillstånd av enskilda arbetare för att avgöra behovet av underhåll. Dessa beslut baseras på antaganden och den enskilda arbetarens erfarenhet, vilket kan leda till felaktiga beslut. Beslut som leder till onödigt underhåll påverkar företagens ekonomi negativt. Genom att använda sensorer installerade på maskiner tillsammans med ett system för att resonera om värden från dessa kan maskinernas tillstånd avgöras. Genom att använda Augmented Reality för att visa detta tillstånd för arbetarna kan mer informerade beslut om underhåll tas. Den här rapporten undersöker de olika teknologier som behövs för att göra detta möjligt, Augmented Reality, Reasoning Systems, och Internet of Things. En prototypapplikation som utnyttjar dessa har skapats för att visa på vad som är möjligt med de enheter vi alla bär med oss varje dag. / Inspection workers in industries, evaluates the state of machines based on assumptions to decide if a need for service exists. These assumptions varies depending on the person performing the evaluation, which can cause the wrong decision to be made. These decisions on machine service affect the economy of the industry. By using sensors mounted to the machines and a reasoning system to evaluate the data from these sensors, the condition of the machines can be determined. Augmented Reality can then be used to display this condition to the inspection worker, leading to more informed decisions about the need for service being made. This thesis examines the different technologies needed to make this possible, Augmented Reality, Reasoning Systems, and Internet of Things. A prototype application is created using these to show what is possible using the mobile devices we all carry.

A project produced for Karlshamns AB. This project is a 3D-visualization for a industrial process that shows how to clean oil from a special raw material. In this case we want with the sheanuts help show how the nut harvests, carry and then clean to be used in quality products. / Industriell animation som visar en komplicerad process på ett enkelt och pedagogiskt sätt. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov. Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta. Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB. SOMAS utvecklar, producerar och marknadsför regler- och avstängningsventiler. Företaget jobbar till stor del med kundanpassning av sina produkter och skulle därför kunna anses ha ett stort behov av en produktkonfigurator. Studien har resulterat i en förstudierapport och kravspecifikation över SOMAS behov och krav på en produktkonfigurator, samt resulterat i intervjusvar från systemleverantörer inriktade på produktkonfigurering. Utifrån insamlade resultat och erhållna erfarenheter har ett förslag på en modell bearbetats fram, som kan tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator. Denna modell innefattar en lista med aspekter att särskilt ta i beaktning inför valet. Studien visar bland annat att leverantörens kunskap och erfarenhet inom företagets verksamhetsområde samt företagets produktionsstrategi är av stor relevans att beakta.

Uppsatsen utgår i stora drag från Wolfgang Kemp's receptionsteorier för att diskutera arkitekten Ferdinand Bobergs bidrag till den svenska arkitekturen inom industrin under 1800-talets andra hälft. Vattentornet vid Mosebacke i Stockholm fungerar i detta arbete som en utgångspunkt för att förstå Bobergs arkitekturella värdegrund och formmässiga ideologi. Uppsatsen ägnar också att etablera en övergripande förståelse av vattentornets plats i arkitekturrummet – hur vattentornet samverkar med den omedelbara miljön i både dess samtid och nutid. Mosebacke vattentorns återvändande till tidigare stilepoker inom arkitekturen diskuteras i detta arbete utifrån begreppet historicism och fungerar här som en central frågeställning som kontinuerligt bearbetas i uppsatsen. Utifrån dokumentation i form av artiklar, målningar och fotografier, som berör vattentornet vid Mosebacke, har det kunnat konstaterats att det välkomnades av samtiden och är än idag en påminnelse av den ”nya” arkitekturens frammarsch i den moderna staden. Sökord: Ferdinand Boberg, arkitektur, Stockholm, Genius Loci, industri, historicism, plats, vattentorn, Mosebacke.