Den gröna industriella omställningen som pågår i Norrbotten har satt regionen i framkant när det gäller hållbar utveckling. Genom att dra nytta av förnybara energikällor, som vatten- och vindkraft, samt genom att främja hållbara innovationer och initiativ, har Norrbotten blivit en ledande aktör inom gröna industrier. I denna omställningsprocess spelar projektledaren en avgörande roll. Projektledaren ansvarar för att planera, organisera och genomföra hållbara industriprojekt. Det innebär att navigera komplexa miljömässiga och tekniska utmaningar, samordna olika intressenter och se till att projektet uppfyller höga miljö- och hållbarhetsmässiga krav. Det ligger även ett ansvar på projektledaren att balansera ekonomisklönsamhet med hållbarhetsmål för att uppnå målen.  Rapportens syfte var att få en djupare insikt om olika utredningar och undersökningar som krävs för att exploatera industriområden, med minimal miljöpåverkan. Vad projektledaren har för roll och ansvar i industriprojekt samt hur hållbara metoder, material och tekniker kan identifieras och tillämpas. Undersökningen syftade även på att utreda vilka verktyg som kan användas vid mätning och utvärdering av hållbara åtgärder. Denna undersökning genomfördes med hjälp av litteraturstudier, datainsamling och intervjuer med kvalificerade och erfarna respondenter. Resultatet av intervjuerna visade att kompetens och kunskap är en viktig faktor för att möjliggöra den gröna omställningen på ett hållbart sätt.  Rapportens slutsatser visar att den gröna industriella omställningen i Norrbotten är en spännande utveckling som bidrar till regionens hållbarhet och tillväxt. Projektledarens roll är central för att framgångsrikt driva och genomföra dessa gröna industriprojekt och se till att de lever upp till de höga miljö- och hållbarhetskraven.

Pensionsålder för yrkesverksamma i Sverige blir bara högre och man förväntas idag jobba fram tills man är ca 62 år enligt pensionsmyndigheterna (Pensionsmyndigheterna, 2022). En förutsättning för detta är att kroppen håller att vara yrkesverksam alla dessa år. Många arbeten som finns är fysiskt krävande och bland dessa blir förstås belastningsskador och övriga arbetsskador allt vanligare. I detta fall handlar det som de fysiskt krävande arbetet inom industri som GISAB är verksamma i. GISAB själva förklarar situationen som att det är svårt att bevara folk i branschen då somliga upplever en oro att inte ha en fungerande kropp när man blir äldre. Detta är ett återkommande problem och man som arbetsgivare känner att någon utveckling måste genomföras. Detta arbete kommer att gå ut på att studera olika arbeten som görs på företaget inom industri. Med hjälp av detta skall arbetsberedningar analyseras och studier gällande förbättringar för arbetsmiljön skall kopplas samman och identifieras. Arbetsberedningar och riskbedömningar hör samman och används för att planera det genomförande som skall göras. Med hjälp av detta förebygger man risker och säkerhetsproblem, anpassar arbetet för att uppnå god arbetsmiljö och identifierar de hjälpmedel som kan nyttjas vid genomförandet.  Med hjälp av detta skall ett försök till förbättringsmöjligheter identifieras. Kanske finns det något man kan göra annorlunda och utveckla vidare för att göra de anställdas arbetsmiljö bättre och mindre fysiskt krävande. Genom de observationer och analyser som genomfördes resulterade detta i rekommendationer för fortsatt arbete. I de arbetsmoment som studerats i detta arbete har inga typiska avvikelser eller brister identifierats. Arbetsberedningarna med koppling till arbetsmomenten sammanfaller enligt varandra.  För att uppnå ett förbättringsarbete krävs därför vidare arbete med marknadsundersökningar med hänsyn till de hjälpmedel som finns i dagens samhälle och som därav kan nyttjas i arbeten inom i detta fall industri.

Industrihuset är ett "Folkets hus" i Järna utanför Södertälje som står resilient mot skiftningar i de kulturella och sociala strukturer som sker under husets  liv. Genom att bryta upp och abstrahera arkitekturen till de basala arkitektoniska funktionerna som folket, individen & programmet,  behöver så skapar Industrihuset en ram där folket kan förändra arkitektoniska egenskaper i samverkan med de samtida kulturella och sociala strukturerna. Industrihuset är en demokratisk plats för alla, för folket, i folkets samtida kontext. Industrihuset blir ett fritt forum, ett offentligt vardagsrum där rum för; verkstad, teater, biograf, mötesrum, konsert, rave, dop, vigsel, begravningsceremoni, ateljé, musikstudio, meditationsplats, performance, padelbana, schackturnering, demonstration, revolution,  [infoga framtida ockupation]... separat, parallellt, samtidigt, sammanflätat kan ske.  Denna dynamik omfamnar begreppet hybriditet och ger huset kraft att hantera den kulturella utvecklingen, en social hållbarhet. / Industrihuset is a community house ("Folkets hus") in Järna, Södertälje that stays resilient against the shifts in cultural and social structures that happens during the house's existence.  By breaking up and abstracting the architecture to its basal architectural functions that the people, the individual and the program needs, the house creates a frame where the people can change architectural characteristics in conjunction with contemporary cultural and social structures. Industrihuset is a democratic place for everyone, for the people, in the contemporary context of the people. Industrihuset will be a free forum, a public living room with room for; workshop, theater, cinema, meeting room, concert, rave, baptism, wedding, funeral ceremony, studio, music studio, meditation site, performance, paddle court, chess tournament, demonstration, revolution, [insert future occupation] ... separately, in parallel, simultaneously, intertwined can take place. This dynamics embraces the concept of hybridity and gives the house the power to manage cultural development and social sustainability.

LKAB har en bentonitkvarn i Luleå malmhamn, vars uppgift är att mala samt torka bentonit, vilket är ett hydroflt material. Torkningen utförs genom att värma upp torr uteluft med direktverkande el. Luften passerar bentoniten vid malningen, där fukten extraheras från materialet och binder den i luften. Ungefär en tredjedel av luften släpps sedan ut ur anläggningen, då den har en temperatur på runt 60 °C, resterande återcirkuleras i processen. Kvarnen sänker bentonitens fukthalt med sex procent. LKAB har fått i uppdrag av miljöprövningsdelegationen att utreda möjligheterna att tillvarata överskottsenergin som uppstår vid kvarnanläggningen. Arbetet har undersökt energiefektivisering av processluftsuppvärmningen då det är en stor andel av den totala elförbrukningen för bentonitkvarnen. Energibesparingspotentialen beräknades med hjälp av entalpier för fuktig luft, på till-samt frånluften. Koncept togs fram som innefattade bland annat nyttjande av fjärrvärmens returledning, värmepumpar som använder uteluft för att förvärma processluften, batterivärmeväxlare samt plattvärmeväxlare mellan till-och frånluften. För att fltrera bort bentonitdammet, så att det inte skapar beläggningar i värmeväxlarna undersöktes skrubbers, elektroflter samt påsflter. Arbetet rekommenderar LKAB att investera i batterivärmeväxlare, med påsflter av klassen F7, där en energibesparing uppskattas till 2,2 GWh/år samt en verkningsgrad på 58%. Investeringen ligger på 3,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en återbetalningstid på 7-8 år vid 11% kalkylränta. Då LKAB:s elpriser är sekretessbelagda har spotpriser använts vid kostnadsberäkningar, vilket kompletterats med en känslighetsanalys som tar en procentuell ökning av elpriset i beaktning. / LKAB has a bentonite mill in Luleå harbour, whose task is to grind and dry bentonite, which is a hydrophilic material. The drying is carried out by heating up dry outdoor air with electric heaters. The air passes the bentonite during grinding, where the moisture is extracted from the material and binds into the air. About a third of the air is then released from the plant, when it has a temperature of around 60 °C, the rest is recirculated in the process. The mill lowers the bentonite’s moisture content by six percent. LKAB has been tasked by Miljöprövningsdelegationen (the Environmental Permit Ofce) to investigate the possibilities of using the excess energy that occurs at the mill plant. The work has investigated energy efciency of the process air heating as it is a large proportion of the total electricity consumption for the bentonite mill. The energy saving potential was calculated using enthalpies for moist air, on both inlet and outlet of the process air. Concepts were developed which include, inter alia, the use of the district heating’s return line, heat pumps that uses outside air to preheat the supply line of the process air, coil heat exchangers and plate heat exchangers between the supply and exhaust air of the mill. In order to flter out the bentonite dust, so that it does not accumulate in the heat exchangers, scrubbers, electroflters and bag flters were investigated. The work recommends LKAB to invest in coil heat exchangers, with bag flters of class F7, where an energy saving is estimated at 2.2 GWh/year and an efciency of 58%. The investment is SEK 3.8 million, which corresponds to a repayment period of 7-8 years at 11% discount rate. As LKAB’s electricity prices are confdential, spot prices have been used in cost calculations, which has been supplemented with a sensitivity analysis that takes a percentage increase in the electricity price into account.

Increased energy efficiency is one of the most important strategies to decrease the energy consumption and the emissions from the industrial sector. Scania is aiming to be a world leader in the green transition and as a part of that they are addressing energy efficiency in new investments. However, in practical examples Scania have seen that some systems installed are demanding more energy than what was estimated in the investment project and therefore want to correct those but also understand why such deviations occur. The current research in the field of industrial energy efficiency focuses on energy efficiency measures in existing systems as well as finding success factors for increasing the energy efficiency in industry in general. To explain the deviations at Scania and to fill the gap in the literature there is a need to fully understand the entire process from investment to production which is why this thesis presents a model explaining success factors for achieving and maintaining high energy efficiency systems. Eight success factors are identified for the projecting phase of the investment while another ten are identified for the production phase, to maintain the energy efficiency potential gained in the investment project. The model developed is used to analyse three cases at Scania´s foundry, with potential for increased energy efficiency, to explain why the low energy efficiency occurred. Moreover, the general processes at Scania are analysed with the model to identify room for improvement in the general processes. The conclusion is that, with the help of the model, the low energy efficiency in the three systems can be explained and improvements in Scania ́s process can be found, giving Scania insights into how energy efficiency can be increased in the future. In a bigger context, the model is developed in a way which enables its use in other industries making it possible to perform similar analysis in other systems or companies. / Ökad energieffektivitet är en av de viktigaste strategierna för att minska energikonsumtion och utsläpp från industrin. Scania har som mål att vara ledande i den gröna omställningen och som en del i det arbetet adresserar man numera energieffektivitet vid investering i nya produktionsutrustningar. Trots det har Scania sett praktiska exempel där energieffektiviteten som beräknades i investeringsprojekten inte uppnås när utrustningen implementerats i den dagliga verksamheten och man vill därför ha hjälp att hitta system med potential för högre energieffektivitet men också förstå varför avvikelser i energieffektivitet uppkommer. Forskningen på området fokuserar huvudsakligen på hur energieffektiviteten kan ökas i redan implementerade system men också på olika framgångsfaktorer som leder till högre energieffektivitet i industrin. För att förklara varför Scanias system kräver mer energi än projekterat när de implementeras, samt för att öka kunskapen kring energieffektivitet i industrin, finns det ett behov av att förstå hela processen från investering till produktion. Syftet med detta examensarbete var att skapa en modell med framgångsfaktorer som förklarar hur hög energieffektivitet kan skapas och bibehållas i industriella investeringar. Åtta framgångsfaktorer identifierades kunna bidra till att skapa system med hög energieffektivitet i projektfasen medan ytterligare tio framgångsfaktorer identifierades kunna bidra till att bibehålla den höga energieffektiviteten efter att systemet implementerats i produktionen. Modellen användes för att analysera tre fallstudier på Scania, där potential för högre energieffektivitet hade identifierats, i syfte att förklara varför låg energieffektivitet hade uppkommit. Utöver det, användes modellen också för att analysera Scanias generella processer för att förstå hur Scania kan säkerställa att liknande avvikelser inte uppkommer i framtida investeringar. Slutsatsen från arbetet var att det med hjälp av modellen var möjligt att förklara avvikelser i Scanias system samt visa på utvecklingsmöjligheter i Scanias generella processer, allt i syfte att öka energieffektiviteten i dagen system och säkerställa hög energieffektivitet i framtida system. I en större kontext har en modell skapats som kan användas även i andra industrier och situationer än Scania och på så sätt bidra till en bättre förståelse för hur hög energieffektivitet kan skapas generellt i industrin.

Detta examensarbete var skriven av två studenter som en avslutande del av samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Arbetet genomfördes i samråd och på teknikkonsultföretaget Licab, där verksamhet inom infrastruktur, industri och samhällsbyggnad bedrivs. Genom dialog med ledningen på Licab identifierades behovet av en kunduppföljningsmetod med syfte att förbättra företagets kundrelation och öka kundnöjdheten. Examensarbetet blev därmed att analysera och förstå utvecklingen av ett tillvägagångssätt lämplig för Licab, med målet att främja företagets tillväxt på lång sikt genom effektivare kundrelationer. Vid utförandet av examensarbetet inhämtade studenterna information från ledningen, kunderna och representanter, samt att de genomförde en litteraturstudie och en jämförelse mellan verktygen Google Forms och Brilliant. Med resurser från företagets medarbetare och en tydlig tidsplan på 10 veckor, fördelat på totalt 400 timmar sammanlagt för båda studenterna, planerades och genomfördes arbetet strukturerat för att möta de förväntade kraven. Studenterna riktade frågeställningarna på att välja lämpligt verktyg, identifiera relevanta frågor, bestämma antalet frågor, definiera mottagarna, utvärdera svaren och undersöka hur kunduppföljningsmetoden kunde bidra till att förbättra kundrelationerna. Genom att uppnå dessa mål och besvara frågeställningarna vill studenterna erbjuda både öppna förslag och konkreta rekommendationer.

Norra Sverige står inför en spännande tid, där stora satsningar just nu sker genom hållbarainvesteringar i industrier. ”Den gröna omställningen” kallas denna tid som kommer förändranäringslivet i de nordligaste delarna av landet på många sätt. Möjlighet att få jobb inom dettakommer att öka alltmer och behovet av kompetens är redan nu mycket stort. Personer med rättkompetens behöver rekryteras, utvecklas och behållas, vilket har visat sig vara en utmaningsom kräver strategier. Detta arbete syftar till att skapa en förståelse förkompetensförsörjningsstrategier vilka företag kan använda vid hållbara industrisatsningar ochhur dessa kan användas i samband med den gröna omställningen. Därmed besvaradesforskningsfrågan Vilka kompetensförsörjningsstrategier kan användas av företag i norraSverige för att rekrytera, utveckla och behålla kompetens i och med den gröna omställningenoch hur kan dessa användas av företagsledare för att säkerställa kompetensbehovet. Understudien genomfördes en kvalitativ och elva intervjuer har genomförts med ledare från femindustriföretag i norra Sverige. Intervjuerna har analyserats genom en deduktiv tematisk analyssom utgår från den teoretiska referensramen. Resultatet har huvudsakligen visat att de strategiersom företag i den gröna omställningen använder för att rekrytera kompetens, är EmployerBranding och samverkan mellan skola och näringsliv. Resultatet indikerade att strategier somanvänds för att utveckla kompetens är, kompetensutveckling. Slutligen indikerade resultatet attde strategier som används för att behålla kompetens inom företaget är kompetensutvecklingoch Employer Branding. Därefter framställdes det i resultatet hur dessa strategier används,vilket företagen både liknade och skiljde sig från varandra på olika sätt. Vissa använder sinastrategier på ett långsiktigt sätt, och andra mer kortsiktigt. Resultatet indikerade även attföretagen verkställa kompetensförsörjningsstrategierna genom att använda KnowledgeManagement såsom identifiering av kunskap, spridning av kunskap samt användning avkunskap. Något annat viktigt som resultatet också indikerade, var att konkurrens och samarbetemellan företagen är en viktig balans, eftersom att ta av varandra inte kommer att lösakompetensförsörjningens utmaningar, utan att i stället tillsammans bidra till att ny kompetensföds och blir tillgänglig för marknaden som behöver den.

The logistics industry is one of the most important industries, being an important component of a company's activities. In recent years, the industry has gone through a large number of changes. These had the purpose of making the processes more efficient in order to reduce costs or to increase the degree of competitiveness. A very important process in the logistics industry is the allocation of roles in warehouses. Not using the available resources to their maximum capacity leads to an increase in the processing time of the units as well as to a decrease in the profitability of the companies. Allocation is done manually in the warehouse, being a complex task in which many constraints and variations must be taken into account. AI technologies and IoT systems have the potential to simplify the process of assigning workers. For this research, a warehouse in Germany operated by the Amazon company was studied. In addition to the benefits that this transition can have from a social point of view, helping to equalize the roles of high complexity and the appropriate rotation of jobs to ensure equal opportunities for development, there is an opportunity to reduce the costs associated with this process by up to 90%. This last aspect is dependent on the degree of modernization of the warehouse and on the way in which the role allocation process is carried out at the time. Most of the IoT systems necessary for the digitization and automation of this process are already implemented in warehouses. However, a common architecture is needed to be able to guarantee the integration and compatibility of the systems. The main blocker in this transition remains public opinion and financial factors, companies with a large volume of units potentially benefiting from economies of scale. / Logistikbranschen är en av de viktigaste branscherna och är en viktig del av ett företags verksamhet. De senaste åren har branschen genomgått ett stort antal förändringar. Dessa hade till syfte att effektivisera processerna för att minska kostnaderna eller öka graden av konkurrenskraft. En mycket viktig process inom logistikbranschen är fördelningen av roller i lager. Att inte använda de tillgängliga resurserna till sin maximala kapacitet leder till en ökad handläggningstid för enheterna samt till en minskad lönsamhet för företagen. Allokering sker manuellt i lagret, vilket är en komplex uppgift där många begränsningar och variationer måste beaktas. AI-teknik och IoT-system har potential att förenkla processen för att tilldela arbetare. För denna forskning studerades ett lager i Tyskland som drivs av Amazon-företaget. Förutom de fördelar som denna övergång kan ha ur en social synvinkel, hjälpa till att utjämna rollerna med hög komplexitet och lämplig rotation av jobb för att säkerställa lika möjligheter till utveckling, finns det en möjlighet att minska kostnaderna förknippade med denna process med upp till 90 %. Den sista aspekten är beroende av graden av modernisering av lagret och på det sätt på vilket rollfördelning processen går till vid tillfället. De flesta av de IoT-system som krävs för digitalisering och automatisering av denna process är redan implementerade i lager. Det behövs dock en gemensam arkitektur för att kunna garantera systemets integration och kompatibilitet. Den huvudsakliga blockeraren i denna övergång är fortfarande den allmänna opinionen och finansiella faktorer, företag med en stor volym av enheter som potentiellt kan dra nytta av stordriftsfördelar.

With an increasing demand for customized products with short delivery times, high quality, and competitive prices, manufacturing firms have to be flexible, agile, effective, and productive. In Industry 4.0, the focus were on technologies as a response to the shifted business environment. Nowadays, the integration of humans with Industry 4.0 technologies has gained interest, also known as Industry 5.0. With an increasing focus on humans, Knowledge Management (KM) and Knowledge Transfer (KT) become essential for organizations to stay at the forefront and sustain competitive advantage. Consequently, this research investigates how a manufacturing company could improve its KT to operators, especially through the use of the technology Augmented Reality (AR). This study is an exploratory case study with an inductive research approach. From a scientific perspective, this research has used an interpretivist approach. The research consisted of several phases where data from interviews, internal documents, and observations were collected and compared with previous research on the subject. Through several data sources, triangulation of data was possible andthe research questions were answered. The approach of the thesis was to, firstly, analyze current KT methods within a manufacturing setting, secondly, to analyze the required knowledge, and, thirdly, to analyze the fit of AR within KT. It was found that KT through face-to-face communication was commonly used and could create a dependability on human interaction. It was also found that documents were used as a KT method and that a discrepancy in usage could occur. Moreover, it was found that the required knowledge by operators was related to operational, problem-solving, and innovative capabilities. With regard to this, it was found that AR primarily could aid explicit KT and enhance operational capabilities. It was also found that it could aid within additional areas as well, such as being a tool for problem-solving and interdivisional KT. The thesis contributes towards academics by connecting AR for operator support to the concepts of KT and KM. The thesis also contributes towards practice by giving recommendations on the usage of AR within a manufacturing context and contributes towards the discussion of aiding peers in their workplace development. / Med en ökad efterfrågan på skräddarsydda produkter med korta livscyklar, hög kvalitet, och konkurrenskraftiga priser måste produktionssystem bli mer flexibla, agila, effektiva och produktiva. Iindustri 4.0 var fokuset att med hjälp av teknologier nå ett skifte i dessa, men med ett ökat fokus på att integrera människan kom industri 5.0. Med ett ökat fokus på människan blir kunskapshantering och kunskapshantering en viktig del för organisationer att ligga i framkant och upprätthålla konkurrenskraftighet. Därav undersöker det här arbetet hur en bearbetande produktion kan förbättra dess kunskapsöverföring till maskinoperatörer, speciellt genom användandet av teknologin Augmented Reality (AR). Denna studien är en utforskande fallstudie med en induktiv ansats och från ett metodologiskt perspektiv har studien haft en interpretivistisk ansats. Forskningen bestod av flera faser där data från intervjuer, interna dokument och observationer samlades och jämfördes med tidigare forskning inom ämnet. Genom flera datakällor var triangulering av data möjligt och forskningsfrågorna kunde besvaras. Arbetet började med att analysera dagens metodik inom kunskapsöverföring för att sedan kolla på vilken kunskap som krävs av operatörer. Sedan undersöktes hur AR kan användas inom kunskapsöverföring. Resultatet och analysen visade att face-to-face var en vanligt förekommande metod som orsakar ett beroende på människorna involverade i processen. Det visade sig även att användandet av dokument var vanligt förekommande för att överföra kunskap och att en diskrepans kan förekomma. Kopplat till kunskapen hos operatörer visade det sig att operatörer behöver kunskaper som är operativa och kunskaper relaterat till problemlösning och innovation. Sedan undersöktes AR där det visades att AR bidrar mestadels inom explicit kunskapsöverföring och bidrar till operationella kunskaper. Det visade sig även att AR bidrar inom interdivisionell kunskapsöverföring och användas som ett verktyg vid problemlösning. Arbetet bidrar inom både praktiken och till litteratur. Till litteratur bidrar arbetet genom att föra samman AR som hjälpmedel för operatörer med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Arbetet bidrar även till praktiken genom att ge rekommendationer för användandet av AR och till kunskapsöverföring till anställda för att främja en utveckling på arbetsplatsen.

No description available.