Vi lever i ett samhälle som ständigt digitaliseras och det påverkas oss alla i olika stor utsträckning. För tillverkande organisationer innebär detta ett paradigmskifte i form av en övergång från Industri 3.0 till Industri 4.0. Industri 4.0 berikar produktionen med digitala sammankopplingar, automatiserade lösningar, big data och artificiell intelligens (AI). Digitala tvillingar utgör en viktig del av Industri 4.0 och beskrivs som lösningen på många av dagens problem. Att hantera övergången och skapa digitala tvillingar har visat sig vara en utmaning för många av dagens tillverkande organisationer. Hur den praktiska tillämpningen kan ske har inte behandlats i någon större utsträckning i tidigare forskning. Denna studie har för avsikt att fylla detta forskningsgap och således skapades studiens forskningsfråga: ”Hur kan en tillverkande organisation skapa, implementera och integrera en digital tvilling över materialflödet för att utveckla ett effektivare arbetssätt?” För att besvara forskningsfrågan genomfördes en fallstudie på BAE Systems Hägglunds, Örnsköldsvik. Organisationen har en tillverkning som till största del utgörs av kundspecifika produkter som ofta tillverkas i korta serier. Studien utgick från beprövade metoder och verktyg gällande kartläggning. Kartläggningen genomfördes med hjälp av intervjuer, observationer och samtal med medarbetarna vid organisationen. Genom tidigare forskning, intervjuer och observationer skapades en processmodell över hur en tillverkande organisation kan gå till väga för att skapa en digital tvilling övermaterialflödet för att därefter implementera och integrera den i sin befintliga verksamhet. Resultatet av studien visar att det krävs teknisk kunskap och praktisk erfarenhet för att skapa, implementera och integrera en digital tvilling över materialflödet för att utveckla ett effektivare arbetssätt. Inledningsvis så visar studien att det krävs en förståelse för nuläget. Därutöver krävs det en samsyn gällande vad en digital tvilling är för organisationen samt vilken funktion den ska fylla. Vidare visar studien att det krävs en datainsamlingsmetod som återger korrekt information i realtid. Studien visar även att information och utbildning i den digitala tekniken kan vara avgörande faktorer för att lyckas med implementeringen och integreringen. Slutligen bidrar studien med praktiska rekommendationer på hur en tillverkande organisation kan skapa, implementera och integrera en digital tvilling i sin befintliga verksamhet. Dessa presenteras i processmodellen som studien ämnar bidra med.

<p>Uppsatsen syftar till att skapa en större förståelse för hur omorganisationer påverkar de anställdas inställning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anställdas arbetsengagemang för att på det sättet uppnå en högre produktivitet.</p><p>Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har också kompletterats med en teoretisk referensram utifrån det empiriska materialet. Den bärande teoretiska ramen utgår ifrån Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.</p><p>Resultatet från studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha påverkat de anställdas arbetssituation i någon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen. Studien påvisar att företagets och de anställdas skilda målsättningar tillsammans med ett likartat rationellt handlande bidrar till att engagemanget och inställningen till förändringsarbetet varierar hos de anställda.</p>

<p> </p><p>Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning. Anskaffande av material har skett på ett kombinerat empiriskt och teoretiskt sätt.</p><p> </p>

<p>I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg. </p><p>För att ta fram dessa data har jag intervjuat sektionscheferna för varje maskinhall eftersom de har ansvaret för fastighetsunderhållet. Jag har även diskuterat med min handledare Anneli Gehlin som är gruppchef för avdelningen bygg och miljö. Fängelset Hall i Södertälje har en mycket utarbetad underhållsplan. Därför gjorde Anneli Gehlin och jag ett studiebesök där för att eventuellt få lite tips och information. Jag har även granskat hur andra industrier har utformat sina underhållsplaner för industrifastigheterna. </p><p>En underhållsplan bör alltid hållas aktuell och måste därför uppdateras kontinuerligt. För att kunna göra en mer utarbetad underhållsplan för maskinhallarna på Bravikens pappersbruk behövs det mera tid. Det är mest problem med golven eftersom de är tungt belastade, de har en felaktig beläggning eller är dåligt underhållna. Dessutom täpps dräneringen på taken igen fort. Ett förslag vore att någon kontrollerar golven på varje plan i varje byggnad samt dräneringen på alla tak kontinuerligt eftersom det är mest problem där. Men även hela byggnaderna måste ses över med jämna mellanrum för att kunna hålla underhållsplanen aktuell. Det som ska kontrolleras är golv, dilatationsfogar, fundament, pelare, väggar, dörrar, fönster, tak och fasader. </p><p>För att få ett bra underhåll på fastigheterna på Bravikens pappersbruk måste den här underhållsplanen utarbetas mer. Underhållsplanen bör också vara kopplad till en databas för att lättare få information om byggnaden, lättare att bearbeta underhållsplanen samt att underhållskostnaderna kan hållas nere men även för uppföljning av fastigheternas status och kostnader.</p>

<p>Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.</p><p>I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.</p>

<p>Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.</p>

In recent years, family firms have been stressed as important contributors to economic wealth. An increased focus from both researchers and practitioners can therefore be seen in various forms such as research institutes and conferences. Furthermore, family firms are often treated as a group of similar kind while inherent differences are played down. From a theoretical perspective, organisations look at the behaviour of others that face similar complex situations, such as succession. Information can be found in institutional carriers who connect groups of firms. By imitating what is perceived as successful practices, family firms face the risk of employing inefficient procedures in times of succession. The purpose of this thesis was to investigate what kind of ideas Dagens Industri as institutional carrier communicates about succession in family firms. To fulfil the purpose, data was retrieved in the form of Dagens Industri articles concerning family businesses and succession. Interpretations were based on theoretical constructs on family firms as well as institutional theory. From our findings, it was observed that family firms differ on the basis of industry presence and ownership structure. Furthermore, importance of time and communication was stressed in Dagens Industri.

Uppsatsen syftar till att skapa en större förståelse för hur omorganisationer påverkar de anställdas inställning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anställdas arbetsengagemang för att på det sättet uppnå en högre produktivitet. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har också kompletterats med en teoretisk referensram utifrån det empiriska materialet. Den bärande teoretiska ramen utgår ifrån Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori. Resultatet från studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha påverkat de anställdas arbetssituation i någon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen. Studien påvisar att företagets och de anställdas skilda målsättningar tillsammans med ett likartat rationellt handlande bidrar till att engagemanget och inställningen till förändringsarbetet varierar hos de anställda.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas. I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet. I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.

Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.