Studien syftar till att undersöka hur personer som bor i en bruksort och jobbar inom industri upplever betydelsen av klass i deras liv och hur/om det påverkar deras identitet. För att svara på detta användes frågeställningarna: Hur positionerar sig deltagarna inom en upplevd klasstruktur? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras identitet? På vilket sätt upplever studiedeltagarna att klass spelar/inte spelar roll för deras gruppidentitet? Under vilka omständigheter upplever deltagarna att klass är betydelsefullt? Undersökningen skedde genom intervjuer med personer som arbetar inom industri i samma bruksort. Tidigare forskning visar att klassidentitet fortfarande är avgörande i en rad avseenden. Exempelvis påverkar det i stor utsträckning vad för kultur man konsumerar och vilka fritidsaktiviteter man ägnar sig åt. Däremot visar forskningen att klassidentitet och objektiv klasstillhörighet sällan överensstämmer vilket tyder på att klassidentitet bör förstås som en ”fiktiv identitet”. Post och senmoderna teoretiker hävdar samtidigt att det har skett en individualisering av identitet. Att skapandet av en identitet är ett reflexivt projekt där klassidentitet inte längre är relevant. Studien visar att deltagarna präglas av en mångtydig föreställning av klass och identifierar sig både som arbetarklass och medelklass samtidigt. Samtidigt uttrycker deltagarna en identitet i relation till bruksorten de lever i som överordnad klassidentiteter. Man upplever inte att klass präglar bruksorten dels för att man inte ser tydliga klasskillnader men också på grund av att ämnet är så främmande.

Research about the kind of information that gives roles in manufacturing companies the ability to make better decisions in their everyday work is a complex area. Much exploration is left to do for the scientists. Much information has been made available in conjunction with the IT era. But it turns out that development is not a par with the knowledge about how companies will utilize it in the best possible way. It can be seen that companies have a gap between what actually happens in terms of investments in information and communication technology and the knowledge about it. The information flow could be used as a competitive advantage if the problem of this gap could be mapped. Where companies can easily target information in the right time, location and form. The purpose of this study is to examine the information requirements at the production level in a case study company, Mastec. The report will empirically review the need through a capacity study with subsequent interviews with both case study companies and another company to achieve greater generalization. The capacity study is the proven method Productivity Potential Assessment (PPA) by Peter Almström and Anders Kinnander. The study’s strength is that it measures productivity at several different levels. To estimate a potential, the parameters are compared with Mastec’s own goals and six reference companies from previous PPA studies. After identifying a productivity potential, questions about information needs related to potential areas are addressed. The combination of a qualitative and quantitative study provides the basis for a fundamental case analysis where a critical situation is studied. Generally, the result shows a complex cluster of information needs that have similarities with both operational character and strategic character. The result of the first question ended in a matrix that was developed using theory of operational and strategic decisions. The information requirement in the matrix was categorized into information about material, 5S activities, quality, stock status, location, real-time information, instructions, external information and overall picture. In further analysis of question one and the following root cause analysis to question two, the critical situation was set to setup time. The information requirement at setup time times can be summarized into a number of points: what is the current plan; which articles are to be run; changes in the plan; measurement personnel are not available; time is spent searching for tools; time is spent looking for fixtures; time is spent searching for documents; low incentives; there are no codes for all stops; the preparation work is inadequate due to difficult planning; silent information; inadequate instructions (to see explanation for these points, see section 4.5).

RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande. Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning. De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem.

Gemenskap kan förstås delvis som ett enhetligt plats-baserat väsen man kan kalla lokalsamhället, vars beståndsdelar förgrenar sig till fler mindre gemenskaper. Tillsammans samverkar gemenskaperna mot olika mål som för samhället åt olika håll. Denna studie har riktat sig på att undersöka ett lokalsamhälle, under en period av svår lågkonjunktur till följd av den ekonomiska krisen som rådde under 70-talet, för att se hur dessa jobbar enskilt och tillsammans. Två nedläggningar av lokala industriföretag från Säffle studerades genom undersökningar hur kommun, fackförbund och lokaltidning arbetade genom deras krisår mot nedläggning.

Efterfrågan av energi ökar på grund av den ökande globaliseringen i världen. För att transmittera och distribuera elektrisk effekt används transformatorer. ABB Power Grids AB är världsledande inom produktion av transmissionskomponenter däribland högspänningstransformatorer. Transformatorer är tidskrävande och komplext att tillverka vilket har lett till att all produktion hos ABB Power Grids idag sker manuellt. En av transformatorns mer framstående komponenter är kärnan som bidrar med en effektivare reglering till mindre förluster. Kärnan konstrueras av tusentals tunna elektroplåtar som staplas omlott på varandra och vävs ihop till en sammanhängande struktur, detta enligt ett kärnläggningsmönster. Plåtarna i sig är otympliga att hantera då de är långa, tunna och vassa. Manuell stackning av elektroplåtar har visat sig ge upphov till en del skador då lyften är många och slitsamma, därtill har plåtarna legat till grund för otäcka skärskador. I och med detta har ett intresse för automation väckts i hopp om att reducera arbetsskador. Vid första anblick kan kärnläggningen anses vara perfekt för automation då arbetsmomentet är enkelt och repetitiva. Incitamentet för automation ökar ytterligare i hänseende till arbetsmiljön. Komplikationerna uppstår när arbetet bryts ner. Under ytan är det en utstuderad process där krav på produkt är höga med strikta toleranser. Därtill har arbetet beskrivits som något man behöver en viss känsla för då arbetet anpassas genom hela processen. Detta försvårar automation betydligt då dagens tillverkningsprocess är svår att fullt ut härma med robotar eller portaler. Därför behövs avgränsningar behöver göras för att hitta avvägning mellan slitsamt arbete och finess. Området för automation begränsas därför till stackningsprocessen. Genom att fokusera på stackningen flyttas de slitsamma och farliga lyften från manuell arbetskraft till automation samtidigt som kontroll, justering och slutmontage behålls manuellt. På så sätt kan produktionen av transformatorkärnor göras lämpad för automation då det allra mest tidskrävande momenten inte behöver utföras av människan. Detta är innebär emellertid inte att automation görs utan svårigheter. Kärnornas storlekar samt den precision som krävs vid läggning sätter höga krav på den automationslösning som ska implementeras. För att en automationslösning ska klara av att stacka alla de typer av kärnor som idag tillverkas på ABB Power Grids kommer stora strukturer behöva upprättas för att utföra arbeten med extrem precision. Detta sätter höga noggrannhetskrav på de automationsmodeller som upprättas. Vidare, produktionsområdet där automation idag avses är väl utstakat och anpassat efter manuellt arbete. Detta innebär att automationsmodeller som idag finns på marknaden behöver omarbetas för att passa in i dagens produktion hos ABB Power Grids. Slutligen måste frågan ställas om modifierade lösningar kan göras noggranna nog eller om större ingrepp på produktionsområden behövs göras. I förstudien presenteras olika automationsmodeller som har utvecklats för att integreras hos ABB Power Grids, dessa är Portalmodeller, Länkarmsmodeller och Inmatningsmodeller. Utformningsförslagen har sedan analyserats och jämförts för att ge ABB PG ett utgångsläge för vidareutveckling av automatisering av stackningsmomentet. Resultatet blev fem automationsmodeller, två använder sig av länkarmsrobotar och tre är portaler. Vidare så har två automatiserade inmatningsmodeller upprättats för att ytterligare reducera den manuella hanteringen av elektroplåtar. ABB Power Grids rekommenderas att inledningsvis gå vidare med Robotmodell 1.

Beckholmen är en ö i Stockholms inlopp, på ön har det drivits skeppsrelaterad verksamhet i hundratals år och är en av stadens äldsta industriområden. I dag drivs först och främst båtvarv på ön som domineras av tre torrdockor, ett publikt stråk finns upp och runt de äldre bostadshusen på öns topp. Uppgiften jag gav mig var att rita en ny stor varvsbyggnad som motsvarar det varvet efterfrågar och som uppfyller mina egna krav på det formala. Utmaningen låg i att formge en volym som tydligt talar ett industriellt språk, är relevant för platsen samt intressant enbart som ett objekt för en förbipasserande turist. Designprocessen har varit lång och smärtsam, det var inte långt innan inlämning som projektet fick sin slutgiltiga form. Utgångspunkten var en plan som mer eller mindre redan var bestämd av varvet, ritad efter deras behov. En ovanlig utgångspunkt på skolan, uppgiften låg i princip i att formge volymen på ett passande sätt. / Beckholmen is an island in the Stockholm inlet, on the island ship related workshops have been operating for hundreds of years, and is one of the citys oldest industrial areas. Today, first and foremost a shipyard is operating on the island., the island is dominated by three dry docks, a public stroll are up and around the older residential buildings on the island’s peak. The challenge I gave myself was to design a new major shipyards building corresponding to the ship yards needs, and which meets my own formal requirements. The challenge was to design a volume that clearly speaks an industrial language, is relevant to the site and interesting only as an object for a tourist passing by. The design process has been long and painful, it was not long before the submission that project received its final form. The starting point was a plan that was more or less already determined by the yard, designed to meet their needs. An unusual startingpoint on the school, the task was in principle designing the volume in an appropriate way.

Titel: Konkurrensfördelar inom industri 4.0: är hållbarhet hållbart? - En kvalitativ fallstudie  för att förstå om företags önskade värde och kunders upplevda värde sammanlänkar.  Författare: Oliver Andersson & Malte Hallgren  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Bakgrund: Industri 4.0 innefattar automatiseringen av industrisektorn och hur maskiner, sensorer och IT-system ansluter samman. Centralt för industri 4.0 är en effektivisering genom smarta och uppkopplade system vilket är en förutsättning för att uppnå konkurrensfördelar samt tillväxt. I samband med att samhället blir mer medvetna och brydda i frågor om vilken påverkan människan har på vår planet, tillkommer både samhälleliga men också lagkrav på hållbarhetsanpassning. Trots att hållbarhet är ett koncept som växer sig starkare även bland företag och organisationer kvarstår en problematik gällande hur hållbarhet definieras samt hur det mäts. Tidigare forskning har separat studerat hållbarhet och industri 4.0, men det finns en kunskapslucka hur ämnena sammankopplas inom en svensk kontext. Utifrån bakgrunden vill författarna att denna studie ska bistå med förståelse om hållbarhet kan skapa konkurrensfördelar inom industri 4.0.  Syfte: Syftet med studien är att söka förståelse om konkurrensfördelar kan skapas genom att integrera och implementera hållbarhet i en organisation inom industri 4.0.  Problemformulering: Skapar hållbarhetsarbete värde som kan bidra till konkurrensfördel inom industri 4.0?  Metodologi & Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsmetod där sex semistrukturerade intervjuer samt en dokumentinsamling står för den empiriska insamlingen för forskningsobjektet. Studiens forskningsansats är induktiv och för att kunna samla in material för tolkning har ett företagsfall observerats, detta gör arbetet till en fallstudie. För att kunna söka förståelse för fallet är ontologin subjektiv och epistemologin hermeneutisk.  Slutsatser: Studiens slutsatser presenterar vilken förståelse som har skapats kring om hållbarhetsarbete kan skapa konkurrensfördelar inom industri 4.0. Komplicerade värdekedjor genomsyrar industri 4.0 vilket har skapat problematik bland företag som önskar spåra hela sitt klimatavtryck samtidigt som företag får allt mer krav från intressenter att produkter ska framställas så hållbart som möjligt. Ett värdeerbjudande som bidrar till mer hållbara processer än andra alternativ väntas få en större efterfrågan. Sammanlänkningen mellan önskat värde och upplevt värde anses vara bevisad, det vill säga att hållbarhetsinitiativ för en säljande part skapar ett högre värde hos köparen. Slutsatsen kan däremot enbart dras när båda parter har en önskan om hållbara processer och en likvärdig definition av begreppet.

Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal.  Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation.  Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. / Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

Börsintroduktioner är ett välstuderat ämne där tidigare forskning i huvudsak har fokuserat pådet emitterande företagets påföljder snarare än vilka konsekvenser det medför för företagtillhörande samma bransch. Tidigare studier har funnit att börsintroduktioner ger upphov tillnegativa kursrörelser hos konkurrerande bolag. Syftet med denna studie är att undersöka hurbörsintroduktioner påverkar aktiekursen på företag inom samma bransch i Sverige, Finland, Danmark och Island. Studien genomförs genom en eventstudie och en multipel linjärregressionsanalys. Resultatet från undersökningen påvisar att effekten av börsintroduktionerpå företag inom samma bransch är som mest påtaglig på börsintroduktionsdagen. Slutsatsenindikerar i enlighet med tidigare studier att en negativ konkurrenseffekt på konkurrerandeföretags aktiekurs åsamkas till följd av börsintroduktioner i Sverige, Finland, Danmark och Island.

I Slakthusområdet planeras en förvandling. Efter 105 år av tradition i köttindustri planerar Stockholms stad att verksamheter kopplade till mat ska förflyttas till Larsboda och tar över tomten som idag är ett stenbrott. Då skall området expandera och införliva med nya industrilokaler där cirka 2000 människor ska arbeta. Mitt examensprojekt handlar om den nya livsmedelscentrum som ett led från producenten till konsumenten. En möjlig gestaltning av en byggnadstyp som genomgått stora förändringar, från 1912 enkla och hållbara industrilokaler i tegel, till 2000-talets multifunktionella och temporära anläggningar i stål och plåt där allt ska vara synligt. En möjlighet, men också en potential konflikt. Med sin logistik har den kraft att forma staden omkring sig och bidra till att lyfta fram de befintliga kvalitéer, i synnerhet här, där denna projekt är ännu under utveckling.