Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning. Anskaffande av material har skett på ett kombinerat empiriskt och teoretiskt sätt.

I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg. För att ta fram dessa data har jag intervjuat sektionscheferna för varje maskinhall eftersom de har ansvaret för fastighetsunderhållet. Jag har även diskuterat med min handledare Anneli Gehlin som är gruppchef för avdelningen bygg och miljö. Fängelset Hall i Södertälje har en mycket utarbetad underhållsplan. Därför gjorde Anneli Gehlin och jag ett studiebesök där för att eventuellt få lite tips och information. Jag har även granskat hur andra industrier har utformat sina underhållsplaner för industrifastigheterna. En underhållsplan bör alltid hållas aktuell och måste därför uppdateras kontinuerligt. För att kunna göra en mer utarbetad underhållsplan för maskinhallarna på Bravikens pappersbruk behövs det mera tid. Det är mest problem med golven eftersom de är tungt belastade, de har en felaktig beläggning eller är dåligt underhållna. Dessutom täpps dräneringen på taken igen fort. Ett förslag vore att någon kontrollerar golven på varje plan i varje byggnad samt dräneringen på alla tak kontinuerligt eftersom det är mest problem där. Men även hela byggnaderna måste ses över med jämna mellanrum för att kunna hålla underhållsplanen aktuell. Det som ska kontrolleras är golv, dilatationsfogar, fundament, pelare, väggar, dörrar, fönster, tak och fasader. För att få ett bra underhåll på fastigheterna på Bravikens pappersbruk måste den här underhållsplanen utarbetas mer. Underhållsplanen bör också vara kopplad till en databas för att lättare få information om byggnaden, lättare att bearbeta underhållsplanen samt att underhållskostnaderna kan hållas nere men även för uppföljning av fastigheternas status och kostnader.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning. Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel. Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen. Otillräcklig teknisk kunskap och osäkerhet av åtgärders funktion uppges som allvarliga hinder i lika stor utsträckning hos företag som sökt och företag som inte sökt checken. Företag som sökt checken har dock i högre grad tillräckligt beslutsunderlag och en utpekad ansvarig för energifrågor. Alla företag ansåg att möjligheten att minska kostnaderna för energi är den främsta drivkraften och att miljöaspekter motiverar energieffektivisering men att det inte är en stark drivkraft. De företag som sökt checken uppger i högre grad långsiktig strategi, kundkrav och företagsimage som drivkrafter medans det i de företag som inte sökt i större utsträckning nämns ägarkrav och förekomst av en eldsjäl som drivkrafter.  Energikartläggningschecken har varit avgörande för tre av företagen i beslutet att genomföra en energikartläggning medan den i två fall inte varit av betydelse. Studien visar också på ett behov av att kommunicera nyttan med energikartläggningar, bland annat genom goda, realistiska exempel.

Noise music is created around sounds not often welcome in a musical context. Since the birth of electronic music in the 1950s a new perspective on composing has emerged. In electronic music, sounds and their timbre are as much important as melody, harmony and rhythm. This composing perspective is not often observed. Therefore I have examined a musical genre that stretches the boundaries of what we consider music, sound, noise, beautiful and terrible. The aim of this thesis is to investigate what aesthetic ideals noise musicians have when they create music. I examine the composing processes of three noise musicians, by asking the following questions: Do you compose in advance or do you improvise, how do your control of sound look like, how do you use the human voice and how do you categorize sound? The thesis is constructed around interviews I have made with the musicians and an extensive historical background concentrated on the alternative composing techniques that has led to the development of noise music. Among the results I found that these noise musicians always improvise with material, but the real essence of noise music is the character of the sounds, not their origins or material. Composing in advance for sound is a lot more difficult than traditional composing. Another result is that these noise musicians have extensive control of their instruments and can produce the sounds they wanted. They point out the importance of instruments that produce sound not directly controlled by themselves, something that create a musical quality that they aspire.

The purpose of the present quantitative study was to examine gender differences in perceived job satisfaction in two departments, with different work patterns, in a Swedish manufacturing industry. The questionnaire contained 30 statements and five background questions. The questionnaire was designed in combination of Job Satisfaction Survey (JSS), Work demands, Social support, Control and Competence (ASK), Questionnaire for Psychological and Social factors at Work (QPS Nordic) and Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Job satisfaction was measured based on the categories influence at work, leadership, employee influence, work requirements and the physical environment. The results of the present study showed an interaction of gender and department where the female industrial workers, who worked with more monotonous and standardized work tasks, valued all of the categories of job satisfaction the lowest, except for the category employee impact. The results are believed to depend on that the women in the department had greater demands for variety in the work. / Syftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om det fanns könsskillnader i upplevd arbetstillfredsställelse på två avdelningar som innefattade olika arbetsmönster på en svensk tillverkningsindustri. Enkäten innehöll 30 påståenden och fem bakgrundsfrågor. Enkäten utformades i kombination av testen Job Satisfaction Survey (JSS), Arbetskrav, Social stöd, Kontroll och Kompetens (ASK), Questionnaire for Psychological and Social factors at Work (QPS Nordic) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Arbetstillfredsställelse mättes utifrån underkategorierna inflytande i arbetet, ledarskap, medarbetarnas inverkan, arbetskrav samt fysisk arbetsmiljö. Resultaten av föreliggande studie visade på en interaktion av kön och avdelning. Kvinnorna, som arbetade med mer monotona och standardiserade arbetsuppgifter, skattade lägst på alla underkategorier till arbetstillfredsställelse, förutom på underkategorin medarbetarnas inverkan. Resultaten antas bero på att kvinnorna på avdelningen hade större krav på variation i arbetet.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur – En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan. Dessa var mest påtagliga i variablerna totala intäkter och rörelsekostnader. För båda variablerna hade industriföretagen större korrelation med Y-variabeln än vad IT-företagen hade. Korrelationen mellan antal anställda och rörelseresultatet kunde vi inte urskilja några tendenser branscherna emellan. Aktienivån hade en något större korrelation i variationen av antalet anställda för industriföretagen än för IT-företagen, där korrelationen var låg rakt igenom. Abstract Title: Recession - A study of the differences that exist for the variation in the number of employees in the IT and industrial sector Author: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Supervisor: Emil Numminen Institution: Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor thesis in Economics Purpose: The aim of the paper is to examine and analyze how a company's financial data for the relatively young IT sector explains the number of employees compared to how the financial data explains it for an older more experienced branch like the industry sector. Method: We have collected quarterly reports from the first quarter of 1999 to the first quarter of 2009 for a total of 10 different companies that we determined appropriate for the study, 5 companies from the IT sector and 5 companies from the industrial sector. We have subsequently conducted a regression analysis with number of employees as the Y-variable and total income, stock level, operating expenses and operating income as the X-variables to find the correlation between them. Conclusion: The results of the regression analysis indicate that there are differences between the industries. These were most visible in the variables of total income and operating expenses. For both variables, the industrial companies’ had a greater correlation with the Y-variable than IT companies had. In the correlation between the number of employees and operating profit, we could not find any differences between the sectors. Stock levels had a slightly higher correlation in the variance of the number of employees for manufacturing companies than for the IT companies, where the correlation was low right through.

In recent years accidents caused by falling from heights has increased. Typical risc group, operators, construction worker usually fall from machines scaffoldings and roofs. The Flex-lift concept could increase the safety during work on heights as well provide the operator a more correct work position. Given the equipment that could fulfill its purpose, the user might not take the easiest short cut, and expose themself into any danger. The concept provides the operator with a flexibility to place and adjust it for its purpose, the opportunity to add docks and the concept can work as a modular system, controlled by a remote control.

Gotland has a very long tradition of lime burning. Traces of lime burning on Gotland stretch back to the 12th century. An inventory of all the lime kilns in Gotland was made in 1942. Since then the market, the use and the tradition of lime burning have changed significantly. By the start of WW2 a shortage of black coal occurred. This meant that the large, traditional lime kilns could no longer be operated with the same capacity. The small, wood-burning kilns were the only furnaces that survived. With the cement's entry the demand for lime mortar got heavily reduced, which in turn meant the end for the last lime kilns. The cement quickly proved inadequate in many situations, especially in the field of monument care​​, and the demand for traditional lime mortar increased again already in the 1960s. Since then, three lime kilns were taken into use on Gotland; two smaller, traditional lime kilns and one large, industrial kiln. This thesis intends to follow up on the inventory that was made in 1942 in order to create a basis for further discussion of the historical values the lime kilns possesses and how these values can be cared for. In order to ensure the being of cultural heritage of the traditional lime industry, it requires popular demand, care and knowledge of the furnace, its use and production and its product. / Gotland har en mycket lång tradition av kalkbränning. Spår av kalkbränning sträcker sig på ön tillbaks till 1100-talet. En inventering av samtliga kalkugnar och kalkmilor på Gotland gjordes år 1942. Sedan dess har marknaden, användningen och traditionen av kalkbränning förändrats kraftigt. Vid andra världskrigets början uppstod en bristsituation på stenkol. Detta medförde att de stora, traditionella kalkugnarna inte längre kunde drivas med samma kapacitet. De mindre, vedeldade ugnarna var de enda ugnarna som överlevde. Med cementens intåg minskade även efterfrågan på kalkbruk, vilket i sin tur betydde slutet för de sista kalkugnarna. Cementen visade sig snabbt vara bristfällig i flera situationer, särskilt inom kulturvårdens praktik, och efterfrågan på traditionellt kalkbruk ökade igen redan på 1960-talet. Sedan dess har tre kalkugnar tagits i bruk på Gotland; två mindre, traditionella kalkugnar och en stor, industriell ugn. Uppsatsen ämnar följa upp inventeringen som gjordes 1942 för att skapa ett underlag för att vidare resonera kring de kulturhistoriska värden kalkugnarna besitter och hur dessa tas till vara. För att kunna vårda kulturarvet från den traditionella kalkindustrins dagar fordras efterfrågan på kalk, vård och kunskap om ugnarna, dess användning och produktion och dess produkt.

Corporate Social Responsibility (CSR) har under modern tid växt fram att bli ettstandardförfarande bland företag och en strategi för att eftersträva legitimitet. Grundati ökade krav och förväntningar från omgivande aktörer, åtar sig organisationer ettsamhällsansvar utifrån ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parallelltmed det stegrade ansvarstagandet inom organisationer öppnar det upp för fråganhuruvida detta fenomen är direkt applicerbart på alla branscher, så som kontroversiellaindustrier. Av den anledningen utreds i denna studie huruvida konsumenter anser attPhilip Morris International, ett företag verksamt inom tobaksindustrin, uppnårlegitimitet genom deras CSR- engagemang. Genom fokusgrupper och djupintervjuerhar konsumenters uppfattning om Philip Morris International CSR- engagemangkunnat fastställas och slutsatser har kunnat erhållas. Sammantaget uppnår PhilipMorris International ingen legitimitet genom CSR, av det skälet att tobaksproduktenoch industrin till sin helhet inte är socialt accepterad. De positiva effekterna av CSRengagemangetbeskuggas av industrins negativa effekter och framhäver även en tydligdubbelmoral. Vidare poängteras även vikten av kommunikation baserat på resultatetav konsumenternas obefintliga kännedom om Philip Morris CSR-arbete.

Diss. Göteborg : University.