Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå. Centrala myndigheter bistår med vägledning. Den civila sjukvården har genomgått stora förändringar präglade av medicinsk utveckling med hög grad av specialisering parallellt med ekonomiska sparbeting. Detta har inneburit en långt driven rationalisering och effektivisering. Den beredskap för stora skadeutfall i händelse av väpnad konflikt som de svenska akutsjukhusen tidigare hade, finns inte längre kvar. Sjukvårdshuvudmännen uppfattar inte att de har uppgiften att planera för att hantera den storlek av skadeutfall som skulle följa på ett högintensivt väpnat angrepp. Många sjukhus ligger idag nära kapacitetstaket under ordinarie verksamhet och har små möjligheter att med uthållighet hantera större belastning. Beredskapslager av läkemedel och förbrukningsartiklar för kirurgisk verksamhet finns endast förrådsställda i starkt begränsad omfattning. De högteknologiska sjukhusen är sårbara för störningar avseende kraft, el, vatten, värme och IT. Reservfunktioner håller ojämn kvalitet bland sjukhusen och uthålligheten är generellt låg. Orsakerna till denna utveckling står huvudsakligen att finna i statsmakternas och de centrala myndigheternas tolkning av Sveriges säkerhetspolitiska läge och uppfattningen att väpnad konflikt på svenskt territorium är utesluten. Sveriges katastrofmedicinska beredskap bör integreras i den nationella säkerhetsstrategi som efterlyses i Försvarsberedningens rapport från 2013. En sådan strategi skulle kunna fungera som en övergripande vägledning för att säkerställa att Sverige får en tillfredställande beredskap för kirurgiskt omhändertagande av såväl militär personal som civilbefolkning.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrågan var: vilka problemlösningsprocesser använder sig barn utav när de inte når de redskap de eftersträvar? De teoretiska utgångspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes på tre förskolor där totalt 33 barn i åldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjälp av observationer i form av löpande protokoll. Resultatet visade att barnen använt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nå det redskap de eftersträvar.

In recent years accidents caused by falling from heights has increased. Typical risc group, operators, construction worker usually fall from machines scaffoldings and roofs. The Flex-lift concept could increase the safety during work on heights as well provide the operator a more correct work position. Given the equipment that could fulfill its purpose, the user might not take the easiest short cut, and expose themself into any danger. The concept provides the operator with a flexibility to place and adjust it for its purpose, the opportunity to add docks and the concept can work as a modular system, controlled by a remote control.

I denna uppsats utforskas tankegods och diskurser i statens offentliga utredning Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) som utgör det huvudsakliga planeringsunderlaget inför byggandet av miljonprogrammet. Materialet har bearbetats med hjälp av kritisk diskursanalys och analyserats med hjälp av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet för att undersöka de klassmarkörer som uttrycks i underlaget. Studiens resultat visar att det finns flera diskursiva mönster i utredningen som bygger på klassmotsättningar. Genom att reglera arbetarklassens boendemiljöer och få dem att eftersträva nya ideal skulle den historiska arbetarklassen byggas bort. De nya idealen kan förstås som en strävan efter att förändra denna samhällsgrupp och att medelklassen genom detta kunde omforma Sveriges klasshierarkier, underkuva arbetarklassen och bygga in spärrar för klasskamp. Allt detta paketerades i en vision om att bygga en modern stadsbild med flervåningshus, samtidigt som målgruppen för projektet önskade något annat. / The aim of this essay is to explore the planning bias in the Swedish blue books inquiry Raised housing standards (SOU 1965:32). This document was the primary planning material for theone million homes built in Sweden between 1965 and 1974, also known as The Million Programme. Using critical discourse analysis, the material has been analyzed in search of class traits expressed in the material. These discursive expressions have subsequently been analyzed with Beverly Skegg's theoretical concept of respectability. The results shows that there are several discursive patterns in the planning document which are based on class antagonism. By regulating the ordinary environments of the working class and making them strive for new ideals, the historical working class was supposed to be transformed. These new ideals for the working class can be understood as an attempt to change this social group and through this the middle class could reshape Sweden's class hierarchies, subdue the working class, and build in barriers against class struggle. All this packaged in a vision of building a modern cityscape with apartment buildings, whilst the target group sought for something else.

Fall från höga höjder ombord på fartyg inträffar trots att säkerhetsutrustning används. Syftet med detta arbetet var att ta reda på vilka faktorer som påverkar säkerheten på höga höjder ombord på fartyg. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av ombordanställda däcksbefäl och matroser, fackförening samt inspektörer. Slutsatserna var att de faktorer som påverkar fallolyckor grovt kan sorteras in i användning av säkerhetsutrustning, attityder till säkerhetsutrustning, lämplighet hos personal, regelverk och utbildning. Det framkom att det är möjligt att säkerhetsutrustningen inte används i alla de fall då den har rapporterats ha använts samt, att om den använts, inte nödvändigtvis använts på rätt sätt. Det visade sig också vara viktigt att befälen föregår med gott exempel och sätter en tydlig standard för att skapa en miljö ombord där säkerhetsutrustning används samt används på rätt sätt. / Falling from heights on ships occurs even though safety equipment is used. The intent of this study was to find out what factors affect the safety on heights onboard ships. The study was conducted by interviews with ship’s officers, able seamen, a professional union and inspectors. The conclusion showed that there are some factors affecting the accidents where someone falls from a height onboard. The factors were usage, attitudes to the safety equipment, suitability, regulations and education. The findings indicated that safety equipment might not always have been used as reported, and that if it was used it might not have been used correctly. It appeared that it is important for the officers onboard to lead by example and to set an evident standard onboard to create an environment where safety equipment is used and used in a correct way.

Projektet har genomförts i samarbete med Mora kommun som önskat att prova UAV som teknik för att bestämma markhöjder i ett bostads- och grönområde där mark kommer att schaktas vid en marksanering. Projektets syfte har varit att jämföra kvalitet på insamlade markhöjder från UAV med laserskanning och terrestra metoder samt att undersöka hur resultatet påverkas av olika flyghöjder. Med metoderna avvägning och inmätning med satellitteknik mättes sju flygstödspunkter och fyra mätpunkter in. Vid flygstödspunkterna placerades flygsignaler under flygningarna med UAV vilka skedde på 120 respektive 60 meters höjd över marken. Insamlade data bearbetades i Agisoft Photoscan 1.4.2 och med det framtagna punktmolnet kunde mätningar i modeller genomföras. Även insamling av höjddata från Lantmäteriets GSD Höjddata, grid 2+ data inhämtades. Därefter jämfördes koordinater för punkterna från bearbetningen med insamlade data. Resultatet visar på att standardavvikelsen i höjd vid 120 meters flyghöjd var 64 millimeter. Vid exkludering av mätpunkt 13, som var felaktigt inmätt, blev avvikelsen endast 29 millimeter. För 60 meters flyghöjd var standardavvikelsen 76 millimeter och med mätpunkt 13 exkluderad endast 24 millimeter. Dessa resultat förhåller sig till kraven för kvalitet enligt Lantmäteriets HMK-standardnivå 2, vilket är nivån för kartering av tätorter för bland annat detaljplaneläggning. / The objective of the study was to compare elevation data, from UAV photo, with NRTK, trigonometric leveling and airborne laser scanning. The concrete issues to investigate were: • What quality is achieved by data acquisition using UAV, compared to laser scanning and terrestrial measurement with NRTK? • How much does different flight altitudes affect the result? The aerial photos were taken at 60 and 120 meters above ground, using seven flight support points and four ground control points. Those were measured with NRTK and terrestrial measurement. Collected images have been processed, with Agisoft Photoscan 1.4.2, into models in which coordinates are retrieved for comparison. The coordinates were compared and showed a deviation of 24 to 76 millimeters which is an acceptable result for a HMK standard level 2.

Bakgrund: Människor lever idag allt längre. Jämfört med medellivslängden i Sverige som varit ständigt tilltagande över tid har pensionsåldern hållit sig relativt konstant vilket innebär att en pension som tjänats ihop under samma arbetslivslängd nu måste räcka till försörjning av fler levnadsår. Därav blir införandet av en höjd pensionsålder aktuellt för att behålla välståndet i Sverige. Enligt Statens offentliga utredningar (2012:28) finns god grund för antagandet att arbetstagare kommer kunna stanna kvar längre i arbetslivet. Emellertid menar Arbetsmiljöverket (2016) att vissa fysiskt krävande arbeten kan vara svårt för en äldre arbetskraft att utföra. Utvecklingen i samhället pekar mot att ett införande av en höjd pensionsålder kommer bli verklighet, ett faktum som gör att Age Management blir allt mer aktuellt i och med att människor kommer stanna kvar i arbetslivet upp i en högre ålder än tidigare. Det kan då behövas mer konkreta verktyg för att hantera en åldrande arbetskraft i praktiken av den orsaken att de potentiellt sett kan ha andra behov som bör tillgodoses för att få äldre medarbetare att stanna kvar i yrkeslivet längre. Den forskning som finns idag kring Age Management har framförallt bedrivits på individnivå, mindre forskning finns kring hur eventuella förändringar skulle hanteras på ett organisatoriskt plan, varför den här studien ämnar belysa hur organisationer skulle hantera ett scenario där äldre stannar på arbetsplatsen längre. Syfte: Syftet med studien är att genom en kvalitativ ansats analysera hur företag arbetar med Age Management idag och vilka effekter en höjd pensionsålder skulle medföra. Det för att kunna avgöra huruvida Age Management skulle kunna användas som ett verktyg för att hantera eventuella utmaningar som skulle kunna uppstå vid införandet av en höjd pensionsålder. Genomförande: Studien är fenomenologisk och karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval. Sammanlagt har elva fallföretag och fyra andra relevanta aktörer intervjuats. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en höjd pensionsålder kommer påverka företagen inom följande områden: kompetens, hälsa, attityder och arbetsmiljö. Den definitiva slutsatsen är att det finns ett behov av Age Management som ett managementverktyg då arbete med Age Management kommer bidra mot ett mer hållbart arbetsliv där sannolikheten är större att äldre medarbetare kommer välja att vara yrkesverksamma de extra åren en höjd pensionsålder skulle innebära. / Background: People live increasingly longer lives. Compared with the average life expectancy in Sweden, which has been steadily increasing over time, the retirement age has remained relatively constant. This means that a pension that has been earned during the same amount of working years now has to be able to cover more years of living. Hence, the introduction of an increased retirement age is timely, and required in order to maintain economic comfort in Sweden. According to the Government’s Public Investigations (2012:28), there are good grounds to make the assumption that workers will be able to stay longer in the workplace. However, the Work Environment Authority (2016) believes that some physically demanding work could become difficult for an elderly workforce to perform. Development in society points to the fact that an increased retirement age will become reality, which means that Age Management is becoming increasingly relevant as people will stay in the work life up to a higher age than before. There may be need for more concrete tools in order to handle an older workforce in practice, since they may have other needs that should be met in order to make older employees stay longer in the labor market. The research currently available on Age Management has been conducted primarily at an individual level. There is less research concerning changes that need to be made at an organizational level, therefore this study aims to illustrate how organizations would handle a scenario where elderly people stay at the workplace up to a higher age. Purpose: The purpose of the study is to, through a qualitative approach, analyze how companies work with Age Management today and what effects an increased retirement age would lead to. This is done in order to be able to determine whether Age Management could be used as a tool to handle any challenges that might arise when introducing an increased retirement age. Completion: The study is phenomenological and characterized by a qualitative approach. The empirics has been collected through goal-driven selection. Eleven case companies and four other relevant parties have been interviewed in total. Conclusion: The study results in the conclusion that an increase in retirement age will affect companies in the following areas: competence, health, attitudes and working environment. The definitive conclusion is that there is need for Age Management as a management tool as work with Age Management will contribute towards a more sustainable working life, where the likelihood will be greater that older employees will choose to stay in the working life the extra years an increase in retirement age would mean.

Global Navigation Satellite Systems (GNSS) i kombination med Nätverks-RTK (NRTK) har idag blivit en vanlig metod för geodetiska inmätningar i plan och höjd. Inmätningar med NRTK har fördelen att de är relativt enkel att använda, ger koordinater i realtid och med låg mätosäkerhet (2–3 cm). Dock har användare rapporterat om att större avvikelser i höjd är vanligare än avvikelser i plan, vilka varierar över tid. Tidigare studier har inte funnit samband mellan avvikelser i höjd med NRTK och variationen över tid.  Studiens syfte var att undersöka hur resultatet av inmätta höjder med NRTK varierar över tid och vad som påverkar avvikelsen i höjd samt om det går att finna ett samband för avvikelserna.   I studien användes en GNSS-mottagare med NRTK för att på två stompunkter insamla mätdata en gång i minuten i tre timmar på varje punkt, under totalt två dagar. Mätdata som lagrades och analyserades var antal satelliter, PDOP, vertikal precision, och tidpunkt för inmätt höjd och höjdvärde. Under fältarbetet användes också två olika elevationsvinklar, 10 och 15 grader, för att se hur mätosäkerheten påverkades. Vidare utfördes en dubbelavvägning mellan stompunkterna som en kontroll av de angivna höjdkoordinaterna. Resultatet visar att variationen för enskild inmätt höjd är slumpmässig. En undersökning av PDOP, antal satelliter, horisontell och vertikal precision gav inga korrelationer till mätresultatet. Standardosäkerheten i höjd för mätserie på punkt 8316 med 10° elevationsvinkel beräknades till 1,2 cm och med en förändring till 15° elevationsvinkel 1,6 cm. På punkt 8318 med 10° elevationsvinkel beräknades 2,6 cm och med 15° elevationsvinkel 3,4 cm.  Analysen av mätdata förtydligar att behov finns för att öka tillförlitligheten vid GNSS-mätning med NRTK. Standardosäkerheten överskrider angiven mätosäkerhet för metoden, vid mätning på 8318 med 15° elevationsvinkel. Med elevationsvinkel 10° uppnås inte 68 % av mätningarna inom sigmanivå 2, och drygt 13 % återfinns inom sigmanivå 2–3. Vid en beräkning av standardosäkerhet, med medeltals-bildning, erhölls markanta förbättringar på punkt 8316 för båda mätserierna upp till 20 min medan det följande ger avtagande förbättringar. På punkt 8318 erhölls ständiga förbättringar kontinuerligt till 60 min vilket var den högsta gränsen som undersöktes. Differens mellan högsta och lägsta avvikelse för inmätt höjd, jämfört med känd höjd, beräknades till 9,2 cm för punkt 8316 med 15° elevation och 6,9 cm med 10°. Motsvarande för punkt 8318 med 15° beräknades avvikelsen till 16,5 cm och 12,3 cm för 10°. För GNSS-användare behövs insikt i att enskilda mätningar, med lågt angivna värden i handenheten, inte säkerställer goda mätresultat. Flera mätningar under kort tid kan ge mycket låg standardosäkerhet, men en timme senare kan samma låga standard-osäkerhet för nya mätningar fortfarande representera en avvikande inmätt höjd. Medeltalsbildning, tidsseparation och en lämplig elevationsvinkel är sannolikt krav för att tillförlitligt kunna säkerställa att metoden uppnår 2–3 cm mätosäkerhet i höjd för 68 % av mätningarna. / The usage of GNSS is becoming increasingly more common due to its efficiency and time saving capacities. Network-RTK is a method that uses relative positioning and is supposed to deliver measurements with a positional accuracy of about 2-3 cm for plane and height. Previous research shows variety in measuring results using NRTK at different times or days, but the focus was on other aspects than time itself. This study focused on time and its impact on GNSS-derived heights, linked to used methods for practical use of GNSS, and these results were meant to create guidelines or routines for increased reliability in measuring data if it exceeded the positional accuracy. Measurment data were gathered at two vertical control points during three hours each, on two separate days, with data being collected at a one-minute interval. The findings of this study show that the variety over time is random, and that there are no standard settings or routines that guarantee reliability for the method to deliver commonly stated positional accuracies. Although, we found that certain steps for improving measurements are time-separating, averaged measurements for at least twenty minutes, and a good understanding of how to set an appropriate elevation mask.

I takt med att det försvarspolitiska läget omkring Sverige försämrats, har regeringen sedan 2015 beslutat att man för första gången sedan kalla krigets slut aktivt ska jobba med planering av civilförsvaret. Redan 1995 kom dock en ny lag om det civila försvaret som flyttade ansvaret för räddningstjänst under höjd beredskap till kommunerna. Innan hade ansvaret varit statligt. Vilka uppgifter som ska lösas av räddningstjänsten under höjd beredskap regleras i LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor), och innefattar, förutom de uppgifter som ska lösas under fredstid, även uppgifter om att indikera och sanera kemiskt eller nukleärt kontaminerade områden, samt att röja farliga områden från exempelvis oexploderad ammunition. Utöver att reglera vilka uppgifter som ska lösas vid höjd beredskap står det även i LSO att räddningstjänster ska tillvarata möjligheten att samarbeta med varandra, vilket kan bli problematiskt vid höjd beredskap, då räddningstjänsten är en kommunal resurs.  Syftet med rapporten har varit att belysa vissa svårigheter som kan komma att uppstå vid förhöjd beredskap, till en följd av sammanslagningar av till exempel räddningstjänster, och nedrustningen av civilförsvaret. Vidare har även studien syftat till att presentera hur landets räddningstjänster, räddningstjänstförbund och länsstyrelser idag jobbar med frågan. Rapporten har dock enbart berört den kommunala räddningstjänsten och omfattar inte fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, vilka alla är statliga resurser.  Dagligen råder det grundberedskap över hela Sverige, och då fungerar och leds samhället på det sätt man är van vid idag. Regeringen som är det högsta beslutande organet i Sverige kan vid behov besluta om att landet ska gå upp i höjd beredskap. Detta kan ske vid kriser eller i yttersta fall vid krig. Beredskapen behöver inte höjas i hela landet samtidigt utan kan höjas enbart på de ställen det behövs. Som en följd av beredskapsförändringen börjar vissa andra lagar gälla i Sverige och ledningsförhållandena i kommuner, regioner och staten ändras. Det är alltså hur planeringen inför eventuell beredskapshöjning ser ut som undersökts i denna rapport. Detta gjordes genom en enkätundersökning som gick ut till delar av landets räddningstjänster och länsstyrelser, där de fick besvara fyra frågor gällande planering av höjd beredskap. Majoriteten av de som svarat på enkäterna som skickats ut har svarat att de behöver styrningar från staten för att kunna genomföra planeringen på ett korrekt sätt. Vidare efterfrågas även fler resurser, både personella, materiella, ekonomiska och extra kompetens för att kunna lösa de tillkommande uppgifterna. Enkätfrågorna berör också ett nytt ledningssystem som börjat gälla 1/1 2022, som enligt svaren från enkäterna inte innehåller någon information om hur ledningen vid höjd beredskap ska fungera. Många menar också att det har gått för snabbt från det att regeringen ordersatt planering av höjd beredskap, till dess att planeringen påbörjades, varför det skiljer sig mycket mellan olika kommuner och län med hur planeringsarbetet går till. Därför har rapportens frågeställningar inte kunnat besvaras med något annat än att det i dagsläget inte finns något tydligt svar på hur planeringen och prioriteringar fungerar utan är en fråga som måste lösas på högre statlig nivå innan kommunerna kan starta upp och driva arbetet vidare.

Two parallel processes which both aim to enhance certain aspects of the functionality of the municipal Fire and Rescue Services have been undertaken, and are to an extent still ongoing, in Sweden. One of these processes aim to improve the ability of said services to handle larger scale incidents which require coordination between multiple municipal Fire and Rescue services. The other process focuses on enabling the same services to operate efficiently in a wartime scenario. Upon an initial viewing of how these processes have taken form there appears to be reasons to question how well they have been coordinated. This despite the two partially overlapping in the sense that they both set out with the intent to introduce changes, and alter specific capabilities, within the same organizations. This paper aims to shed light on the validity of this presumptive lack in coordination, identify potential reasons as to why this could be the case, and finally to offer up suggestions on how such complications could be potentially avoided in similar future situations.