Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser. Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen. Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat. Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.

Denna studie bestod i att undersöka den rådande situationen för LNG som ett alternativt bränsle för industri, sjöfart och kraftproduktion. Informationsinsamling och granskning genomfördes i enlighet med en litteraturstudie, och dess resultat gav en övergripande bild av vad som hänt på området fram till nu. Man fick även viss insikt i hur LNG som bränslealternativ förväntas utvecklas framöver. Syftet med undersökningen var att kunna påvisa hur långt utvecklingen har kommit, med avseende på LNG och dess infrastruktur. Slutsatser som kunde dras var att man kommit en bra bit på väg, där vissa sektorer hunnit längre än andra. Ekonomiska och miljömässiga skäl framstår som drivande faktorer för de parter som överväger att introducera LNG i sin verksamhet. Bristande infrastruktur anges av många som den främsta orsaken till att man inte kommit längre i utvecklingen. Flertalet mottagningsterminaler för LNG har redan etablerats runt om i Nordamerika och i nordvästra Europa, varav en hittills har färdigställts i Sverige. Sannolikt kommer fler att uppföras under de kommande åren, med ökad tillgänglighet för industri, sjöfart och kraftproduktion som följd. / The main focus of this study was to examine the current state of LNG, and its applications as an alternative fuel for industry, shipping and power production. Gathering of data, and the subsequent scrutiny of the collected material, was performed in accordance with the methodology of a literary study. The result offered an overall view of what has happened up until now. It also suggested what possible developments might follow in the near future. The purpose of the study was to describe how far the development has progressed, with regards to LNG and its infrastructure. The conclusions that could be drawn from the study were that things are moving forward. Some sectors have however reached further than others. Economic and environmental reasons appear as main driving factors for those who are considering LNG as a part of their plan of operations. Lack of infrastructure is said to be a key reason why LNG still hasn´t gained momentum. Numerous LNG-terminals have been built in North America and around northwestern Europé, including one in Sweden. More facilities are being built in the years to come as well, steadily improving the availability of LNG.

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna. Resultatet visade även att deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en lägre grad av arbetsbelastning än deltagarna i flöde 2. En interaktionseffekt mellan ålder och flöde på delmåttet upplevd mental hälsa, visade att yngre deltagarna i flöde 1 skattade sin hälsa högst och de yngre i flöde 2 skattade sin mentala hälsa lägst, medan det omvända resultatet gällde för den äldre gruppen.

Detta examensarbete är den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB där skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphängningskomponent kallad ”hjularm” tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjälp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering.

This degree project contains a summary of all existing patents dealing with roller hemmingdevices to provide the client with a basis to develop its own roller hemming devicewithout infringing on existing patent. It also aims to describe all the patents on operationand function and provide a review of patents and give a proposal to a new roller hemmingdevice. The project is carried out in cooperation with Epsilon Industrikonstruktioner AB.

World Solar Challenge är en tävling i Australien vars syfte är att främja utvecklingen av förnyelsebar energi. Här deltar olika universitet runt om i världen och för att bygga en solcellsdriven bil som drivs av solens energi. Den ska sedan köras en sträcka mellan Darwin och Adelaide på dryga 300 mil genom Australien på kortast möjligast tid. Projektet görs för Tekniska Högskolan i Jönköping till en kommande kurs som studenter kan söka sig till för att delta i World Solar Challenge 2013. I kursen ingår att bygga en solcellsbil som man sedan tävlar med. Genom att sätta upp krav som är nödvändiga och önskvärda i en funktionsanalys får projektet en utgångspunkt och ett stöd som bestämmer hur konceptet ska se ut och vilka krav som måste uppfyllas. De restriktioner som tävlingsledningen för World Solar Challenge upprättat kan omvandlas till nödvändiga krav i funktionsanalysen. Researchen, restriktionerna och de teorier som de aerodynamiska aspekterna pekat på bestämmer hur konceptet är utformat. Resultatet i projektet är en solcellsbil som med hjälp av sin sammanhängande form får goda aerodynamiska egenskaper och kan på det sättet konkurrera om en topplacering i World Solar Challenge. Konceptet kallas Sting och är ett trehjuligt fordon med en solcellsyta på 6m2 som är den tillåtna ytan för kiselsolceller. Genom att placera förarhytten framtill påverkar inte luftmotståndet bakänden lika mycket, som är den del som utsätts för mest turbulens. Bakänden kan på detta sätt smalnas av och föra samman luftströmmarna igen utan att det uppstår turbulens. Designen av Sting kommer från fyra värdeord vilka är: snabb, miljövänlig, aerodynamisk och alternativa energikällor. Genom detta projekt kan konceptet utvecklas vidare i den kommande kursen hos Tekniska Högskolan i Jönköping . Slutsatsen är att konceptet uppfyller de krav som funktionsanalysen innehåller och att konceptet kan ligga till grund för kursen med en bra utgångspunkt.

Inom en industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ”Jag är motiverad i mitt arbete” var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät. Det visade sig att skillnaden i motivation troligen kunde förklaras av uppfyllda förväntningar på arbete och av vilken pliktkänsla de anställda hade. Det fanns ett samband mellan upplevda förväntningar och pliktkänsla där, utifrån teorier, upplevda förväntningar påverkar pliktkänslan.

Detta är en magisteruppsats i arbetsvetenskap utförd under vårterminen 2014. Studiens syfte har varit att undersöka arbetsmotivationen bland anställda i en tillverkningsfabrik som implementerat principer och verktyg från lean production. Utgångspunkten har varit att undersöka om element i lean production, så som teamorganisering och delaktighet, har en positiv inverkan på inre motivation. I studien operationaliserades inre motivation som arbetstillfredsställelse och engagemang.      Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats från sammanlagt 12 respondenter, samtliga från samma fabrik i Svealand. De teoretiska utgångspunkterna beträffande arbetsmotivation grundas i stor utsträckning på teorier av Abraham Maslow (1943), Frederick Herzberg (1987; 2002) samt Richard Hackman och Greg Oldham (1974; 1976).      Studiens resultat pekar på att anställda drivs av både inre och yttre motivatorer i sitt arbete. Resultatet indikerar att element så som 5S och arbetsrotation har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen men att inga delar i lean leder till engagemang. Snarare beror engagemanget på andra faktorer än lean production. / This is a master’s (1) thesis in working life science carried out during the spring term of 2014. The purpuse of the study was to examine work motivation among employees in a manufacturing plant that uses lean production principles and tools. The approach has been to investigate whether elements of lean production, such as teams and participation, has a positive impact on intrinsic motivation, which was operationalized as job satisfaction and engagement.      The study was based on a qualitative approach with a hermeneutik perspective. Data has been obtained form a total of 12 respondents, all from the same factory in Svealand. The theoretical base regarding work motivation is largely based on the work of Abraham Maslow (1943), Frederick Herzberg (1987; 1993) and also Richard Hackman and Greg Oldham (1974; 1976).      The results indicate that employees are driven by both intrinsic and extrinsic motivatators in their work. The results suggest that elements such as 5S and job rotation have a positive impact on job satisfaction but that no elements of lean production lead to engagement. Engagement is rather the cause of factors other than lean production.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2002. / Härtill sju uppsatser.

Denna rapport behandlar en energiundersökning av värmekablar på uppdrag av INEOS ChlorVinyls anläggning i Stenungsund. Eftersom miljön får en större och större betydelse i dagens samhälle försöker alla sektorer i samhället minska sin energiförbrukning. År 2006 använde svensk industri 157 TWh energi och 35,8 % av detta var elenergi. Den kemiska industrin står för 8 % (2006) av Sveriges industriers energiförbrukning och räknas som en energiintensiv bransch. Fabriken i Stenungsund har länge haft ett mycket förmånligt elavtal vilket har gjort att de inte har varit lönsamt att bry sig om att göra relativt småskaliga effektiviseringar. Men nu med ökade energipriser är det aktuellt att titta på vad som kan göras och till vilket pris. Syftet med utredningen är att undersöka om ett annorlunda upplägg av termostaterna som styr värmekablarna gör att man kan spara energi genom att värmen bara ligger på när det verkligen behövs. Genom undersökning och jämförelse av olika termostater koms det fram till att det inte finns noggrannare termostater på marknaden än de som sitter i fabriken. Termostaten till VKB14 är dock felvald. Med hjälp av temperaturstatistik och ett medelvärde av antal timmar under en viss temperatur över de två vintersäsongerna har effektåtgången för VKA14 och VKB14 räknats ut. Genom mätningen av när kontaktorn slår till i VKB14 har det utlästs att detta skåp ligger till 38 % av tiden när temperaturen i intervallet är så hög att det inte borde vara till alls. Om man utgår från att skåpet gör av med 20 000 W när det är igång i onödan, ger detta att det förbrukar 1,3 gånger mer energi per år än vad som behövs vid en temperaturinställning på +5°C.