Workplace accidents in Sweden have in recent years increased. Companies are at the same time putting a greater emphasis on preventing accidents and inform about safety and risks. Therefore there is a need to know how to visualize this safety information. This study is based on a part of a project proposed by the industrial company AB Wahlquists Verkstäder, in which they want to visualize their safety information for new employees and existing staff, and also for temporary contractors and apprentices. The purpose of this study is to see what is required of the visualization of safety information and what guidelines that should be followed. The focus is divided into two areas. One area concerns the safety information focusing on warning signs and safety symbols. The other area concerns what requirements and guidelines that applies specific to the visualization of safety information in an industrial environment. The study includes literature studies, and a case study focusing on the company AB Wahlquists Verkstäder. Interviews and testing of developed prototypes were conducted with staff at the company. The analysis shows that there are several factors that should be considered when visualizing safety information. It is important that the information is clear. This clarity can be achieved in various ways, for example by the use of bright colors, signal words or lighting. These guidelines also apply for visualization specifically for the industrial environment at AB Wahlquists Verkstäder. However, additional emphasis should be given to delaying habituation. Materials should also be carefully considered. New thinking and fresh ideas is something that is appreciated by the staff and that should be included in the visualization. It is questionable whether additional companies should have been included in the case study to enhance the generalization of the study. It can also be discussed if the interviews and prototype testing should have included a higher number of subjects. It can also be discussed if the testing should have been conducted in the actual work environment, instead of in a secluded office. / Arbetsplatsolyckorna i Sverige har de senaste åren ökat. Samtidigt lägger företag större vikt vid att förebygga olyckor och informera om säkerhet och risker. Därmed finns det ett behov av att veta hur säkerhetsinformationen ska visualiseras. Denna studie bygger på en del av ett uppdrag från industriföretaget AB Wahlquists Verkstäder, där de vill visualisera sina säkerhetsföreskrifter för nyanställd och befintlig personal, men även för tillfälliga entreprenörer och praktikanter. Syftet med denna studie är att se vilka krav som ställs på visualiseringen av säkerhetsinformation och vilka riktlinjer som också bör följas. Fokus ligger på två delar, dels på säkerhetsinformation med inriktning på varningsskyltar och säkerhetssymboler, men också på vad som är specifikt för visualisering av säkerhetsinformation i en industrimiljö. Under arbetet genomfördes litteraturstudier, samt en fallstudie med fokus på företaget AB Wahlquists Verkstäder. I fallstudien genomfördes intervjuer med befintlig personal och testningar av framtagna prototyper. Analysen visar att det finns flera faktorer som bör övervägas då säkerhetsinformation ska visualiseras. Det som är allra viktigtast är att informationen ska vara tydlig. Denna tydlighet kan uppnås på flera olika sätt, bland annat genom användning av starka färger, signalord eller belysning. När det gäller visualisering specifikt för industrimiljön på AB Wahlquists Verkstäder gäller dessa riktlinjer också. Däremot bör extra tyngd läggas vid att bland annat fördröja tillvänjningen, då många i personalen stannar på företaget i många år. Materialval bör också noga tänkas över, då det exempelvis finns oljedimma i verkstadslokalen som kan förstöra pappersark som sitter uppe för länge. Nytänkande och fräscha idéer är något annat som uppskattas av perosnalen och som bör vävas in i visualiseringen. Det kan diskuteras om ytterliga företag borde tagits med i fallstudien för att höja generaliseringen på studien. Det kan också diskuteras om intervjuerna och prototyptestningarna skulle innefattat ett högre antal testpersoner och om testningarna också borde utförts i sin rätta miljö, istället för endast i ett avskiljt kontor.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag. Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks. Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året. Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag. / Background: Companies are going bankrupt every year which is associated with costs for individual parties with interests in the company and for society in general. To be able to take any action before bankruptcy is a fact, it is interesting to know if any of the models that scientists developed to predict bankruptcies actually works. Purpose: The purpose of this study is to determine whether it is possible to apply a selection of the established bankruptcy models on Swedish manufacturing companies. Theory: The study will test three different researchers' models and methods: Altman's, Platt's and Platt's, as well as Pompe's and Bilderbeek's. Methodology: In this study, only a deductive research approach will be used and the data collection is quantitative since the ratios are obtained from the relevant companies' financial statements. The selection is based on the companies that filed for bankruptcy in 2011 and the firms which represent the control group were selected at random among the companies within the delimitation that didn't go bankrupt during the current year. Result and conclusion: Altmans and Platts and Platts models turn out not to be applicable on Swedish companies. Some of Pompes and Bilderbeeks ratios are relevant for use in bankruptcy prediction for Swedish companies though.

Finansiering utgör en viktig del i att möjliggöra omställning mot miljövänligare företag. Möjligheten att anskaffa kapital och övergå till ett miljövänligare företag är samtidigt emellanåt bristfälligt. Det gäller även för industriföretag där branschen är inne i en omställning mot Industri 4.0, vilket förväntas bidra till miljövänligare företag. I den här studien undersöks sambandet mellan miljöprestation i västerländska industriföretags och företagens finansiering. Utifrån tidigare forskning om finansiering med anknytning till finansieringsbeslut, samt hur hållbarhetsmått kan ha inverkan vid finansiering, har industriföretagen analyserats. Studien utgår från en kvantitativ metod, där sekundärdata har hämtats från Thomson Reuters Refinitiv Eikon. Med insamlad data analyseras industriföretags kapitalstruktur gentemot deras miljöprestation genom en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat påvisar inget statistiskt signifikant samband mellan industriföretags kapitalstruktur och deras miljöbetyg. Av den anledningen konstateras det att miljöprestation inte har något statistiskt signifikant samband med företagens tillvägagångssätt vid finansiering. Därtill konstateras det även utifrån studiens analys att informationsasymmetrin är densamma oberoende på miljöprestation. Studien bidrar med ökad förståelse beträffande sambandet mellan industriföretags miljöprestation och hur de finansierar sig. / Financial opportunities are an important part of the transition towards environmentally friendly companies. The ability to raise capital for this transition in companies is at the same time, to some extent, inadequate. These inadequacies also affect industrial companies, a sector in transition towards “Industry 4.0”, which is expected to lower the environmental impact in the industry. This study examines the relation between environmental performance of industrial companies in western countries and their financing decisions. The industrial companies have been analyzed with regard to previous studies related to financial decisions and the effect of sustainable measures on financial opportunities. The study applies a quantitative method and uses secondary data collected from Thomson Reuters Refinitiv Eikon. With the gathered data the capital structure of the industrial companies have been analyzed compared to their environmental performance, by using a multivariate regression analysis. The findings of the study shows that environmental performance has no significant correlation with industrial companies capital structure. The findings also implies that information asymmetry, risk and uncertainties are not affected by the company's environmental performance. This study contributes to an extended understanding about the relation between environmental performance and industrial companies financing.

Background: Investments are a prerequisite for companies to maintain their competitiveness andtherefore vital for their survival. Investments are input of resources that are made with the hopethat it will generate value over time, which exceeds the invested resources. A central aid ininvestment decisions are investment calculations that are used to evaluate potential investments.This is generally done by companies when conditions are known and predictable to a certaindegree. On the other hand, previous studies have not examined how companies reason aboutinvestment decisions when these external conditions become unpredictable when the company isexposed to a challenging situation. A considerable threat to which a business must adapt to, canbe called a crisis. Today's situation in society with two recent crises, covid-19 and the war inUkraine, creates the conditions to examine how a crisis affects a company's investmentdecisions. Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what effect crisis haveon investment decisions in medium sized industrial companies. Furthermore is the purpose alsoto create an understanding of how calculations are used to make decisions about investmentsduring a crisis. Method: A qualitative research approach with an abductive methodological view has beenchosen to enable achieving the purpose of this study. Semi-structured interviews has been carriedout at ten medium sized industrial companies. The gathered empirical information is togetherwith the theoretical reference frame analyzed in order to answer the formulated questions toachieve the purpose of this study. Conclusion: The majority of companies' investments and investment processes have remainedunchanged despite being affected by a crisis. However, it can be noted that the majority ofcompanies are working more meticulously with investment calculations and are conducting morecalculations to ensure reliable results in times of crises. / Bakgrund: Investeringar är en förutsättning för att företag ska behålla sin konkurrenskraft och därför vitala för deras fortlevnad. Investeringar är resursinsatser som görs med förhoppning om att det kommer att generera nytta över tid, vilken överskrider grundinvesteringen. Ett centralt hjälpmedel i investeringsbeslut är investeringskalkyler som tas till hjälp för att utvärdera potentiella investeringar. Detta görs vanligtvis av företag då förutsättningarna är kända och beräkneliga till en viss grad. Det är däremot inte undersökt av tidigare studier hur företag resonerar kring investeringsbeslut då dessa externa förutsättningarna blir oberäkneliga i samband med att företaget sätts i en utmanande situation. Ett betydande hot, vilket en verksamhet måste ta ställning till, kan benämnas som en kris. Dagens läge i samhället med två inträffade kriser i närtid, covid-19 och kriget i Ukraina, skapar bra förutsättningar för att undersöka hur en kris påverkar ett företags investeringsbeslut. Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av hur kris påverkar investeringsbeslut i medelstora industriföretag. Syftet är även att skapa förståelse för hur man arbetar med kalkyler för investeringsbeslut under kriser. Metod: För att uppfylla syftet har en kvalitativ forskningsansats använts med en abduktiv metodologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio medelstora industriföretag. Den insamlade empirin tillsammans med den teoretiska referensramen har analyserats för att kunna besvara problemformuleringens frågeställningar och uppfylla arbetets syfte. Slutsats: Majoriteten av företagens investeringar samt investeringsprocesser har varit oförändrade trots att de har påverkats av en kris. Det går dock att konstatera att majoriteten av företagen arbetar mer noggrant med investeringskalkyler samt att fler kontrollberäkningar görs vid kriser.

The increased penetration of servitization is an ongoing trend within the industrial machinery space. This typically means that industrial machinery manufactures themselves retain ownership of the machinery they manufacture whilst also taking over maintenance operations. Essentially, offering customers a netresult. Servitization has several documented benefits for both customers and manufactures. Forcustomers it offers certainty in terms of operationality and costs. Whilst for manufacturers it generates stability in revenue generation and increasingly ties customers closer to their orbit. On a different note, record low interest levels coupled with developments within asset management such as the endowment model has resulted in that institutional investor such as pension funds have redirected capital towards alternative assets such as non-listed real assets. The shift has been so profound that many are struggling to find attractive real assets and thus institutional capital is looking for new types of real assets. Servitization and institutional investment has largely existed in separate silos. The study has studied an intersection of these two domains and has firstly found that servitized industrial machinery has several core attributes clearly align with infrastructure. These traits include non-cyclical and long-term revenue, long(er) lifetime, quasimonopolistic, and environmental benefits. The study indicates that as servitization becomes more widespread, industrial manufactures realize that servitization will result in more deployed capital. Therefore, companies will need to find new forms of financing for their servitization operations. From a financing point of view, companies prefer debt-based financing such as asset backed securities such that operational control can still be had. The study found that the core attributes of servitization and its closeness to infrastructure is appealing for institutional investors and see it as a possible future real asset investment class however, institutional investors feel unsure how to properly gauge the longevity of specific types of industrial machinery. Institutional investors who participated in the study have almost exclusively invested in real asset through equity. However, in regard to the financing of servitized industrial machinery, investors are also willing to invest via debt, if the expected returns justify the risk taken. The study indicates that there is a clear linkage between servitized industrial machinery and infrastructure whilst also demonstrating a substantial interest from industrial machinery manufacturers and institutional investors to engage with each other for the financing of servitized industrial machinery going forward. / Inom maskintillverkningsindustrin har tjänstefiering (servitization) blivit en allt viktigare del. Tjänstefiering innebär att maskintillverkare behåller ägandeskap av de maskiner de tillverkar samtidigt som de ansvarar för underhållet av dessa. Därmed erbjuder maskintillverkare sina kunder en tjänst dvs kapabiliteten i vad en industriell maskin kan leverera. Tjänstefieringen av industriella maskiner har ett flertal dokumenterade fördelar både för kunder och maskintillverkare. För kunder innebär tjänstefiering en ökad kännedom kring kostnader och en ökad säkerhet för att maskiner skall fungera. För maskintillverkare medför tjänstefieringen ökad stabilitet i försäljning samt ökar betydelsen av dem hos sina kunder. På ett helt annat plan, har rekordlåga räntenivåer tillsammans med utveckling inom fondförvaltning såsom endowment modellen resulterat i att institutionella investerare allokerat en allt större andel av sitt kapital i alternativa tillgångar såsom i icke-noterade reala tillgångar. Detta skifte har resulterat i att många investerare har svårt att hitta tillräckligt attraktiva tillgångar då kampen om dessa reala tillgångar hårdnat vilket har resulterat till att driva upp priset på dessa tillgångar. Tjänstefiering och institutionell investering har till stor del existerat i skilda domäner. Denna studie har undersökt en skärningspunkt mellan dessa två domäner och har bland annat funnit att tjänstefierade industriella maskiner besitter flera likheter med infrastruktur så som icke-cykliska och långsiktiga intäktströmmar, långa tekniska livslängder, kvasi-monopolistisk ställning samt positiva hållbarhetsaspekter. Industriella maskintillverkare som deltagit i studien vittnar om att nya finansieringsformer kommer behövas då tjänstefieringen med all sannolikhet kommer utgöra en väsentlig del av affären framöver och därmed binda mer kapital, allt annat lika. För att finansiera denna affär föredrar företagen skuldfinansiering då det blir enklare att hantera organisatoriskt. Studien finner att attributen av tjänstefierade industriella maskiner och dess likheter med infrastruktur är intressanta för investerare och de ser detta som en framtida realtillgångsklass. Däremot känner sig investerarna osäkra kring hur man skall beakta livslängden kring olika typer av maskiner. Investerare som deltagit i studien har tidigare allokerat ytterst lite av sina realtillgångar via skuldinstrument. Investerare är däremot öppna att investera vi både skuldtillgångar och via eget kapital, såvida den förväntade avkastningen upplevs som fördelaktig i relation till den risk som tas. Studien indikerar att den finns en koppling mellan tjänstefierade industriella maskiner och infrastruktur samt visat att det finns intresse från både investerare och maskintillverkare för att nya former av finansiering för tjänstefierade industriella maskiner i framtiden.

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity. / De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0.