Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Os painéis de gráficos estatísticos conhecidos como dashboards são utilizados comumente naárea de Business Intelligence (BI) para a visualização de grandes sistemas organizados de dados. A presente dissertação propõe embasar o projeto de dashboards pelas teorias de Jacques Bertin, formuladas nas obras Sémiologie Graphique e La Graphique et le Traitement Graphique de linformation. Considerando este referencial, e ainda parâmetros do design de informação e da visualização de dados, foram desenvolvidos dashboards que apresentam dados sobre a política de reserva de vagas da Universidade do Estado do Rio de Janeiro, sistematizados pelo projeto de BI dessa instituição. O objetivo foi não apenas o de atender aos requisitos convencionais de um dashboard, mas sobretudo o de apresentar outras perspectivas informativas. Nesse sentido, investigam-se as especificidades dos métodos de Bertin e sua expansão para o domínio dos sistemas interativos. / The panels of statistical charts known as dashboards are employed in the area of Business Intelligence (BI) for the visualization of large-scale organized systems of data. This Masters Thesis proposes to base the design of dashboards by theories of Jacques Bertin, formulated in the books Sémiologie graphique and La graphique et le traitement de linformation. Considering this framework, and further parameters of information design and data visualization, it were developed dashboards that present data about the policy of quotas from the State University of Rio de Janeiro, systematized by the BI project of that institution. The goal was not only to meet the requirements of a conventional dashboard, but rather to present other perspectives of information. Accordingly, we investigate the specific methods of Bertin and its expansion into the area of interactive systems.

A pesquisa busca alcançar novos aportes para estudos em infografia jornalística à medida que investiga qualidades, atividades profissionais e tecnologias envolvidas na produção de uma modalidade infográfica emergente, o infovis, contextualizada pelas potencialidades do meio digital e on-line, e sintonizada com práticas comunicacionais contemporâneas, que supera, em determinados aspectos, modelos infográficos anteriores. Com vistas a atingir nosso objetivo investigativo adotamos metodologia de pesquisa em duas etapas: 1) revisão conceitual de três referências teóricas fundamentais - visualização da informação, infografia jornalística e interatividade; e 2) proposta de análise de infovis com base na técnica de pesquisa de análise de conteúdo. Assim, o corpus empírico é constituído por 270 infovis de conteúdo temático político, sobretudo eleitoral, de quatro sítios jornalísticos - The New York Times, The Guardian, Folha de S. Paulo e O Estado de S. Paulo - veiculados entre jan. 2010 e dez. 2013. A partir de sistemático procedimento de análise elaborado segundo unidades e subunidades analíticas orientadas pelas três dimensões teóricas do dispositivo infovis (input, interface e output), obtivemos respostas codificadas para todas as peças do corpus. A leitura do formulário de análise preenchido gerou resultados e inferências sobre nossa amostra que apontam para aspectos produtivos pioneiros em infografia, como maior abertura comunicacional à audiência, emprego de ferramentas on-line e gratuitas para produção de infovis e utilização de tecnologia de atualização contínua dos dados visualizados. / The research seeks to offer new contributions for studies on journalistic infographics by investigating the qualities, professional activities, and technologies involved in the production of an emerging form of infographics, the infovis, within the context of the potential of online environments, in synch with contemporary communications practices, and which overcomes, in certain aspects, previous infographics models. In order to meet our research objective, we employed a two-stage method: 1) conceptual review of three fundamental theoretical subjects - information visualization, journalistic infographics, and interactivity; and 2) a proposal for the analysis of infovis based on the technique of content analysis research. Thus, the empirical corpus is made up of 270 examples of infovis with political thematic content, mainly electoral, from four journalistic websites - The New York Times, The Guardian, Folha de S. Paulo and O Estado de S. Paulo - published between January 2010 and December 2013. Based on a systematic procedure for analysis, organized by analytical units and subunits, as well as by the three theoretical facets of the infovis device (input, interface and output), we obtained codified responses for all pieces within the corpus. From the reading of the completed analysis form, results and inferences were generated for our sample, which point to pioneering productive features in infographics, such as greater communicative openness with the audience, use of free online tools for the production of infovis, and use of real-time technology for on-screen data

A evolução das ferramentas computacionais, aliada à tecnologia da informação (TI) e ao ambiente web possibilitam a realização de projetos colaborativos, com maior integração de procedimentos, visando à comunicação, à coordenação e à cooperação da equipe multidisciplinar. O estudo de caso, realizado para o projeto de produto edificação, foi desenvolvido com a aplicação de um questionário nos escritórios de projeto em Porto Alegre e apontou para uma situação diversa da efetiva utilização destas ferramentas. O desafio do trabalho está no fato de se estabelecer os requisitos das equipes de projeto, para o desenvolvimento de um sistema de gestão do conhecimento, com a utilização da estrutura de metadados para conceber um mecanismo de busca das informações. O desenvolvimento do processo de investigação apresentou a influência da TI no setor de projetos; a adoção de um modelo de referência para gerenciamento do processo de projeto integrado de edificações (GPPIE) e a possibilidade de integração eficaz com um SGBD. / The evolution of computational tools, along with information technology (IT) and the web environment allow for collaborative projects, with a greater integration of procedures for communication, coordination and cooperation of the multidisciplinary team. The case study was conducted for the building design product, was developed with a questionnaire in the design offices in Porto Alegre, and pointed to a situation different from the effective use of these tools. The challenge of the work is to establish the requirements of the design team, developing a management system of Knowledge, using the metadata structure designing a search engine information. The development of the research showed the influence of IT in the design, the adoption of a reference model for building integrated design process management (BIDPM) and the possibility of effective combination with a DBMS.

L'expérience perçue lors de l'utilisation de produits est récemment devenue un facteur différenciateur majeur entre les principaux acteurs de l'industrie. Elle influence désormais grandement le succès de nouveaux produits. En parallèle, l'intérêt de la communauté de recherche en design sur le sujet va en grandissant. La présente recherche apporte une contribution à ces deux mondes en explorant des moyens de définir et représenter des intentions d'expérience utilisateur. Une des originalités de cette recherche réside dans le fait que son assise théorique combine les notions complémentaires d'expérience utilisateur et de processus « kansei » (processus mental affectif) utilisées originellement par des communautés scientifiques différentes. Elle fait aussi partie du groupe très restreint de travaux qui investiguent les liens entre ces considérations et le monde industriel.Au long des cinq expérimentations qui composent ce mémoire, j'explore la création d'outils et de méthodologies s'intéressant au processus kansei des futurs utilisateurs et permettant l'élaboration puis la communication d'intentions venant nourrir le processus de conception de nouveaux produits. L'influence de la nature des représentations amont sur la compréhension réciproque au sein d'équipes de conception multiculturelles (multi-nationalité et disciplinaire) ainsi que sur différentes typologies de projets prospectifs centrés sur l'expérience sont aussi mis en avant. En termes de contributions académiques, cette recherche a permis de modéliser l'information design échangée au sein d'équipes de conception visant à impacter les processus kansei des potentiels futurs utilisateurs. Elle a aussi mis en valeur les qualités et l'importance des représentations amonts multi-sensorielles. Les contributions industrielles couvrent quant à elles, la création d'outils, de méthodologies et de représentations amonts permettant de caractériser l'approche dite du « Kansei Design », et d'établir des liens entre ces différents aspects et trois typologies de projets de développements de nouveaux concepts. / In the industrial context, users' experience with products recently became a major differentiation factor between competitors and can greatly influence the success of a product. In parallel, the interest from the design research community about this topic is also growing. This research intends to contribute to both contexts by investigating the definition and representation of user experience intentions. When defining the theoretical background of this research a link will be created between the complementary notions of user experience and kansei process. Based on this original field of study, this dissertation will discuss design activities undertaken by design teams in order to nourish the much wider industrial design process.With the five experiments that will be presented in this dissertation, I will explore the creation of tools and methodologies centred on potential users' kansei process and supporting the creation of intentions related to the user experience of products to be designed. I will also investigate how the nature of the resulting early representations can impact reciprocal understanding within multi-cultural design teams, and finally how the developed approach (Kansei Design approach) can impact different typologies of new concept development projects.In terms of academic contributions, this research enabled to model the exchange of kansei-related design information among design-teams and highlighted the added value of multi-sensory early representations resulting from experience-centred design activities. Regarding industrial contributions, the different experiments made it possible to characterise the Kansei Design approach in terms of tools, methodologies, and early representations. Moreover a link was established between the different characteristics of this approach and three typologies of new experience-centred concept development projects leading to different products development projects.

I mitt arbete studerar jag H&M:s språkbruk i information kring hållbart mode. Jag har avgränsat mig till texten På väg mot hållbar bomull, en informationstext på H&M:s externa webbplats www.hm.com. Syftet med min studie är att visa hur man med en anpassad form av Klarspråk, tillsammans med en tydlig koppling mellan ord och handling i text, kan öka förutsättningarna för större kunskap och vägledning till hållbart mode. I min studie använder jag mig av två metoder, en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet är att undersöka hur läslig, läsbar och läsvärd H&M:s text är för målgruppen unga människor och att få dem att berätta om deras syn på konsumtion i allmänhet och hållbart mode i synnerhet, samt hur de tänker kring hur man kan underlätta till en mer hållbar modekonsumtion. Utifrån min empiri och mitt teoretiska ramverk har jag tagit fram en ny text, skriven med en för målgruppen unga människor anpassad form av Klarspråk. Den nya texten utgår från två utvalda textstycken i den analyserade texten På väg mot hållbart mode och är för målgruppen därefter anpassad så att läslighet, läsbarhet och läsvärdet har ökat. Utöver detta innehåller den nya texten tydlig vägledning till var man kan hitta alternativ till hållbart mode. Anpassning har också gjorts till textens miljö, dvs. placering på webben. / I have chosen to study H&M’s use of language when it comes to sustainable fashion. Instead of studying a range of sources, I have narrowed it down to the specific text På väg mot hållbart mode, which is a text presented on H&M’s external website www.hm.com. The purpose and fundamental objective of my study is how one can alter the language, as stated in Klarspråk, together with a distinct connection between word and action, which will engender a positive effect on both knowledge and guidance, hence how to affect sustainable fashion by means of consumption. My study is founded upon two methods, one analysis of text and one semi-structured focus group. The purpose is to study how obtainable information is from H&M, seen from a young adults perspective, have their opinions on consumption in general and sustainable fashion in particular and understand their reflections on how business can create possibilities for a progressively more sustainable consumption. With the foundation of previously carried out studies and my own acquired evidences, I have produced a new piece of work, written in a way using the outline stated by Klarspråk, aimed towards young people. This new text is based on two separate paragraphs from the text, which I have chosen to analyze. My own work is therefore written in a langue that is adapted to suit young people to become readable, legible and to have value. Furthermore, this work contains evident and clear guidance where one can find alternatives for sustainable fashion. I have also given thought to the placement of the text, i.e. on the web.

Skriftlig information från myndigheter har ofta ett rykte om sig att vara tungläst och svår att förstå. Detta trots att det finns lagkrav på att information från myndigheter ska vara skriven på ett lätt och begripligt sätt. Myndigheter arbetar efter ett antal råd, under det gemensamma namnet klarspråk för att uppfylla dessa krav på ett mer lättillgängligt språk.                      I detta examensarbete granskas läsbarheten i texter från Energimyndigheten. Vid en mätning av texternas läsbarhetsvärde (LIX) upptäcktes ingen ovanligt hög svårighetsgrad. Texterna upplevs trots detta som att de har en högre svårighetsgrad. Texternas läsbarhet och stil har därför analyserats för att hitta andra faktorer som kan ha påverkan på texternas läsbarhet. Analyserna visade att abstraktion var en av faktorerna som påverkar textens läsbarhet, och jag har därför valt att i detta arbete titta närmare på denna problematik. Abstraktionens påverkan på läsbarheten är känt inom forskning på området. Det finns dock en problematik inom forskningen att mäta abstraktion eller att bestämma vilka ord som ska anses abstrakta. Abstraktion har därför ofta förbisetts vad gäller att skriva på ett mer lättillgängligt sätt eller för att mäta en texts läsbarhet. Abstraktion och myndigheters egen terminologi hänger också ihop. De ord som läsaren är van vid upplevs som mindre abstrakta medan ovanligare terminologi upplevs som mer abstrakt, då läsaren inte är van vid dessa ord. Det är därför viktigt för myndigheter att tänka på mottagaranpassningen, är texterna anpassade till en mottagare utanför myndigheten, och vad förväntas läsaren ha för kunskaper inom området? Med detta i åtanke kommer texter från Energimyndigheten bearbetas för att få fram ett nytt mottagaranpassat material med ökad konkretion och läsbarhet. / Written information from agencies have a reputation of being hard to read and understand, even if there is a law that says that information from Swedish agencies should be written in a simple and understandable way. Agencies work with their writing after the principles of plain language, to live up to the demands of a simple and understandable language. In this report the readability of texts from the Swedish Energy Agency have been examined. When the texts readability was measured using a readability index (LIX), it did not indicate any significant difficulty. Despite this the texts can be perceived as more difficult. The texts readability and style have therefore been analysed in this report to find other causes that might affect the readability. The analysis showed that abstraction could be a factor that influences the texts readability, and I have chosen to look closer on that factor in this report. That there are effects of abstraction on readability is a well known fact, however it´s problematic to measure it and decide which words should be considered abstract. These problems have caused abstraction to be overlooked when it comes to writing more understandable and to measure texts readability.  Agencies own language also effects reading and how abstract a text appears to be. Words that the reader is used to appear less abstract then words that they are more used to. Therefore agencies own language can often appear more abstract to the reader. Text therefore needs to be adapted to the reader outside of the agency that is not used to their kind of language, and also consider the readers amount of knowledge on the subject. With all these things in consideration texts from The Swedish Energy Agency will be processed to create a new material adapted to the reader with increased concretion and readability.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.

Form language - a language for all of us? is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of this thesis is to develop a design proposition that exemplifies how the form language can be used to guide museum visitors, thus promoting the flow of movement and information retrieval. The work is based on the thematic exhibition Framtidsland at Arbetets museum in Norrköping. This thesis is a small part of a major survey to find out how spatial information affects visitors' flow of movements in thematic exhibitions. The overall information design problem includes motion flow and navigation in exhibition environments. Many thematic exhibitions do not communicate how the visitor should relocate and lacks clarity in structure and implementation. With the support of acquired empirical information from an informant interview, expert interview and a three-way site analysis on Framtidsland, the existing problems have been identified. The basic issues in the exhibition include ambiguous spatial information and guidance, which complicates the flow of movement and information retrieval for the visitor. There is a need for clearer guidance, structure, a line of argument and a coherent form language. Based on theory of wayfinding/wayshowing, cognition, design rules and design principles, combined with results from a user test, a design proposition has been developed. The design proposition shows that form language is a language for all of us, and that it affects us more than we think. This study shows that spatial information can contain guiding design and visual balance to create better structure as well as facilitate movement flow for visitors in thematic exhibitions. / Formspråk – ett språk för alla? är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som exemplifierar hur formspråk kan användas för att vägleda museibesökare och därmed främja rörelseflödet samt informationsinhämtningen. Arbetet utgår från den tematiska utställningen Framtidsland på Arbetets museum i Norrköping. Examensarbetet är en liten del av en större undersökning att ta reda på hur rumslig information påverkar besökares rörelseflöden i tematiska utställningar. Det övergripande informationsdesignproblemet omfattar rörelseflöde och navigering i utställningsmiljöer. Många tematiska utställningar kommunicerar inte hur besökaren ska röra sig och saknar en tydlighet i struktur och genomförande. Med stöd från inhämtad empiri av en informantintervju, expertintervju samt en tredelad platsanalys på utställningen Framtidsland har de befintliga problemen kunnat identifieras. De grundläggande problemen i utställningen omfattar otydlig rumslig information och vägledning, vilket försvårar rörelseflödet och informationsinhämtningen för besökaren. Det finns behov av en tydligare vägledning, struktur, en röd tråd och ett sammanhängande formspråk. Baserat på teori om wayfinding/wayshowing, kognition, gestaltlagar och designprinciper samt resultat från användartest har ett designförslag utvecklats. Den framtagna gestaltningen visar att formspråk är ett språk för alla, och att det påverkar oss människor mer än vi tror. Denna studie visar att rumslig information kan innehålla vägledande design och visuell balans för att skapa bättre struktur samt underlätta rörelseflödet för besökare i tematiska utställningar.

Det här examensarbetet handlar om hur rumslig identitet kan stärka orienterbarheten i en byggnad med hjälp av en tydlig mental bild. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Det praktiska problemet som ligger till grund för arbetet är miljön på Karlbergsgymnasiet i Åmål som elever och personal upplever likformig och svår att hitta i. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur identitetsstärkande rumslig gestaltning kan bidra till ökad orienterbarhet. Detta har undersökts med hjälp av teorier om den mentala bilden av en miljö samt orienterbarhet i relation till den mentala bilden. Empiri har samlats in genom intervju, rumslig analys, introspektion och workshops. Metoderna visade att byggnaden saknar flera viktiga aspekter för att vara ett stöd till orientering. Den mentala bilden hos elever och lärare varierade väldigt, men gemensamt var att en helhetsbild av byggnadens struktur saknades. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där elever och personal kan förstå sin miljö bättre och få ökade möjligheter att hitta i byggnaden. Genom färg, form och fysiska objekt har förslaget fokus på en variation i miljön och en luftigare, mer transparent rumslig gestaltning.

This study explores the conceptual relationship between design aesthetics and Aristotelian rhetoric in the context of information visualisation. Aesthetics and rhetorical theory are traditionally studied as separate discourses, but conceptual links between these fields are identified, specifically in terms of communicative goals and strategies. This study therefore compares selected theories on design aesthetics and Aristotelian rhetoric in information visualisation in order to ascertain whether a combined framework may be feasible. Although information visualisation is traditionally practiced from software engineering disciplines, this study frames the practice within the broader field of information design. The democratisation of the field of information visualisation and the emerging practices that emphasise the aesthetic value of visualisations is explored. In order to understand what is meant by the term ‘aesthetic’, a variety of both classical and contemporary views on aesthetics theory is investigated. Even though the term ‘aesthetic’ is not defined, a broad understanding is created by identifying the main conceptual themes in discourse. A specific focus is placed on understanding aesthetics in a design context, since there are many misconceptions about ‘aesthetics’ in this context. The idea that aesthetics relates to the communication of artifacts is explored, which provides a point of departure in linking aesthetics and rhetorical theory. The communicative nature of information visualisations is thus explored in relation to visual rhetorical theory. Aristotle’s three rhetorical appeals, namely logos, pathos and ethos, form the backbone of the visual rhetorical analysis of visualisation artifacts. The aesthetic and rhetorical theories explored throughout the study are compared by applying them to Charles Joseph Minard’s seminal information visualisation of Napoleon’s march to Moscow. This comparative analysis considers the traditional divide between aesthetics and rhetorical theory but identifies sufficient conceptual links between the discourses to suggest that a combined aesthetic-rhetorical framework for information visualisation may indeed be practical. Lastly, the wider implications and potential value of such a combined framework is considered within a broader design context. Copyright / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2012. / Visual Arts / unrestricted