Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen.

[pt] A oferta de serviços públicos digitais (e-serviços) avança no Brasil, mas a população tem dificuldade para se engajar. Uma queixa comum é achar o contato com o governo pela internet complicado. Os obstáculos para interagir com governo eletrônico vêm sendo discutidos sem confrontar o papel do burocratês, o estilo textual do setor público. Este estudo investigou como o estilo textual pode influenciar na compreensibilidade de informações sobre e-serviços, e em que medida o burocratês gera dúvidas de compreensão em leitores proficientes. A pesquisa articulou conceitos sobre compreensibilidade textual na Ergonomia, Design da Informação e Psicolinguística; examinou características linguísticas do burocratês; reuniu informações sobre habilidades de leitura dos brasileiros; reuniu informações sobre o movimento e a técnica Linguagem Simples; averiguou o estágio de digitalização de serviços públicos federais. Fez um levantamento documental de diretrizes de Linguagem Simples em onze governos internacionais e nacionais. Conduziu um estudo experimental em que 42 adultos com pósgraduação em diferentes áreas leram um texto sobre o benefício Auxílio-doença conforme o site do INSS e na versão reescrita em Linguagem Simples, aferindo a compreensão em cada condição. A versão em Linguagem Simples gerou mais acertos na primeira leitura, suscitou menos releituras e demandou menos tempo para completar o teste de compreensão. O experimento também mediu a percepção de usar textos e sites governamentais, que foi igual nos grupos: informações em sites e aplicativos são confusas e difíceis de entender, textos não se preocupam em facilitar a vida dos usuários, que preferem buscar informações em sites independentes. / [en] The provision of digital public services (e-services) is advancing in Brazil, but the population struggles to engage. A common complaint is that dealing with the government online is complicated. Barriers to interaction with e-government have been discussed without further exploring the role of officialese , the public sector s textual style. This study investigated how textual style can affect the comprehensibility of information about e-services and how confusing officialese can be, even to proficient readers. The research was based on textual comprehensibility concepts in Ergonomics, Information Design, and Psycholinguistics; it examined linguistic characteristics of officialese; gathered information on the reading skills of Brazilians; gathered information about the Plain Language movement and technique; and investigated the level of digitalization of federal services in Brazil. The research first examined Plain Language guideline documents from eleven governments, both national and international. Next, an experimental study was conducted in which 42 adults with post-graduate degrees in different areas read two versions of a text about Sickness Benefit. One as it appeared on the INSS website, and another version rewritten in Plain Language – assessing comprehension in each condition. The Plain Language version scored a higher number of correct answers on first reading, prompted fewer re-readings of the text, and required less time to complete the comprehension test. The experiment also assessed the user-experience of government texts and websites: it was the same for the majority of participants. Information on government websites and apps is confusing and difficult to understand, and there is little concern about making things easier for users, who instead prefer to search for information on independent websites.

Pollination är den process där växter befruktas och är vital för överlevnaden och spridningen av växterna. Vid avsaknaden av naturliga pollinatörer så som bin behöver människor göra det arbetet istället, vilket kan ses i exempelvis kina (Sahlberg, 2008). Genom att bidra till en större förståelse och kunskap om bin och deras levnadsförhållanden kan man belysa hur vi behöver anpassa världen runtomkring för att främja ett välfungerande ekosystem och biologisk mångfald i enlighet med de globala målen. Denna rapport är ett examensarbete inom Informativ Illustration på Mälardalens Universitet och handlar om hur ett interaktivt medium kan användas som resurs för att förklara komplexa eller omfattande ämnen. Gestaltningsförslaget grundas i teorier om extern kognition, visuella förstärkningar och gränssnitt. Under arbetets gång har metoderna intervju, sekundär forskning, prototyp, think aloud-test och analys använts för att samla information och utforska möjliga lösningar. Gestaltningsförslaget som tagits fram är en hemsida bestående av flera nivåer med information och använder bild, text och interaktivitet för att förmedla information. Resultatet visar att de visuella hjälpmedel som användes bidrog till användarnas förståelse av processen och ämnet. / Pollination is the process of plant fertilization and is vital for the survival and spread of plants. In absence of natural pollinators such as bees, humans need to do it in their stead, as seen in china for example (Sahlberg, 2008). By contributing to the understanding of bees and their living conditions, it is possible to illustrate how we need to adjust the environment to foster a high-functioning eco system and bio diversity in accordance to the Sustainable Development Goals. This is a bachelor’s thesis in Informative Illustration at Mälardalen University and is about how an interactive medium can be used as a resource to explain complex or extensive subjects. The design proposal is based on theories about external cognition, visual bias and interface. Methods used for the project are interview, secondary research, prototype, think aloud protocol and analysis and have been utilized to gather information and explore possible solutions. The design proposal resulted in a website consisting of several layer containing information and uses illustrations, text and interactivity to deliver information. The outcome shows that the visual aids used contributed to the users understanding of the process and subject.

Insikt, en app med målet att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa samt främja mental hälsa hos unga vuxna genom de tre delarna psykiskt, fysiskt och socialt. Lösningen riktar sig till både personer som själva lever eller har levt med psykisk ohälsa samt någon som aldrig själv upplevt det. Användaren interagerar med appens tre primära delar varje dag för att skapa sitt eget känslomönster som senare kan delas med andra för att visa en mer rättvis bild av måendet. Därigenom har jag valt att utforska mitt område med hjälp av följande frågeställningar: “Hur kan jag med hjälp av grafisk design skapa ett första steg till att motarbeta stigmatiseringen av psykisk ohälsa?”, “Hur kan jag med hjälp av beteendedesign och informationsdesign få fler unga vuxna att vilja lära sig mer om psykisk ohälsa?” och “Hur kan visuella hjälpmedel sprida kunskap som leder till förbättrad mental hälsa?”.  Med hjälp av informations- och beteendedesign har jag utforskat projektet tillsammans med visuella utforskningar, marknadsanalys, design thinking, design sprint och användartester för att målgruppsanpassa lösningen. / Insikt, an app with the goal of reducing the stigma surrounding mental illness and promoting mental well-being among young adults through the three dimensions of psychological, physical, and social aspects. The solution targets individuals who either currently live with or have experienced mental health issues, as well as those who have not personally experienced it. Users interact with the app’s three primary components every day to create their own emotional patterns, which can later be shared with others to provide a more accurate picture of their well-being. Thus, I have chosen to explore my field through the following questions: ”How can I use graphic design to create an initial step in combating the stigma of mental illness?”, ”How can I use behavioral design and information design to encourage more young adults to learn about mental illness?”, and ”How can visual aids disseminate knowledge that leads to improved mental health?”. With the help of information and behavioral design, I have explored the project along with visual research, market analysis, design thinking, design sprints, and user testing to tailor the solution to the target audience.

No description available.

[pt] Esta tese aborda o tema da linguagem infográfica, um dos produtos do Design da Informação, no Brasil. Os infográficos são amplamente usados como ferramenta de comunicação pela mídia, com o intuito de transmitir informações de modo sintético, claro e atraente por meio de representações visuais diagramáticas multimodais, onde coexistem diversas modalidades comunicativas, que combinam linguagem verbal e não verbal. A pesquisa analisa o persistente problema da nomenclatura na infografia, bem como tipologias relevantes. Propõe uma linha do tempo da evolução dos infográficos, traça um breve histórico da infografia no Brasil e examina sua participação na maior premiação de infografia mundial (Malofiej) ao longo dos últimos 26 anos. Investiga e analisa dados acerca do ensino da infografia no país, observando a presença de disciplinas ligadas ao tema nos cursos superiores de jornalismo e design. Os aportes teóricos se encontram nas obras de Cairo, De Pablos, Sancho, Tufte, Moraes e Kanno, que desenvolveram investigações acerca da linguagem infográfica e visualização da informação. Foram realizadas pesquisas bibliográficas, documentais e entrevistas junto a profissionais premiados internacionalmente e professores, como forma de mapear conceitos, pressupostos teóricos e questões relacionadas ao atual cenário da infografia. O trabalho visou reunir dados que permitam a construção de um diagnóstico da infografia no Brasil na esfera acadêmica e sua práxis, algo não revelado de forma integrada por pesquisas anteriores, bem como oferecer uma reflexão acerca do papel da infografia e sua perspectiva como ferramenta informativa no cenário contemporâneo nacional. Como resultado, elaborou-se uma série de infográficos que traçam um panorama da infografia brasileira, de modo a disponibilizar dados para a comunidade de infografistas, jornalistas, designers e professores do campo do Design da Informação. / [en] This thesis addresses the theme of infographic language, one of the products of Information Design, in Brazil. Infographics are widely used as a communication tool by the media, with the purpose of transmitting information in a synthetic, clear and attractive way through multimodal diagrammatic visual representations, combining verbal and nonverbal language. The research analyzes the persistent problem of nomenclature of the infographics, as well as relevant typologies. It proposes a timeline of the evolution of infographics, traces a brief history of infographics in Brazil, and examines its participation in the biggest infographics award worldwide (Malofiej) over the last 26 years. It analyzes data on the teaching of infographics in the country, observing the presence of disciplines related to the subject in journalism and design graduations. The theoretical contributions are found in the works of Cairo, De Pablos, Sancho, Tufte, Moraes and Kanno, who have developed research on infographics and information visualization. Bibliographical and documentary research as well as interviews with awarded professionals and professors were carried out as a way of mapping concepts, theoretical assumptions and issues related to the current infographic scenario. The aim of this study was to gather data that allow the construction of a diagnosis of infographics in Brazil in the academic sphere and its praxis, something not revealed in an integrated way by previous researches, as well as offer a reflection about the role of infographics and its perspective as an information tool. As a result, a series of infographics were created, providing data to the community of journalists, designers and professors in the field of Information Design.

Vid kommunikation av information ar det viktigt att kommunicera tydlighet i sitt meddelande. För att inte förvirra informationen för mottagaren. Informationsdesign har ett antal principer för att undvika detta problem. Om en informationsdesigner använder principerna pa rätt sätt, kan informationsdesignern kommunicera tydlighet i sitt meddelande. En utbildnings progression kan vara en viktig del i att uppnå sina examensmål som student och därfor ar det viktigt om informationen kring progressionen är tydlig. Denna studie kommer att presentera principer inom informationsdesign, principer som hjälper funktions, estetiska och kognitiva egenskaper i informationsdesign. Kartläggningen i denna studie kommer att ta hjalp av funktionsprinciperna då de visar hur man främjar en god informationsdesign i hänsyn till struktur, klarhet, enkelhet, enighet och betoning. Gestaltlagar och gestaltpsykologi kommer också att vara inkluderade. För att både informationsdesign och gestaltpsykologi behandlar människans förmaga att uppfatta information, design och objekt i människans omgivning. Metoden for studien är att utföra en kvalitativ innehållsanalys över hogskolor och universitet och i vilken utsträckning dem presenterar progression och programmens kursers förkunskaper i enlighet med funktionsprinciperna från informationsdesign. Resultatet visar att majoriteten av skolorna följer informationsdesigns funktionsprinciper och det framkommer också fall av kompletteringar till informationen i form av figur/grund från gestaltlagarna. Även fast majoriteten av skolorna använder sig av funktionsprinciperna för informationsdesign upplevdes det som en utmaning att hitta källor som tar upp vikten av progression i utbildningar. / When communicating information then it is important to communicate clarity in the message. In order not to confuse the information for the recipient. Information design has several principles to avoid this problem. If an information designer uses the principles correctly, the information designer can communicate clarity in his message. The progression of an education can be an important part o fachieving one's degree goals as a student and therefore it is important if the information about the progression is clear. This study will present principles in information design, principles that help functional, aesthetic,and cognitive properties in information design. The mapping in this study will take the help of the functional principles as they show how to promote a good information design in terms of structure, clarity, simplicity, unity, and emphasis. Gestalt laws and gestalt psychology will also be included because both information design and gestalt psychology deal with the human ability to perceive information, design, and objects in the human environment. The method for the study is to perform a qualitative content analysis of colleges and universities and the programs in accordance with the functional principles of information design. The results show that most of the schools follow the functional principles of information design and there are also cases of additions to the information in the form of figures / basics from the figures. Even though most schools use the functional principles of information design, it was perceived as a challenge to find sources that address the importance of progression in education.

Läkemedelsetiketter är viktiga för att kunna hantera receptbelagda läkemedel på rätt sätt. Äldre människor är de som i störst utsträckning hämtar ut och använder receptbelagda läkemedel. Läkemedelsverket har för tillfället inga riktlinjer eller bestämmelser gällande hur etiketterna ska se ut. Däremot finns bestämmelser för vilken information de ska innehålla. Utformningen av etiketterna är upp till varje apotekskedja att göra tydlig och begriplig. Studier har visat att etiketterna är bristfälliga på flera olika sätt. Syftet med denna studie är att skapa ett kompletterande material till läkemedelsetiketterna, som tydliggör informationen med hjälp av applicering av lämpliga designfaktorer. Tanken är att materialet ska komma från apotekskedjorna och ges till läkemedelsanvändare efter behov. Metoderna observation, intervju och analys av data har tillämpats för att ta reda på användargruppens preferenser och behov. Tillsammans med litteraturstudier och tidigare forskning, som omfattat läslighet, teknikinformation och kognition, har jag tagit fram ettgestaltningsförslag som är menat att gynna äldre personers hantering av läkemedel. Studien har resulterat i att placering av de olika textelementen, teckenstorleken, formuleringen av doseringsinstruktionen och isoleringseffekten haft en betydande roll för att användargruppen ska anse det kompletterande materialet som tydligt och begripligt. / Drug labels are important to be able to manage prescription drugs properly. Older people are the ones who, to the greatest extent, pick up and use prescription drugs. The Swedish Medical Products Agency currently has no guidelines or regulations regarding what the labels should look like. However, there are provisions for what information they should contain. The design of the labels is up to each pharmacy chain to make clear and understandable. Studies have shown that the labels are deficient in several different ways. The aim of this study is to create a complementary material to the drug labels, which clarifies the information by applying appropriate design factors. The idea is that the material should come from pharmacy chains and be given to the medicationuser as needed. The methods observation, interview and analysis of data have been applied to find out the user group's preferences and needs. Together with literature studies and previous research, which included legibility, technical information and cognition, I have developed a design proposal that is intended to benefit the medication management for older adults. The study has resulted in that the placement of the various text elements, the font size, the formulation of the dosing instruction and the isolation effect have had a significant role forthe user group to consider the supplementary material as clear and comprehensible.

Det här är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har berört högstadieelevers upplevda otrygghet utifrån omklädningsrummets fysiska utformning. Syftet har varit att undersöka hur rumsliga formelement kan bidra till ökad upplevelse av trygghet hos målgruppen samt underlätta användningen av omklädningsrummets funktioner genom rumslig information. Arbetet har utgått från en befintlig lokal.  För att öka förståelsen för människans rumsupplevelser har teorier inom miljöpsykologi, perceptionsforskning och färg- och formlära använts. Genom att kombinera metoderna platsanalys, workshop, fokusgrupp och intervju har undersökningen kunnat ge en samlad bild av vad som upplevs otryggt utifrån studiens kontext. Med stöd från den insamlade empirin och litteratur har ett designförslag tagits fram för att möta användarnas behov av trygghet. Ökad upplevelse av trygghet kan åstadkommas genom att organisera rumsliga formelement så att exponerade ytor minskar och mer avskildhet uppnås. Ett konceptuellt formspråk kan öka trivseln och bidra till tydlighet som underlättar för rummets aktiviteter. Utifrån omklädningsrummets fysiska förutsättningar har hänsyn tagits till ökad tillgänglighet. / This is a bachelor's thesis in information design with a focus on spatial design. The study concerns high school students' perceived exposure in relation to the physical design of the school gym's changing room. The purpose of the study has been to examine how spatial design elements can contribute to an increased sense of security for the target group and simplify the use of the changing room's functions through spatial information. The design has been based on an existing changing room. To increase the understanding of people’s experience of physical space, theories in environmental psychology, research in perception as well as shape and color theory have been applied. By combining the methods of spatial analysis, workshop, focus group and interview, the survey has been able to provide an overall picture of what is perceived as contributing factors to the feeling of insecurity based on the context of the study. Using the collected empirical data and literature, a design proposal has been developed to meet the users' need of perceived safety. An increased sense of integrity can be achieved by organizing spatial elements so that it creates fewer exposed areas and consequently more privacy can be achieved. Conceptual design elements can increase well-being and provide clarity to the room's intended activities. Based on the changing room's physical preconditions, an ambition to increase overall accessibility has been taken into account.

Under hästtävlingar när många hästar från olika stall samlas är risken för smittspridning stor. Det finns mycket information om smittskydd för häst på nätet men den måste aktivt sökas upp. Genom att informera om smittskydd i samband med tävlingarna når man ut till många människor i en kontext som är en stor riskfaktor för smittspridning och verkar på så sätt för att ”förebygga bränder” i stället för att behöva ”släcka bränder. Den här studien syftar till att med hjälp av ett informationsdesignperspektiv ta fram gestaltningsförslag för hur arrangörer av hästtävlingar kan informera ryttare och medhjälpare, i olika situationer anslutna till tävlingssammanhanget, om smittskydd för häst. För att undersöka kontexten och användarnas behov har kvalitativa intervjuer och systematisk observation tillämpats. Resultaten av empiriska data tillsammans med teorier inom kognition och läran om retorik motiverar det informationssystem som studien resulterat i. Gestaltningsförslaget har provats ut genom kvalitativa intervjuer med användare och resultaten från utprovningarna tyder på att det kan vara gynnsamt att kombinera läran om retorik och teorier inom kognition för att informera om smittskydd för häst. / At horse competitions when many horses from different stables gather, the risk of spreading infections is big. There is a lot of information about infection control for horses online, but it must be actively sought. By informing about infection control in connection with the competitions, you reach out to many people in a context that is a major risk factor for the spread of infection and thus works to "prevent fires" instead of having to "put out fires. This study aims to use an information design perspective to produce design proposals for how organizers of horse competitions can inform riders and helpers, in different situations connected to the competition context, about infection control for horses. To examine the context and the needs of the users, qualitative interviews and systematic observation have been applied. The results of empirical data together with theories in cognition and the theory of rhetoric justify the information system that the study resulted in. The design proposal has been tested through qualitative interviews with users and the results from the tests suggest that it may be beneficial to combine the theory of rhetoric and theory in cognition to inform about infection control for horses.