In the current fast paced and competitive environment organizations are existing in, it is crucial so be innovative and creative. This empirical research addresses how organizations can stimulate creativity and innovation by understanding underlying factors and mechanisms. The research sample consisted of seven open interviews from seven different firms which could be described as creative. In analysis of the empirical material a model called meaning concentration have been used. Results have been analysed with support of sociocultural theory. The findings suggest that time, a structured process, gaining new perspectives and experiences by constant input and an open communication are keys to support innovation. The study also indicates that creative organizations uses informal learning systematically as a strategy in projects and developing the co-workers craftsmanship. Informal learning is used to gain knowledge about customers, social arenas and the surrounding world. New perspectives are considered to be crucial in creating innovation. The underlying factors of creative processes found in the empirical material are being discussed and how it connects to a social context and group dynamics. / I en föränderlig och konkurrensutsatt värld är det essentiellt att organisationer utvecklas. Den här studien syftade till att utforska hur organisationer kan stimulera kreativa processer och innovation, genom att förstå dess underliggande faktorer. Det insamlade materialet bestod av sju öppna intervjuer från sju olika kreativa organisationer. Empirin analyserades med hjälp av meningskoncentrering och ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att kreativa organisationer använder sig av informellt lärande som en medveten strategi i syfte att tillägna sig nya kunskaper. De nya kunskaperna om kunder, sociala arenor och omvärlden anses av organisationerna avgörande för att lyckas skapa kreativa produkter. Organisationerna skapade avsiktligt situationer och möten där delandet av nya perspektiv och associationer ledde till ny kunskap genom diskussioner och intryck. Organisationer är enligt resultatet beroende av att inhämta nya perspektiv och kunskaper för att lyckas med innovationsprocesser. De underliggande faktorerna i de kreativa processerna diskuteras med koppling till den sociala kontext organisationerna verkar inom.

Syftet med studien är att undersöka hur lärandet framgår inom lageryrket. Fokus är på lagerarbetares egna erfarenheter och hur de själva beskriver att de utvecklade sitt yrkeskunnande och sin kompetens, samt undersöka vilket stöd de hade av den formella introduktionen som arbetsgivaren tillgodosåg, såväl som den informella, av sina kollegor. Denna uppsats ämnar att behandla lärandet inom lageryrket. En kvalitativ metod har använts, där det empiriska materialet samlats genom semistrukturerade intervjuer. Fokus i studien är på informellt, formelllt, utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. Begreppen har tillämpats i studien genom att sättas i relation till lagerarbetares erfarenheter av hur de blivit kompetenta lagerarbetare.  Resultatet visar att trots kort formell introduktion lyckas lagerarbetare lära sig arbetsuppgifterna, det är dock det informella lärandet som är mest utmärkande på arbetsplatsen. Lageryrket kräver inte några speciella förkunskaper. Anställda på företaget lär sig genom att göra. Det utvecklingsinriktade och anpassningsinriktade lärandet tillämpas i studien genom att kopplas ihop med dels hur medarbetarna utvecklar sin kompetens men även hur fria personalen är på arbetsplatsen. Gemenskapen och stödet av kollegorna är betydelsefullt för att utveckla sin yrkeskompetens och trygghet på arbetsplatsen. Avslutningsvis sammanfattas studien med en motiverande förklaring att studien är av pedagogisk relevans då det framgår att lärande på arbetsplatsen är avgörande för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Studien bidrar med ett sätt att se på lärande på arbetsplatsen i och med kopplingen mellan olika teorier och tidigare forskning, inom lågstatusyrken. Det skulle vara intressant att studera liknande område utifrån ett genusperspektiv eller chefsperspektiv.

<p>Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.</p>

Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers’ view of each other’s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers. The results of the study show that the informal learning in leisure time center is generally not perceived as learning. Concepts such as knowledge, learning, and teachers are associated with the school and formal learning. The study also shows that it is necessary for teachers to visualize informal learning.

Aim of this work was to determine teachers' ideas about how to encourage lifelong learning in primary school in year 3, so that students can continue learning throughout life. To get answers to my purpose, I used the following questions: What are the teachers' perceptions of the concept of lifelong learning? What are the main aspects teachers emerged as important in education, to encourage students to lifelong learning? Is there potential barriers to teachers for the promotion by the term of lifelong learning? The method used, is qualitative interviews and as a starting point I used the hermeneutic approach. Theoretical part included Ziehes modernity theory of learning and Vygotsky socio-cultural perspective. The results revealed that lifelong learning is interpreted on the basis of active teachers in many varied ways. Teachers' perceptions of the concept of lifelong learning have been very varied. The most of the teachers pointed out is that the term is about as a student has an understanding of what you do, that learning should be seen as something that goes on all the time throughout life and that desire and curiosity is close to the concept. The similarity between the teachers’ responses suggests that it is important that the student has confidence in his own abilities, and develop strategies for their future learning will live on. The key skills teachers highlights, concerns that the student be able to discuss, analyze, search various sources and be critical. Teachers have also shown that there are some obstacles in the promotion of lifelong learning. The biggest challenge is the lack of time, extensive knowledge requirement, and large groups of students. According to the teachers, the weak students who are the biggest losers, because there is not enough time to support the students.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part. A quantitative survey was distributed among third year students in a secondary school. The results of the survey show that students use a lot of social media, that they consider themselves proficient in information literacy, and that it is difficult to see that informal learning might occur in social media.

Sammanfattning Det har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris. Våra respondenter uppfattardock att de främst lärt sig kulturen i det dagliga arbetet, det vill säga genom informellt lärande.Våra intervjupersoner definierar kulturen i stor utsträckning utifrån värderingarna och denbeskrivs exempelvis som öppen och utan hierarkier. Kulturen fungerar som ett stöd för de anställdaoch den synliggörs genom bland annat sättet som medarbetare och chefer kommunicerar medvarandra. Vi har även sett tecken på att det finns en enhetlig företagskultur inom Ikea som inte visarpå några större nationella skillnader.