Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen. / During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- ochyrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande. Det utvecklingsinriktade lärandet ger upphov till att anamma kunskaper så att de kan nyttjas fullt ut i det dagliga arbetet medan det anpassningsinriktade lärandet utmärks av reproduktiva aktiviteter. När aktiviteter skulle genomföras var proxy-agens (kontroll och verkan genom andra enskilda individer) det lättaste sättet att nyttja kontakter. Aktiviteter som tillämpades genom individuell och kollektiv agens (kontroll och verkan genom sig själv respektive genom sociala grupper) var det mest tids- och resurskrävande oavsett hur pass effektiva de i sig var för det livslånga lärandet. De olika agensnivåerna tenderade att vävas samman. Informanters inställning till lärande kunde vara förlagd på individuell agensnivå, medan de samtidigt nyttjade andra individer och nätverk för att främja sitt livslånga lärande. Inställningen till livslångt lärande utifrån individuell agens skapade i högre grad stress. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i Malmö stad.

Syftet med min studie är att undersöka hur matematiska begrepp påverkar elevernas lärande, samt lärarens användning av informellt och formellt språk i undervisningen. Studien fokuserar på termernas betydelse i det övergripande sammanhanget och hur de kan vara en avgörande faktor för lärarens yrke och arbete. Tidigare forskning visar olika aspekter av användningen av informellt och formellt språk i undervisning, men alla är överens om att lärare och elever måste ha ett gemensamt språk som används i klassrummet. Studien baseras på observationer av en matematiklektion på gymnasiet, där eleverna arbetar med andragradsfunktionen, samt intervjuer med två verksamma gymnasielärare och tre gymnasieelever. Resultaten visar att anpassning av språket till elevernas förståelse är avgörande för att undervisningen ska vara effektiv. Det framgår också att språket i övningsuppgifter är viktigt för att undvika förvirring och glömska hos eleverna. Resultaten visar även betydelsen av att använda de korrekta matematiska begreppenbåde i skolan och i samhället. För att förstå de resultat jag har kommit fram till, använder jag två olika teorier. Jag har undersökt vad som inte leder till det önskade lärandemålet och försökt ta reda på om det är matematiska termer som används på ett felaktigt sätt, eller om det är en missuppfattning av matematiska begrepp som ligger bakom orsakerna. Slutligen kan jag säga att det är viktigt att eleverna förstår matematisk terminologi på rätt sätt. De måste vara medvetna om vad varje ord betyder och i vilken kontext det används. Detta kan hjälpa dem att förvärva de förmågor som eftersträvas. Som förslag till framtida forskning kan det vara intressant att undersöka elevernas förståelse av matematisk terminologi i relation till deras bakgrund, det vill säga om eleverna är födda i Sverige eller inte.

Syftet med studien är att undersöka reflektionens inverkan på arbetsplatslärande. Den tidigare forskningen visar att reflektionen har en positiv effekt på minnet och således även på lärandet, vare sig det handlar om skolväsendet, informellt lärande eller lärande på arbetsplatsen. Datan som analyserats togs fram genom semi-strukturerade intervjuer med sex informanter från helt skilda yrken och arbetsplatser. Intervjuerna hade som utgångspunkt hur förutsättningarna ser ut för lärandet i sin allmänhet i deras respektive yrken, för att sedan övergå till att handla om hur respondenterna uppfattar reflektion och hur det skulle kunna påverka deras dagliga arbetsliv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som dels berör individuellt lärande och reflektion, men också organisatoriskt lärande. Resultatet från studien indikerar att trots möjligheten till en flexibel och lärande organisation, upplever medarbetare att den tid som skulle behövas till den egna och gruppens reflektion inte finns. Istället för att göra utrymme för utvärdering som skulle kunna gynna organisationen your ett längre perspektiv, så fokuseras tiden till produktion och arbete. Studien indikerar också att inställningen hos medarbetare generellt är positiv till reflektion och att de själva upplever det vara ett verktyg för lärande på arbetsplatsen. / The aim of this study was to investigate how reflection could impact workplace learning. Previous studies have shown that reflection has had a positive effect on memory, and therefore also on learning, whether it may be in schools, informal learning or workplace learning. The data that was analyzedwas extracted from semi-structured interviews with six informants from completely different professions and workplaces. The starting point of the interviews was investigating how the prerequisites were for workplace learning, and transferred into questions about the informants view of reflection and how it may affect their daily working life. The gathered material has been analyzed through two theoretical perspectives that partly involve the individual person's learning and reflection, but also the organizational learning. The results indicate that despite the possibility of a flexible and learning organization, coworkers experience that the time necessary for their own and the group’s reflection does not exist. Instead of making space for evaluation that could benefit the organization in the long run, their time is focused upon production of labour. The study also indicates that the coworkers’ attitude toward reflection is positive, and that they in their experience feel that it could be a tool for workplace learning.

Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.

Huvudsyftet med vår studie har varit att belysa hur lärandet ser ut på fritidshemmet. Hur barnen lär sig snarare än vad de lär sig. Med utgångspunkt i vad vi antagit om lärande på fritidshem har vi genomfört en kvalitativ studie på två skolor där vi intervjuat fritidshemslärare, barn och rektorer kring begreppet lärande i förhållande till verksamheten och styrdokumenten. Studien innefattade även en deltagande och en icke deltagande observation av två fritidshem. Utöver att belysa hur lärandet ser ut i verksamheten har vi ställt begreppet lärande i relation till de rådande styrdokumenten och jämfört de olika aktörernas svar.Under arbetets gång har det visat sig att samtliga aktörer är relativt överens om hur lärandet på fritidshem ser ut. Lärandet grundar sig i det sociala samspelet, såväl barn emellan som barn och fritidshemslärare emellan. Genom aktiviteter som sker på fritidshemmet ges barmen möjligheter till lärande. Det centrala för lärandet på fritidshem är dock det sociala samspelet. Genom studien har vi också upptäckt att barn är duktiga på att se någonting de lärt sig oavsett vilken aktivitet vi pratat om. Såväl barn som fritidshemslärare och rektorer talar alla om demokrati, värdegrund, inflytande och delaktighet, något som också står i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet varav de två första kapitlen gäller fritidshemmet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

Teknikämnet i grundskolans senare år är ett ämne som möter många problem. Ämnet har i sitt innehåll och syfte förändrats en hel del i och med de olika skolreformerna och idag (2018) saknar över hälften av de verksamma lärarna ämnesbehörighet. Det finns behov av att underlätta för dessa obehöriga lärare och hjälpa dem att lättare planera tekniklektioner för att därmed underlätta elevernas lärande. Med utgångspunkten att en viktig aspekt för lärande är att kunna knyta an vardagskunskaper till akademiska kunskaper, ämnade denna undersökning att analysera vilken teknikdiskurs högstadieelever kan få utanför skolan. Denna teknikdiskurs jämfördes sedan med de teknikdiskurser som finns i skolans värld, med syftet att kunskap om teknikdiskurser utanför skolans värld kan stötta lärares planering av teknikämnet. För att ta reda på var elever möter teknikdiskurser under sin fritid, använde sig denna undersökning av videodelningsplattformen Youtube. I stort sett alla svenska ungdomar mellan 12-15 år använder Youtube, och 86 % av dem använder den varje dag. Vid olika svenska prisutdelningar vann den svenska Youtubern och Influencern Therese Lindgren titlar som Årets Youtuber och Barnens favoritvloggar. Även Therese Lindgrens Youtubeserie, ”Therese testar teknik”, vann pris som årets serie. Detta pekar mot att Therese Lindgren och hennes serie ”Therese testar teknik”, är populär bland ungdomar och kan påverka deras syn på teknik. Ett urval av avsnitten av serien ”Therese testar teknik” valdes ut för analys för att ta reda på vilken teknikdiskurs som fanns representerade i dessa videor och hur de förhöll sig gentemot den diskurs som finns i skolans värld. Resultatet visade att videorna presenterade teknik på ett jämförbart sätt med skolan. Videorna motsatte sig inte skolans bild av teknik, men diskurserna hade olika fokus. Teknik i videorna representerades som artefakter och system av artefakter som användes i en aktivitet för att lösa ett problem eller en uppgift, som påverkades av naturvetenskap och påverkade samhället. Förutom de diskurser som kunde jämföras med skolan, förmedlar videorna även känslor kring teknik, genom Thereses icke-verbala handlingar. Therese förmedlar teknik som roligt, spännande och exalterande, något som kan påverka ungdomars egna inställningar till teknikämnet. / Technology as a subject in Swedish high schools faces many problems. The subjects purpose and content has gone through significant changes over the years, and today (2018) less than half of all active teachers possess the right qualifications. There is therefore a need to aid these teachers in planning and executing their classes, to ensure a quality education for our pupils. With the assumption that a big part of learning is to be able to connect knowledge gathered outside of school to the academic knowledge acquired in school, the purpose of this paper was to analyse which technological discourses high school pupils could acquire outside of school. These discourses were then compared to the technological discourses that can be found in schools, to help aid the technology teachers’ planning of their classes. To find out where pupils are exposed to technology discourses on their free time, this paper looked to the social video-sharing platform, Youtube. Practically all Swedish kids between the ages of 12 to 15 use Youtube, and 86 % of them use it every day. At Swedish award shows the Swedish Youtuber and Influencer Therese Lindgren won titles such as Youtuber of the year and the Kids favourite vlogger. Therese Lindgrens Youtube series, “Therese testar teknik”, won the title of Series of the year. This seems to tell us that Therese Lindgren and her show “Therese testar teknik” are popular among kids and could potentially influence their view of technology. A selection of episodes from the series were picked to be analysed, to find out which technological discourse was represented in these videos, and how it compared to the discourses in schools. The results showed that the videos presented technology comparable to schools, but with some differences in focus. In the videos, technology was presented as the artefacts and systems of artefacts used in an activity to solve a problem or a task, that were affected by natural sciences and affected society. Aside from the parts of the technology discourse that was comparable to the ones in schools, the videos also presented emotions connected to technology, through non-verbal communication. The videos presented technology as something fun and exciting, something that can influence the viewers’ own attitude towards technology.

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.