Litteraturstudien tar sin utgångspunkt i användandet av lärandemiljöer utanför klassrummet. Två begrepp bearbetas: ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´. Denna litteraturstudie avser att jämföra fyra centrala studier inom de båda ovan nämnda begreppen för att sammanställa och analysera vad de behandlar. Likheter och skillnader i användningen av de båda begreppen lyfts fram. Förutom detta komparativa syfte är syftet också att redogöra för huruvida skolor kan använda dessa båda perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans senare årskurser.   I den första delen av analysen som behandlar studiens komparativa syfte framgår att det främst är likheter mellan de båda begreppen som återfinns, som exempelvis att de berör både de kognitiva och affektiva dimensionerna samt vikten av att ta tillvara på elevers erfarenheter. De båda begreppens innebörder är breda och innefattas bland annat av att förlägga undervisning utanför klassrummet men också att ta in omgivningen i klassrummet. I den andra delen av analysen som behandlar tillämpningar av de båda perspektiven framkommer att ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ med fördel kan användas i grundskolans senare årskurser då användandet bland annat visat sig ge positiva effekter på elevers motivation och intresse samt att naturvetenskapen blir mer autentisk för eleverna.  Flera av studierna använder sig av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ för att belysa miljö- och hållbarhetsfrågor.   Fem kategorier som berörs av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ urskiljs i denna uppsats: elevers lärande, hälsoaspekter, arbetssätt, elevers roller och elevers erfarenheter.

Syftet med denna studie var att studera boendestödjares beskrivningar av deras eget lärande i vardagsarbetet. Tidigare forskning kring ämnet granskades för att få bakgrundsförståelse för att sedan genomföra semistrukturerade intervjuer med sex boendestödjare. Empirin analyserades utifrån en innehållsanalys och kopplades sedan in i diskussion kring jämförelse med resultatet med teorin ”The transformation of sensations: learning from primary experience”. Resultatet diskuterades därefter med tidigare forskning. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att vissa förutsättningar för lärande fanns bl.a. att ha bra personer runt sig, våga utmana sig själv och vara öppen till viljan att utvecklas. Dessutom för att lära sig i arbetet ställer man frågor, reflekterar och observerar andra kollegor i arbetet.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring medarbetarnas uppfattningar om lärmöjligheter i samband med en organisationsförändring. För att fånga deras uppfattningar formulerades två forskningsfrågor; Vad upplever medarbetare främjar och hindrar lärande i samband med en organisationsförändring? och Vilka påverkansmöjligheter anser medarbetaren att det finns för det egna lärandet i samband med en organisationsförändring? Studien utgick från en kvalitativ metodansats och empirin hämtades från nio stycken semistrukturerade intervjuer med slumpmässigt utvalda medarbetare från samma avdelning på en svensk myndighet. Empirin analyserades med hjälp av tematisk analys och tolkades utifrån formellt och informellt lärande samt utifrån Nielsen och Simonsens Abildgaards (2013) påverkansmekanismer. Resultatet visade på att det fanns färre aspekter som främjar medarbetarnas lärande. Ett exempel på detta var att det, efter införandet av ett nytt kontorslandskap, uppstod en större känsla av samarbete mellan fler kollegor än innan. Däremot framkom desto fler aspekter som hindrar medarbetarna i deras lärande. Exempelvis upplevde medarbetarna att det inte fanns tillräckligt med stöd eller information från cheferna samt att medarbetarna inte hade mycket inflytande i besluts- och förändringsprocessen. Det fanns en gemensam tanke att medarbetarna kunde påverka små saker såsom inredning och färgval medan de upplevde mindre påverkansmöjligheter på större beslut såsom utbildningsinnehåll och beslut gällande förändringsprocessen i implementeringsfasen.

Utbildning ar nagot som ar och har varit ett hogaktuellt amne inom den svenska samhallsdebatten under en lang tid. Snabba forandringar i samhallet och i arbetslivet under de senaste decennierna har bidragit till att aven intresset for arbetsplatslarade okat kraftigt, vilket gjort att pedagogiken fatt en allt viktigare roll i arbetslivet. Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagot samband mellan fyra komponenter som definierar ledarskapsstilen transformativt ledarskap: Idealized Influence, Inspirational Motivation, Intellectual Stimulation och Individualized Consideration, och se om det finns något samband mellan dessa fyra komponenter och informellt larande. Studien antar en kvantitativ ansats dar en tvarsnittsdesign har anvants. Via hypotesprovning har det, med hjalp av Pearsons r, testas om det finns ett samband mellan transformativt ledarskap och det informella larandet. 243 stycken enkater sandes ut till fyra olika organisationer inom livsmedels-, rekryterings- och telecombranchen varav 114 respondenter svarade. Studiens resultat visar pa att det finns ett signifikant samband mellan det transformativa ledarskapet och informellt larande / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p> / Arbetsplatslärande, Informellt lärande, Ledarskap, Transformativt ledarskap.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur hög personalomsättning påverkar förutsättningarna för organisatoriskt lärande genom att undersöka hur det informella lärandet på individ- och gruppnivå påverkas av att medarbetare ofta byts ut. För att uppnå syfte och frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sex medarbetare från en statlig myndighet. Empirin har analyserats utifrån Crossan, Lane och Whites (1999) teori om organisatoriskt lärande genom 4I-processen. Resultatet visar på att hög personalomsättning på individnivå bidrar till nya insikter och ny kunskap bland medarbetare genom att nyanställda ifrågasätter befintliga arbetssätt. Det visar sig även att nyanställda kan tillföra praktisk kunskap men att arbetsuppgifterna oftast är för specifika för att de ska ha möjlighet att förse medarbetarna med ny kunskap. Hög personalomsättning orsakar också merarbete för de befintliga medarbetarna, vilket kan begränsa lärandet. På gruppnivå visar det sig vara av vikt att dela med sig av kunskap till nyanställda för att integrera dem i arbetet. Däremot orsakar hög personalomsättning svårigheter vad gäller gruppens utveckling, vilket medför en begränsning av det informella lärandet eftersom förtroendet mellan kollegor försvinner samt att kunskap går förlorad när medarbetare säger upp sig.

Not by the by the book – Learning by vibing: Informal learning between equals. Today’s Sweden can in several aspects be considered to bear potential of acting as a cultural melting pot. Different cultural expressions and meetings are uttered in diverse societal settings. Musical meetings as such can frequently be observed in public arenas such as culture houses, public recreational spots and -centres. This study intends to explore the informal learning process obtained in a staged multicultural musical meeting between persons from diverse ethnic and cultural settings. The study includes three musicians with seemingly different cultural and musical backgrounds, who were brought together on three occasions to create an original piece of music. Methodologically the study uses individual opening interviews with each participant, followed by observations through the three sessions. Through the participants joint creative process in assembling an original piece of music, the study finds that the learning process is characterized by implicit, informal learning between the participants. However, the participants also display elements of mutual explicit learning throughout the process.

Jag läste uppgiften som ett nutida ABF-hus dit man kan komma för att lära sig allt från odling, metallslöjd och yoga till omvårdnad, drama och konst. Jag tycker också att platsen har ett intressant strategiskt läge nära Sundbybergs station med mycket goda kommunikationer och precis i den punkt där bostäder möter, shoppinggator och industriområdet Solna business park. Här finns alltså alla möjligheter för nya spännande möten och utbyten. För att ta tillvara denna möjlighet så har jag skapat ett torgrum med kopplingar till de olika vägarna som kommer mest naturligt från de olika områdena. Detta för att jag framför allt tycker att det saknas platser av lugn och avslappning i området. Ett parkliknande torg skulle då kunna fylla denna lucka då platsen är väldigt tyst och lugn, har delvis mycket goda solförhållanden och programmet för CFIL innehåller inomhus- och utomhusodling. En win-win alltså. Programmet innehåller också ett café men man skulle lika gärna kunna ta med sig egen lunch att äta på platsen. / This project is about a centre for informal learning, CFIL in Sundbybergs kommun. I read the task as a contemporary ABF-house where people can come to learn everything from cultivation, metalwork and yoga to nursing, drama and art. I also think that the place has an interesting strategic position close to Sundbyberg station with very good transport links and just at the point where the housing meets, shopping streets and the industrial area Solna Business Park. So, those are all possibilities for exciting new encounters and exchanges. To take advantage of this opportunity, I have created a torgrum with links to the different paths that come most naturally from the different areas. This is because I find that there is a lack of places of peace and relaxation in the area. A park-like square would then be able to fill this gap since the property is very quiet and calm has partly very good sun conditions and the program for CFIL includes indoor and outdoor cultivation. A win-win, that is. The program also includes a cafe but you might as well bring your own lunch to eat on the spot.

Examensarbetets tema är Centrum för informellt lärande och handlar om ett kulturhus som jag har valt att kalla för Kulturvalen. Projektets fokuset ligger på inegration mellan nyanlända och boende i området. Här kan man välja aktiviteter eller skapa egna, i mötena mellan aktiviteterna sker det spontana och informella lärandet. Sundbyberg har en jämn blandning av bostäder och kontorslokaler men däremot ingen självklar plats för integration tillsammans med utövande av kulturverksamhet. Bebyggelsen är indelad i ett rutnät och består till stor del av lamellhus, med gavlarna mot tågspåret som på så sätt delar stadsrummet i två olika områden. Hela området präglas av en höjdskillnad som sträcker sig norrut och tecknar tydligt upp en suterräng längst Tallgatan som löper parallellt längst tomten. Idag domineras tomten av Kronans tegelbyggnad som skugglägger gården bakom, därfört blev det viktigt att arbeta med ljusinsläpp ovanifrån samt att jobba med platsens lutning. Dessa två parametrar har varit huvudfokus under gestaltningen och har genererat en halvcirkel av det gamla parkeringshusets fotavtryck. Ytan utanför har blivit en tillhörande gård som fungerar som entré från närliggande gator. Även fast aktiviteterna sker på specifika platser så råder en öppenhet och transparens i Kulturvalen och det är i mötena mellan aktiviteterna som programmets olika funktioner vävs in i varandra och där mycket av det informella utbytet av erfarenheter kan ske. Siktlinjer genom byggnaden blev viktigt för att möjliggöra denna integration mellan olika situationer. / The thesis theme is the Centre for informal learning and is about a culture that I have chosen to call the Cultural elections. The project's focus is on inegration between newcomers and residents in the area. Here you can choose activities or create your own, in the meetings between the activities take place spontaneous and informal learning. Sundbyberg has an even mix of residential and office premises, but no obvious place for integration with the pursuit of cultural activities. The settlement is divided into a grid, and consists largely of the slab, with the ends toward tågspåret thus share the urban space in two different areas. The whole area is characterized by a difference in height which extends north and signs clearly a suterräng at Pine Street which runs parallel at the site. Today the site is dominated by the krona brick building that shadow adds yard behind, därfört it was important to work with natural light from above, and to work with the site's closure. These two parameters have been the main focus during the design and has generated a semicircle of the old house's parking footprint. The area outside has become an associated farm that serves as the entrance from the nearby streets. Although the activities take place at specific locations so there is openness and transparency in the Culture choices and it's in the meetings between the activities of the program's various functions are woven into each other and where much of the informal exchange of experiences can be. Lines of sight through the building became important to enable this integration between different situations.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur anställda på en folkhögskola upplever att distansarbete påverkar arbetsplatslärandet. Med utgångspunkt i att människan är relationell och att lärande sker i samspel med andra frågar vi hur upplever anställda på en folkhögskola att arbetsplatslärandet har påverkats av distansarbete? Studien är av kvalitativ och hermeneutisk ansats med ett fenomenologiskt perspektiv för att få en förståelse för informanternas upplevelser av fenomenet. Det utformade instrumentet bestod av semistrukturerade intervjuer och genomfördes på sex anställda. Resultatet visade att de anställda upplever att relationen till sin närmaste kollega har förstärkts under de nya förutsättningarna medan gemenskapen på arbetsplatsen i helhet har försämrats. De spontana träffarna mellan kollegor upplevs ha uteblivit och möjligheterna till lärande har därmed förändrats. Informanterna upplever att lärandet främst sker i samspel med sina närmaste kollegor.

Denna kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskap om relationen mellan självständigt arbete, kollegialitet och informellt lärande på mindre vårdenheter. Det gjordes genom forskningsfrågorna: “Hur upplever medarbetarna att de utvecklas genom informellt lärande?” och “Hur arbetar medarbetare för att utvecklas kollegialt i arbetet?”. Undersökningen har gjorts genom sju semistrukturerade intervjuer med informanter olika vårdenheter inom samma organisation. Samtliga informanter är behandlingspedagoger utan chefsansvar. Analysen av det empiriska materialet har gjorts med en deduktiv tematisk analys med utgångspunkten i vårt teoretiska ramverk: Communities of Practice (Wenger, 1998). Resultatet visade att medarbetare på mindre vårdenheter utvecklas kollegialt genom informellt lärande. Grunden för det informella lärandet är kollegialt samspel och att organisationen kan implementera verktyg som stödjer det. Det kollegiala samspelet är delvis en naturlig process som sker mellan medarbetare men även något som kan uppmuntras och förstärkas, genom att organisationen implementerar olika kommunikationsverktyg och strategier. För att nå ett informellt lärande är det viktigt med en balans mellan att det informella lärandet är något som medarbetarna själva kontrollerar och organisationens struktur och verktyg som främjar det.