Studien som följer syftar till att analysera hur genus ”görs” i sex stycken olika Bamsetidningar utspridda över åren 1982–2016. En innehållsanalys av komparativ karaktär ur ett historiskt perspektiv har gjorts på både bild och text utifrån ett genusperspektiv där följande teman har aktualiserats: hur pojkar och flickor framställs samt rollindelning mellan könen.  Resultaten visar att genusrepresentationerna i tidningarna domineras av stereotypa könsroller, samtidigt som det förekommer enstaka utmaningar av dessa stereotypa könsroller i form av könsöverskridande karaktärer och ombytta roller.  Något som är väldigt tydligt är rollindelningen där pojkar är överrepresenterade i alla tidningar som studerats. Flickorna är varken lika många eller fler representerade i någon tidning.

Denna studie undersöker mediers rapportering kring två svenska politiska skandaler. Den första skandalen, Geijeraffären, inträffade 1977 och den andra, Miljöpartiets skandaler, inträffade 2016. Studien kommer granska artiklar, både ledarartiklar och nyhetsartiklar, från tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens syfte är att undersöka om hur medier skriver om politiska skandaler och att undersöka om mediers rapportering har ändrats över tid och på vilket sätt det i så fall har förändrats. Studiens tillvägagångssätt är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys fånga upp textens latenta och manifesta budskap, och metoden används för att se likheter och skillnader. De teoretiska ramverk som används är gestaltningsteorin och dagordningsteorin, studien hamnar under forskningsfälten politisk kommunikation och politiska skandaler. I resultatet går det att se många likheter i rapporteringen mellan de två åren, men från resultatet har det återfunnits fler skillnader än likheter. Den största skillnaden som uppmärksammats är angående hur politikerna under 1977 lyckades tysta ner medierna och förflytta skulden från sig själva till media, vilket är något som inte gick att se 2016. En annan skillnad som går att läsa utifrån resultatet är att politikern från skandalen 2016 fick avgå, medan en liknande konsekvens aldrig inträffade under 1977. En likhet i resultatet från de båda åren är att skandalerna förstoras med hjälp av negativa ord, dessutom blir de anklagade politikerna gestaltade på ett negativt sätt och de framställs som dåliga. Rapporteringen är genomgående kritisk och granskande under båda åren. / This study strives to see media’s reporting on two Swedish political scandals. The first scandal, the Geijer affair, occurred in 1977 and the second, Miljöpartiet’s crisis, occurred in 2016. The study will examine articles, both editorial articles and news articles, from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study aims to examine how media writes about political scandals and it also strives to examine if media´s reporting has changed over time and if so, how it has changed. The study uses a qualitative content analysis as an approach in order to capture the texts latent and manifest message, and the method is used in order to see similarities and differences. The theoretical frameworks that is used for the study is framing and agenda setting, the study falls under the research fields of political communication and political scandals. In the result there are a lot of similarities regarding the reporting from the two years. However, more differences than similarieties have been found in the result. The main difference was the fact that during 1977 the politicians managed to silence the media and they were able to transfer the blame from themselves and put in on the media instead, which was not possible in 2016. Another difference that can be read from the result is that the politician from the scandal in 2016 had to resign, a similar consequence did not occur in 1977. One similaritie between the two years was how media magnifies the scandals using negative words, furthermore the accused politicans are illustrated in a negative way and portrayed as bad people. The reporting is consistently critical and scrutinizing during both years.

The objective of this study is to create an overview of the existing research on makerspaces in libraries. It examines what the publication patterns look like and which subjects the research covers. Eleven academic articles have been studied and analysed with regards to bibliometric data and also by means of thematic content analysis. The analysis builds on R. David Lankes' theory that the mission of the library is to create a better society by facilitating knowledge creation in the community. The results show that research on makerspaces in libraries is still very limited, although the field covers many different aspects of the subject. Most of the research comes from USA and most of it has been published in the research area of Social science. The most cited article among the studied articles is written by Groenendyk & Gallant, and the article most cited by the studied authors is written by Lauren Britton. The themes discovered in the content analysis consists of descriptions of makerspaces, accessibility, makerspaces and users, makerspaces and society, the future of libraries and makerspaces in practice. The study also shows that makerspaces can be a way for libraries to fulfill R. David Lankes' mission of knowledge creation.

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Bakgrund: Operationer i lokalanestesi ökar. Patienter kan ha olika upplevelser härav, och det är vanligt att uppleva oro. Forskningen är begränsad inom området.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken i lokalanestesi under operation och vilka faktorer som patienten upplever viktiga för sitt välbefinnande. Metod: En kvalitativ intervjustudie med 14 informanter där materialet analyserats med innehållsanalys. Resultat: Samtalet är avgörande för patientens välbefinnande. Samtalen kan vara informativa eller distraherande. Patienter upplever trygghet och oro under operation. Följande faktorer påverkar välbefinnandet; kommunikation, information, att vara bekräftad, förtroende, delaktighet & kontroll och tillfredsställelse. Slutsats: Samtalet var avgörande för patientens välbefinnande under operation. Det är angeläget att kunna förändra arbetssättet så att operationssjuksköterskan kan träffa patienten tidigare i den perioperativa processen, då det ökar patienttryggheten. Mer forskning behövs för att kunna implementera metoder för omhändertagande av vakna patienter under operation. Nyckelord: Patientupplevelse, intraoperativ omvårdnad, vaken operation, kvalitativ metod, innehållsanalys

Att vårda en kritiskt sjuk patient prehospitalt ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan. Vården sker ofta i en varierande miljö där det kan vara svårt att skapa ett bra vårdrum och resurserna är begränsade. Det kan handla om att vårda ett barn med luftvägsproblem till att ta hand om en svårt skadad traumapatient och allt där emellan. I denna situation måste en korrekt bedömning och behandling ske under tidspress för att rädda patientens liv. Samtidigt ska ambulanssjuksköterskan bemöta den kritiskt sjuke patienten och dennes närstående på ett professionellt sätt och delge information om vad som händer och sker. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda kritiskt sjuka patienter. En kvalitativ intervjustudie bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes i en region i södra Sverige. Fyra av intervjuerna genomfördes på en ambulansstation i en större stad och fyra på en station i glesbygd. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande kategorier: Känna trygghet i omhändertagandet, Stress i vårdandet och Varierat fokus på patienten. Examensarbetets resultat visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde vårdandet av kritiskt sjuka patienter som krävande och stressande. Det kunde handla om att vara oförberedd inför vad som komma skall, att sakna kollegialt stöd, känsla av otillräcklighet samt brist säkerheten under vårdandet. Det upplevdes stundtals svårt att ha patienten i fokus, vilket skedde främst när patienten uppfattades som kritiskt sjuk. I motsatts till detta fanns tankar kring att försöka ha ett professionellt omhändertagande genom att bemöta patienten och närstående på ett lugnt och närvarande sätt. Att arbeta med en kompetent kollega lyftes fram som värdefullt. Vidare betonades vikten av återkoppling mellan kollegor samt att få kontinuerlig utbildning från arbetsgivaren som positivt, dock fanns det delar gällande utbildning som kunde förbättras.

Bakgrund: Telefonrådgivning är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Det finns begränsad tillgång till studier riktade mot psykiatrisk vård då flertalet studier riktas mot primärvården. Tidigare forskning beskriver svårigheter med omvårdnad över telefon då kommunikationen begränsas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av [LWG1] telefonrådgivning inom psykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv och manifest ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en basenhet i Mellansverige som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fem kategorier: Att vara tillgänglig, Att har rätt kompetens, Att vara flexibel, Att känna osäkerhet och Utmaningen i att vara beroende av andra. Slutsats: Telefonrådgivning inom psykiatrisk vård är en komplex arbetsuppgift som kräver formell kompetens och klinisk erfarenhet samt goda kunskaper i bemötande och en kännedom om verksamheten. Tidsbegränsade samtal är inte anpassade för de komplexa fallen och sjuksköterskorna behöver sin tid för att inte riskera att göra felbedömningar eller missa relevant information. Tillgängligheten begränsas för patienter med nedsatt kognitiv förmåga. Osäkerheten som uppstår hos sjuksköterskorna kopplas till att inte ha mandat att hjälpa patienten fullt ut, vilket leder till en etisk stress.

No description available.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en sjukdom som mer än 500 000 barn och unga under 17 år lever med och kräver livslång behandling. För barnens föräldrar innebär detta en omställning i det dagliga livet och i deras föräldraskap. Föräldrarna kan ha behov av stöttning från vårdpersonal. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier. Resultat: Föräldrar till ett barn med typ 1 diabetes kan uppleva att diagnosen förändrar livet. Vardagen styrs av kontroll och planering vilket leder till många känslor som är svåra att hantera. Föräldrarna behöver tillgänglighet från vårdpersonal och andra för att känna trygghet och för att kunna hantera livet med ett barn med diabetes typ 1. Slutsatser: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad är det av betydelse att hen kan relatera till både patienter och anhöriga. Sjukvården har en viktig roll att genom stor tillgänglighet och uppbackning vara ett stöd och därmed vara en trygghet för familjerna i vardagen. Denna studies resultat kan ge en ökad förståelse för föräldrars upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta familjerna vilket kan leda till förbättrad omvårdnad.