Användandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården orsakar etiska dilemman bland omvårdnadspersonalen och ett behov av reflektion. Många studier har gjorts om reflektion inom den somatiska vården, men få med inriktning på den psykiatriska vården. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadspersonal och deras erfarenheter av tvångsåtgärder och reflektionstid för personal i samband med tvångsåtgärder inom sluten psykiatrisk vård. Studien var deskriptiv och kvalitativ och utfördes på två kliniker i Sverige, en allmänpsykiatrisk och en rättspsykiatrisk. Data samlades in genom narrativa intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att personalens erfarenheter av tvångsåtgärder ofta gav en känsla av ett övergrepp mot patienten även om de på samma gång kände att det var nödvändigt. Deltagarna uppfattade reflektionstid efter tvångsåtgärd som något positivt, lärorikt och något som kunde leda till förbättringar. En reflektionsmodell skulle kunna vara ett redskap för konstruktiva diskussioner under reflektionstiden.

Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.

The aim of this essay is to study the contents of two upper secondary school textbooks in religious studies and more specifically, to study the representation of the books among world religions. The first of the textbooks is Swedish. It has been written out of a non-confessional context. The second book is Finnish and it has its foundation on a religious confessional context. To do this the following questions were answered: Are the contents of the textbooks affected by their confession or non-confession? Are different religions presented in different ways in the two textbooks? What are the similarities between the two textbooks? How much space in the textbooks are each religion given, and are they equally divided? How much of the religions ethics are being presented? Are any of the religions compared to Christianity in order to facilitate the student’s understanding? The method applied while commencing this study was content analysis. The results showed greater differences within each textbook, rather than the two compared to each other. Both textbooks showed signs of confessional influence.

Western scholars have since the colonial times been gathering knowledge about religious expressions outside the Western context. Representation of the “orient” have been widely influenced by the Western world’s interests and perceptions. Research today shows that Swedes tends to have fragmented attitudes towards various religions. While Buddhism is often met with widely positive attitudes, Islam is often met with negative attitudes. This study intends to examine if it's possible to identify differences in how Swedish textbooks portrays Islam and Buddhism. To achieve this, I’ve examined three textbooks with a qualitative content analysis, combined with a comparative perspective. The analysis shows that Islam is more frequently portrayed in conflicts than Buddhism and that Muslims are more often described as the driving force in conflicts compared to Buddhists. The analysis also shows that Islam is more frequently described in relation to issues concerning gender roles and sexuality compared to Buddhism. The majority of textbooks also tend to more often point to other factors than religion when portraying Buddhism and gender roles, such as social- and cultural factors.

Bakgrund: Idag visar forskningen att en ytlig sederingsnivå är positivt för patienten på lång sikt. Intensivvårdssjuksköterskan har i sin roll som omvårdnadsansvarig en betydelsefull del i vården av ytligt sederade intuberade patienten. Det finns idag få studier om vad intensivvårdssjuksköterskor har för erfarenhet av denna vård. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att vårda intuberade patienter med ytlig sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom tre fokusgruppsintervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som belyser intensivvårds-sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter. Konklusion: Vården av en ytligt sederad intuberad patient kräver mer tid, engagemang och arbete från intensivvårdssjuksköterskan. Trots detta finns en vilja att genomföra denna vård, då intensivvårdssjuksköterskan är väl medveten om de positiva effekterna en ytlig sederingsnivå kan ha på den intuberade patienten och för den respons patienten ger. Implikation: En ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter kan komma till nytta för patient, anhöriga och intensivvårdssjuksköterskor då ökad förståelse i ämnet kan påverka arbetsgivaren att se vilka resurser som behövs för att bedriva denna vård.

Studiens resultat pekar på att text/länkformatet är det format som genererar mest engagemang hos mottagarna på Facebook och att de inläggen som är personliga/informativa uppskattas mest bland mottagarna på Facebook. Videoinlägg är generellt det inläggsformat som är minst effektivt samtidigt som det är ett format som delas ungefär lika ofta som andra typer av inläggsformat. Bildinlägg är i stort sett lika engagerande som text/länk-inläggen och bekräftar således tidigare forskning om att bildinlägg är en effektiv metod för att skapa engagemang. Studiens resultat visar också på att reklambaserade och uppmanande inlägg har en mindre effekt än personliga och informativa inlägg.

Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.

The purpose of this study is to examine in which way two Swedish tabloid newspapers, Aftonbladet and Expressen, most commonly frame gambling in the news coverage on their websites in a time when research reveals that it has become increasingly harder to determine what is journalistic material and what is advertisement. At the same time, gambling companies have taken over a large part of the advertising space at Swedish tabloid websites. There has, in its extent, been done insufficient research within the journalistic field of news coverage when it comes to gambling and this study seeks to fill in some of the investigative blanks. In order to analyze how frames emerge from the news coverage we collected articles from a six-month period, as close to the initiation of the study as possible, by using eight different words or short phrases that led to the total empirical data of 302 news articles. Methodologically the study uses quantitative content analysis mainly based on the theory of framing. Furthermore, we also apply the theoretical aspects of agenda setting and news selection. The result clearly shows that the Swedish tabloid newspapers frame gambling in a positive and non-problematic way and there is a remarkable over representation of articles that are based on what we call “the happy winner frame”. In the conclusion we discuss both social and media related implications of the newspapers way of framing gambling in their online news coverage. We also offer a couple of propositions for future research within this field of medial science.

Studien är en kvalitativ innehållsanalys av den amerikanska tv-serien Orange  is the new black, där vi har undersökt hur etniska stereotyper konstrueras i serien. Orange is the new black har omtalats som en tv-serie som bryter mot många av de klassiska fördomarna kring etniska grupper. Genom att undersöka vilka stereotyper som tidigare har förekommit i media har vi sedan kunnat undersöka hur etniciteter framställs i vårt undersökningsobjekt, hur de framställs i relation till varandra och om serien lyckas utmana gamla stereotyper, och i så fall hur? För att undersöka detta har vi använt semiotik som metod. Problemet som vi ser är att människor påverkas av vad de ser i medierna och att media påverkar hur samhället ser ut. Med hjälp av postkolonial teori och begreppen stereotyp och hegemoni undersöker vi hur en tv-serie kan hjälpa till att styra samhällets strukturer och attityder gentemot andra etniciteter. Den postkoloniala teorin menar att västerländsk kultur ofta är etnocentrisk och bidrar till att skapa klyftor mellan “vi” i väst, och “de” andra.   Vi kom fram till att Orange is the new black bekräftar existerande stereotyper snarare än att bryta mot dem, och att serien i hög grad bidrar till att förstärka skillnaden mellan etniska grupper. Vi har därmed dragit slutsatsen att tv-serien också då påverkar samhällets hegemoni genom att porträttera den vita medelklassen som en grupp som står över afroamerikaner, latinamerikaner, asiater och white trash. Som vidare forskning föreslår vi att fokus förflyttas från innehållet till hur mottagarna uppfattar stereotyper i Orange is the new black.