I hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande med patienter som har venösa bensår vilka oftast kräver långa behandlingstider. Olika patologiska orsaker finns till venösa bensår och kan förekomma i olika åldrar, vanligast bland äldre. Venösa bensår kan förutom ålderdom eller trauma orsakas av försämrad blodcirkulation och immunförsvar. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av dessa patienter som kräver kunskaper både praktiskt och teoretiskt men också förståelse för människan som lider av venösa bensår. Venösa bensår med lång läkningstid medför stort lidande i personernas liv och påverkar de flesta delar i det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Niovetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ induktiv manifest ansats och resulterade i sex huvudkategorier: att leva med smärta och känslor av hopplöshet inför läkning; att leva med nedsatt rörelseförmåga och förlust av aktivitet; att få en förändrad kroppsuppfattning; att drabbas av sociala förändringar i livet; att möta och känna förtroende för vårdpersonal; att främja hälsa och läkning i sin egenvård. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att individer tillåts och prioriteras att få en adekvat klinisk bedömning, information om sitt sjukdomstillstånd och behandlingar. Det är viktigt att vårdgivaren ger stöd och kontinuitet i vården vilket kan stärka patienterna i vad gäller deras egenvård och egenmakt i omvårdnaden. Vidare är det viktigt att forskning om individers subjektiva erfarenheter implementeras i större utsträckning i den praktiska omvårdnaden av denna patientgrupp för att minska fysiskt och psykiskt lidande hos dessa.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. För de som lever med autism kan vardagen vara svår för hela familjen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en familjs upplevelser att leva med någon med autism. För detta valdes att analysera en självbiografi genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 7 kategorier. Då familjen inte hade någon erfarenhet av autism väckte det mycket oro och känslor hos dem. Känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, att ha behov av stöd från andra och att vilja veta men inte våga inse sanningen. Hur det var att känna sig annorlunda och stigmatiserade och att inte kunna slappna av för att diagnosen är ständigt närvarande och att känna hjälplöshet och att kunna hantera vardagen och känna hopp. Det var viktigt med rutiner och noggrant organisera vardagen och förbereda den med autism inför nya situationer. Familjen var beroende av stöd och hjälp från familj, vänner, skolan, dagis, arbetsplats, hälso- och sjukvården. För sjuksköterskor är denna kunskap om bemötande väsentligt i situationer med familjer med autism. Det behövs ytterligare forskning om hur man på bästa sätt ska bemöta och kommunicera med dessa personer.

No description available.

No description available.

We are today living in a society with endless possibilities. A society where you can dream about something more. What makes you happy is important to study, though it’s a big part of people’s life quality. It’s important to consider how media chooses to portray it, because it affects how the society judges and adapts to the message media is sending out. The purpose of this essay is to consider how happiness is constructed in evening papers and how it differs between different gender portrayals. The methods that were used were a quantitative content analysis and a critical discourse analysis founded by Norman Fairclough. The material was mainly taken from Swedish evening papers Aftonbladet and Expressen. A total of 203 articles were analyzed, and a total of 19 articles were more closely analyzed with a critical discourse analysis. Theories that were used in the analysis were theories about happiness, gender, framing and stereotypes, as well as earlier research on the subject concerning portraits and gender.The result shows that there are different subjects that are being connected to happiness, but being in a happy relationship and having a well receiving job are the most popular ones. Most the portrayed people are famous in some way. There are several differences between male and female portrayals and the most vital ones are a central focus on men’s work life, and for women there are more focus on children, looks and praise for managing to fight her way through life.

Abstrakt Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som inte talar svenska. Bakgrund: Då invandringen i Sverige har ökat mycket de senaste åren behöver sjuksköterskornas erfarenheter kring att vårda barn som inte talar svenska belysas eftersom kommunikationen i vården är avgörande för att kunna ge en god vård. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod: Tio sjuksköterskor intervjuades i januari- februari 2017. Erfarenheten hos sjuksköterskorna var minst 2 års erfarenhet på barnavdelning eller barnmottagning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två sjukhus och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas erfarenheter och strategier skapades tre huvudkategorier: Konsekvenser av kommunikationssvårigheter, Att individanpassa utifrån patientens behov och Användning av olika hjälpmedel. Dessa kategorier framställs i tio underkategorier. Slutsats: Att inte kunna förmedla sig på ett adekvat sätt till barnen skapar frustration och oro hos sjuksköterskorna. Det finns flera olika strategier som kan användas vid kommunikation såsom kroppsspråk, bilder och tolk. / Title: Nursing's experiences and strategies of caring for children who do not speak Swedish. An interview study.   Abstract Aim: To describe nurses' experiences and strategies of communicating with children who do not speak Swedish. Background: As immigration in Sweden has increased greatly in recent years nurses have experienced caring for children who do not speak Swedish highlighted due to communication in healthcare being essential to provide good care. Design: The study has a descriptive design with a qualitative approach. Method: Ten nurses were interviewed in January and February 2017. The experience of the nurses was at least 2 years of experience in the children's ward. Semi-structured interviews were conducted in two different hospitals, then the interviews were analyzed using qualitative content analysis which resulted in three categories and ten subcategories. Result: Based on the experiences and strategies of nurses, three main categories were created: Consequences of communication difficulties, Individualization based on patient needs and The use of various aids. These categories are then divided in to ten subcategories. Conclusion: Being unable to communicate adequately with the children creates frustration and concern among nurses. There are several different strategies that can be implemented for communication, such as body language, images and interpreters.

Abstract Titel: Medias skildring av privatleasing Författare: Mattias Beer   Handledare: Jonas Jonsson Examinator: Sven Ross Typ av arbete: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms Universitet Tidpunkt: Höstterminen 2016 Antal ord: 11 441 Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska dagstidningar valt att skildra privatleasing under en vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet konceptet privatleasing i sina tidningsartiklar under tidsperioden 1 januari 2015 till och med den 1 oktober 2016? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet under perioden 1 januari 2015 till 1 oktober 2016. Huvudresultat: I studien framkom det en förändring i artiklarna under undersökningsperioden, en förändring från en positiv vinkling av privatleasing till en mer kritisk och undersökande vinkel. Nyckelord: Privatleasing, kvantitativ innehållsanalys, dagstidningar, agenda setting

Intensivvårdssjuksköterskans vanligaste arbetsplats är intensivvårdsavdelningen där hon ska kunna ge avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö till svårt sjuka patienter. Idag blir det allt mer vanligt att intensivvårdssjuksköterskan medverkar vid traumalarm på akutmottagningen för att ta emot den skadade patienten med övriga traumateamsmedlemmarna. När traumapatienten anländer till akutrummet, som kan upplevas som en okänd och otrygg miljö, befinner sig den skadade i en utsatt situation och kan uppleva en beroendeställning till vårdpersonalen. Upplever intensivvårdssjuksköterskorna sig otrygga och osäkra skulle detta kunna påverka omhändertagandet av traumapatienten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att medverka i traumateam på akutmottagningen vid traumalarm. Studiens design hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tio intensivvårds sjuksköterskor rekryterades från ett medelstort sjukhus i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Press, Otrygghet och Trygghet. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde press från teammedlemmarna där de upplevde att det fanns förväntningar på att klara sina uppgifter snabbt och problemfritt. De ställde även höga krav på sig själva. Att bli tilldelad dubbla roller i teamet kunde också upplevas som pressande. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde känslor av otrygghet av att arbeta i en okänd miljö på akutmottagningen och att den minskade larmfrekvensen skapade osäkerhet i situationen. Ett tydligt ledarskap av traumateamet kunde dock bidra till känslor av trygghet och att ett lugn infann sig i akutrummet. Regelbundna rutiner där intensivvårdssjuksköterskorna får tillfälle att uppdatera sig i miljön på akutrummet samt att medverka vid traumaövningar kan öka deras möjligheter till trygghet för att i förlängningen förbättra kvalitén i vården av traumapatienter. / Intensive care nurses usually work in the intensive care unit where she will be able to provide advanced care in a high tech environment for seriously ill patients. Today it is becoming more common that intensive care nurses are involved in the trauma care in the emergency department. When the trauma patient arrives at the emergency room, which can be perceived as an unknown and insecure environment, the injured patient is in a vulnerable position and may experience a dependency on caregivers. If the intensive care nurses feel insecure and uncertain, this could affect the care of the trauma patient. The aim of the study was to examine critical care nurses experiences in participating in the traumateam at the emergency department at the trauma alarm. The study design was a qualitative approach in which semi-structured interviews were used to answer the purpose. The data was analyzed using a content analysis. Ten intensive care nurses were recruited from a medium-sized hospital in southern Sweden. The results of the study revealed three categories; Press, Insecurity and Security. Intensive care nurses experienced pressure from the team members as they felt there were expectations on managing their duties quickly and smoothly. They also set high standards for themselves. To be assigned the dual roles of the team could also be perceived as strenuous. Intensive care nurses experienced feelings of insecurity of working in an unknown environment in the emergency department and that the reduced frequency of trauma alarms created uncertainty in the situation. Clear leadership of the traumateam, however, could contribute to feelings of security and a sense of calm appeared in the emergency room. Regular routines where intensive care nurses have the opportunity to keep themselves updated in the environment of the emergency room and to participate in trauma exercises can increase their chances of security to ultimately improve the quality of care of trauma patients.

Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Socialstyrelsen har definierat Sexuell och Reproduktiv Hälsa utefter WHO:s definition. Sexuell och Reproduktiv Hälsa utgör barnmorskans kompetensområde. Till grund för barnmorskans arbete ligger barnmorskans kompetensbeskrivning samt ICM:s etiska kod, vilka är riktlinjer för barnmorskor och bidrar till en hög kvalitet inom yrket. Kvinnokroppen har såsom objekt fascinerat genom tiderna. Den kvinnliga kroppen har betraktats vara motsatsen till den normativa, vilken är den manliga kroppen. De reproduktiva kvinnliga funktionerna har likställts med sjukdom och abnormalitet. Studier visar att kvinnor generellt har en negativ syn på sin kropp efter graviditet, men forskningen är sparsam. Hur vården bör bemöta dessa kvinnor och fånga upp deras upplevda ohälsa är meningsfullt att söka svar på, likaväl hur upplevelsen av hälsa kan styrkas. Hur kvinnor upplever sina kroppar efter graviditet och vad de upplever som reproduktiv hälsa i relation till kroppen är därför viktigt att belysa. Studien är genomförd med en humanvetenskaplig ansats där kvinnors upplevelser studeras. Detta studeras med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av skrivna berättelser.  Resultatet visar att upplevelsen av reproduktiv hälsa påverkas av kroppens funktioner och hur kroppen fungerar gentemot kvinnans egna önskningar och tankar om hur den borde fungera. En reproduktivt fungerande kropp ger en upplevelse av kvinnlighet och reproduktiv hälsa, medan en kropp med sviktande reproduktiva funktioner upplevs okvinnlig och ger upphov till reproduktiv ohälsa. Kvinnan upplever reproduktiv hälsa vid en fungerande reproduktion, likaså bekräftas hennes kvinnlighet genom det. Menstruation och preventivmedel upplevs tvetydigt för kvinnan då hon upplever det både som hälsa och ohälsa. Det är av vikt att vårdpersonal bemöter kvinnor under hela hennes livscykel på ett professionellt och etiskt riktigt sätt.