Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag inom industrin arbetar med innovationskraft och intraprenörskap från produktionspersonal i den operativa kärnan i samband med företagsstrukturen. Genom studien skall förbättringsområden för innovationsfrämjande inom intervjuade företag läggas fram. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Totalt 6 personer deltog i tre intervjuer på större industriföretag. Slutsats: Vi har sett en stor möjlighet att öka innovationskraften i de företag som samarbetats med. Detta genom att involvera all personal till att aktivt stimulera idéskapande och ge tid och positiv uppmärksamhet för innovationsarbete. Författarna har sett att det ständigt kommer många små förbättringsförslag från personal som jobbar nära produktionsprocessen då de ges möjlighet. Större företag behöver kontroll och detta kan skapa en motsträvighet att avsätta tid för innovationsarbete då det är osäkert vad resultaten kan bli. Ofta införs tidskrävande kontroller vilket ökar kostnader för innovationsarbete. För att minska kostnad och tid för förändringsarbete behövs en miljö som tillåter idéer och är decentraliserade där personalen har mandat att välja ut idéer och implementera dessa. För att göra detta krävs att personalen har den kunskap som behövs för att göra en förbättring utan negativa konsekvenser

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var – relatera, förändra och kommunicera – centrala begrepp för respondenterna. Inom innovation var det istället – mening, kvalitet och tillväxt. Genom att anta en tydlig och provocerande syn på kreativitet och innovation har dessa kärnvärden använts som redskap för att utmana den svenska innovationsstrategin N2012.27 i vilken svenska Regeringen vill utveckla det svenska innovationsklimatet till år 2020. Studiens resultat visar att denna satsning är missriktad och otydlig. Det är inte det innovativa Sverige som i första hand bör eftersträvas, det är den kreativa medborgaren. / Innovation is all about the understanding and implementation of the complex creativity in a innovation process. This study delivers six central themes regarding the experienced creativity. These themes is a product out of interviews from ten participants. With a phenomenological approach these themes has been made representive of the concepts innovation and creativity. The themes within creativity were – relate, change and communicate. Within innovation the themes were – meaning, quality and growth. By adopting a provocative approach these themes has been used as tools to challenge the Swedish innovation strategy N2012.27 in which the Swedish Goverment wishes to elaborate the national innovation climate until the year of 2020. The result of this study shows that this investment is misguided and vague. The pursuit of the innovative Sweden shouldn’t be the primary target. It should rather be in the pursuit of the creative citizen.

The postindustrial market increasingly demands service infused products to add more value to the customer in order to be competitive. Much research regarding digitalized services indicates that companies have to be innovative in order to compete on the market. However, companies within different industries face different challenges with digital service development. This study has been conducted because there are little known about the opportunities and the challenges different industries faces with a globalized market. Our research question is what the challenges are and what opportunities does strategic digital service development entails for companies. To be able to understand digitalized services and to answer our research question about these challenges and opportunities we used a qualitative method, gathered data through interviews and literature studies. This study contributes a faceted understanding of digital service development within the electricity industry and an approach to strategic efforts at digital service development and what challenges and opportunities it entails.

Det senaste decenniet har inneburit mycket kraftiga anslagsreduceringar till forskning och utveckling på försvarsområdet. Jämfört med för tio år sedan återstår nu endast omkring en tredjedel av dessa medel. Samtidigt sker en snabb militärteknisk utveckling och säkerhetspolitiska förändringar som ställer ökade krav på det nationella försvarets operativa effekt mot en högteknologisk motståndare. Parallellt med dessa utmaningar på försvarsområdet har åren efter kalla kriget i det omgivande samhället inneburit en påtaglig utveckling och förändring. Ökad globalisering, snabb teknikutveckling och framväxt av ett kunskaps- och informationssamhälle. Där bibehållen eller ökad konkurrensförmåga förutsätter ständig utveckling, inte minst av strategierna och metoderna för innovation. Denna uppsats syftar till att kritiskt granska och förstå försvarsområdets modell för innovation och teknikutveckling och undersöka möjliga bidrag till att, med begränsade resurser och utifrån svenska förhållanden – utveckla innovativa militära förmågor. Utvecklingsområden hämtas ur visioner för hur innovationssystemet bör organiseras samt kvalitativa djupintervjuer som ökar förståelsen för civila och militära innovationsprocesser. Som resultat presenteras en samling teorier och centrala begrepp, samt rekommendationer på inslag i en framtida modell för innovation och förmågeutveckling organiserade i fem områden: upphandlingsstrategi, kunskap och nätverk, styrkeområden, nya arbetsmetoder och nyckelkompetens. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av denna studie en orealiserad potential för ökad innovationseffektivitet i den svenska försvarssektorn. / The last decade the Swedish defense sector has seen drastic cuts in research and development. Compared with ten years ago, only about one third of these funds remains. At the same time, rapid military technology development and security policy changes directly affect demands on the national defense's operational capability. In parallel with this, there is strong development and change in the surrounding society, rapid technological development and emergence of a knowledge and information society. Competitiveness in this environment requires continuous development, and refinement of the strategies and methods of innovation. This paper aims to critically examine and generate insight into the defense area's model and identify possible contributions to a future model for  developing innovative military capabilities. These findings are derived from qualitative deep interviews and visions on how the innovation system should be organized. Findings are presented as a collection of theories and key concepts, as well as recommendations on elements relevant to increased efficacy in a future model. These are organized in five main areas:  procurement strategy, knowledge and network, strength areas, new working methods and key competencies. In conclusion, the results of this study indicate an unrealized potential for increased innovation efficiency in the Swedish defense sector.

The purpose of the study is to gain deeper knowledge in the conditions of integrating coopetition(collaboration with competitors) in the business model and how it can create value for high technology firms. The study has been delimited by studying the audiobook and podcast industry and has interviewed two audiobook companies, one podcast company and used external reports about the industry as a whole for the empirical data collection. Theories of co-opetition and business models have formed the basis for the study's analysis and motivated the study's conclusions. The results of the study show that there are good conditions for companies to integrate cooperation in their business models and that it can create value for them through three key factors: technological innovations, gaining resources and competitive advantages. How a specific coopetition should be integrated in this specific case remains to be researched further, but how the conditions look for a co-opetition to take place are positive. / Syftet med studien är att få djupare kunskap om förutsättningarna för att integrera co-opetition (samarbete med konkurrenter) i affärsmodellen och hur det kan skapa värde för högteknologiska företag. Studien har avgränsats genom att studera ljudboks- och podcastbranschen och har intervjuat två ljudboksföretag, ett podcastföretag och använt externa rapporter om branschen somhelhet för den empiriska datainsamlingen. Teorier om co-opetition och affärsmodellen har legat till grund för studiens analys och motivering till studiens slutsatser. Resultatet av studien visade att det finns goda förutsättningar för företag att integrera coopetition i sina affärsmodeller och att detta kan skapa värde för dem genom tre nyckelfaktorer: tekniska innovationer, att få resurser och skapa konkurrensfördelar. Hur en specifik co-opetitionska integreras i detta fall återstår att forska vidare på, men förutsättningarna att integrera en coopetition är positiva och visar på flera fördelar.

The increased customer demand for innovative and sustainable solutions implies that companies need to seek knowledge, and insights, beyond their traditional business models. This by opening up barriers and collaborating with other stakeholders. Using this approach is referred to in the literature as practicing open innovation. There is however a lack of research on open innovation concerning radical innovation and collaboration. The purpose of this report is to fill this research gap by investigating how a large incumbent company can set up radical collaboration in an open innovation space. The gap will be filled by conducting a qualitative and explorative cross-case analysis with the hosting company of this study, IKEA, and the research questions presented in this report aims to assist IKEA in the set of radical collaboration. The research question and related results were divided into four parts; Strategy implications, partner selection criteria, challenges and success factors. Regarding the first sub-research question, the strategy of the OIS should be aligned to the long-term goals of the parent firm but the short-term targets should not be controlled. This in order to give the OIS mandate to come up with unexpected and radical solutions. Moreover, in the partner selection process, important criteria to consider for radical collaboration are shared values, culture, and commitment to the project. Concerning challenges with radical collaboration, these are: Clear expectations, Contracts, Identifying focus areas, Implementation of the innovations, Innovation strategy renewal, Introduction of a new concept, NDA’s, Outsourcing and Organizational behavior. Lastly, the findings show that autonomy, self-control, communication, and structure are important success factors. The related recommendation of this thesis is that large established companies, looking to pursue radical collaboration in an open innovation format, should consider these insights to be successful. It should however be made clear that radical innovation practices tend to be more complex and time-consuming. Thus, KPIs for success may need to be revisited in firms traditionally seeking incremental innovations with in-house innovation practices. / Med en ökande efterfrågan från kunder på innovativa och hållbara lösningar behöver företag söka kunskap och resurser utanför sina traditionella affärsmodeller. Detta genom att öppna upp sina interna processer och samarbeta med andra. Att använda detta tillvägagångssätt hänvisas till i litteraturen som att utöva “öppen innovation”. Det saknas dock forskning i ämnet som rör radikal innovation och samarbete. Syftet med denna rapport är att fylla detta forskningsgap genom att undersöka hur ett stort etablerat företag kan starta upp radikala samarbeten i ett öppet innovationslandskap. Gapet kommer att fyllas genom att utföra en kvalitativ och explorativ flerfallsstudie med ett värdföretag, IKEA, och forskningsfrågorna som presenteras i denna rapport har som mål att skapa ett ramverk för att hjälpa IKEA introducera radikala samarbeten. Forskningsfrågan och relaterade resultat delades in i fyra delar; Strategi implikationer, partnervalskriterier, utmaningar och framgångsfaktorer. När det gäller den första forskarfrågan bör innovationsstrategin anpassas till moderföretagets långsiktiga mål, men de kortsiktiga målen bör inte kontrolleras. Detta för att ge initiativet mandatet att komma med oväntade och radikala lösningar. Dessutom är viktiga kriterier att ta hänsyn till, för radikala samarbeten i urvalsprocessen av partners, att de samarbetande parterna delar värderingar, kultur och engagemang för projektet. Vad gäller utmaningar för radikalt samarbete är dessa de mest kritiska: Tydliga förväntningar, Kontrakt, Identifiera fokusområden, Implementering av innovationer, Förnyelse av Innovationsstrategi, Introduktion av ett nytt koncept, Sekretessavtal, Outsourcing och Organisatoriskt beteende. Slutligen visar resultaten att autonomi, självkontroll, kommunikation och struktur är viktiga framgångsfaktorer. Den avslutande uppmaningen är att stora etablerade företag, som vill sträva efter radikalt samarbete i ett öppet innovationslandskap, bör ha dessa insikter i beaktning för att initiativet ska bli framgångsrikt. Det bör dock klargöras att radikala innovationsmetoder tenderar att vara mer komplexa och tidskrävande. Därför kan KPI:er för framgång behöva ses över hos företag som traditionellt söker inkrementell innovation med interna innovationsmetoder.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera hur svenska organisationer arbetar med öppen innovation, i vilka former de gör det och vilken typ av innovationer de producerar. Uppsatsen definierar även uttryckligen begreppet "dolda problem" inom organisationer och kopplar sedan det till innovationsteori. Definitionen av öppen innovation har utvecklats tillsammans med förståelsen för begreppet, vilket i sig utgör en övertygande teori för både organisationer och forskare i strävan efter teknisk utveckling. De befintliga modeller som beskriver öppen innovation är emellertid inte förenliga med hur definitionen av termen har utvecklats. Genom att kartlägga nuvarande litteratur och innovationsteori, föreslås i denna uppsats en förening av två befintliga öppna innovationsmodeller som bättre passar den nuvarande definitionen. I uppsatsen föreslås också att syntetisk innovation - ett begrepp beskrivet i denna avhandling - är den primära typen av innovation som produceras inom en öppen innovationsram. Resultaten, analysen och diskussionerna baseras på en litteraturstudie, en handlingsstudie och fyra fallstudier av innovationsinitiativ i Sverige. Analyserade genom den föreslagna ramen visar resultaten att resurstypen som delas mellan firmor i ett öppet samarbete är mer empiriskt viktig än indikerat från befintliga innovationsmodeller. Det indikeras också att företagens permeabilitet förändrar vilken typ av innovation de producerar. Arbetet indikerar också att dolda problem empiriskt löses genom syntetisk innovation som särskilt kan uppnås i en öppen innovationsmiljö. / The primary purpose of this thesis is to analyze how Swedish organizations work with Open Innovation, in what forms they do so, and what type of innovations they produce.  Secondarily, it explicitly defines the notion of "hidden problems" within organizations and subsequently links it to innovation theory. The definition of Open Innovation has evolved alongside the understanding of Open Innovation itself, and it constitutes a compelling theory for organizations and researchers alike in the pursuit of technological advancement. The incumbent models that describe Open Innovation, however, are not compliant with the definition of the term. By surveying the current literature on Open Innovation, and Innovation theory, this thesis proposes a unification of two incumbent Open Innovation models that better fit with the definition of Open Innovation itself. It also suggests that Synthetic Innovation as defined in this thesis is the primary type of innovation produced under an Open Innovation framework. The results, analysis, and discussions are based on a literature review, an action study, and four case studies of innovation initiatives in Sweden. Analyzed through the proposed framework, the results from this thesis indicate that resource type is more empirically important than evident from incumbent innovation models. It also suggests that the permeability of firms, created in an Open Innovation environment, alters the type of innovation they produce. The research shows a need to update the early, yet fashionable, models of Open Innovation to better map against the current definitions. It also indicates that hidden problems result in a particular type of Synthetic Innovation that is especially achievable through Open Innovation.

In complex and fast-paced times, management of innovation is suggested to explain the success of an organization, making managing innovation an important topic in strategy, organization and innovation literature. At the same time, the demand for customized solutions is increasing and the customers are becoming more important. A current example of an industry under transformational pressure experiencing this is the materials manufacturing and packaging industry, which this study addresses.  The combined need of increased research within the areas of innovation capabilities, innovation in a low-to-medium technology context and customization makes it difficult to know what innovation strategy to use in order to support customization. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the process of product innovation in a fast-changing market can be managed in order to support customization. Data were collected through a qualitative single case study approach, where semi-structured interviews were conducted within the meal kit and online grocery industry, as well as from different areas within the packaging solutions division within a large incumbent materials and packaging manufacturing company.  The findings indicate that the more a manufacturing provider is able to integrate and coexist an innovation with individual customer's values and needs, the greater is the prospect for adoption. Involving customers also works to better handle fast changing markets and react to changing customer needs. There are possibilities for a manufacturing firm to charge premium prices for customized solutions if the perceived relative advantage is strong enough. Furthermore, the findings in this study indicate the importance of involving the production in an early stage of the product innovation process to ensure that the product is producible and diminish the risk that a new product will be unprofitable. Also, increasing the dialogue between the different functions could enable the organization to work proactively with complementing the current product portfolio with profitable products and counteract the negative consequences of customization. / I komplexa tider med snabba förändringar föreslås innovationsledning kunna förklara framgång för en organisation. Detta gör innovation till ett viktigt ämne inom strategi- , organisations- och innovationslitteratur. Samtidigt ökar efterfrågan på kundanpassade lösningar och kunderna blir allt viktigare. Ett aktuellt exempel på en industri under transformationstryck som upplever detta är materialtillverknings- och förpackningsindustrin, vilken denna studie behandlar.  Det kombinerade behovet av ökad forskning inom områdena innovationsförmåga, innovation för låg-till medelteknologiska företag samt kundanpassning gör det svårt att veta vilken innovationsstrategi som ska användas för att stödja kundanpassade lösningar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur processen för produktinnovation i en snabbt föränderlig marknad kan hanteras för att stödja erbjudandet av kundanpassning. Data samlades in genom en kvalitativ fallstudie, där intervjuer genomfördes inom matkasse och den digitala livsmedelsindustrin samt från olika områden inom förpackningslösningsdivisionen inom ett stort tillverkningsföretag för material och förpackningar.  Resultaten visar att ju mer en tillverkare kan integrera och samexistera en innovation med enskilda kunders värderingar och behov, desto större är möjligheterna för användning av dessa lösningar. Att involvera kunder fungerar också för att bättre hantera föränderliga marknader och reagera på förändrade kundbehov. Det finns möjligheter för ett tillverkningsföretag att ta ut premiumpriser för skräddarsydda lösningar, om den upplevda relativa fördelen är tillräckligt stark. Vidare visar resultaten i denna studie vikten av att involvera produktionen i ett tidigt skede av produktinnovationsprocessen för att säkerställa att produkten är producerad och minska risken för att en ny produkt blir olönsam. Att öka dialogen mellan de olika funktionerna kan också göra det möjligt för organisationen att arbeta proaktivt med att komplettera den nuvarande produktportföljen med lönsamma produkter och motverka de negativa effekterna av kundanpassade lösningar.