<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.

The essay deals with hierarchies that occurs between inmates in prison. It deals with a theory that these hierarchies, when seen through a gender perspective, can be understood as a hierarchy where you are valued based on traditional male characteristics. Empirically, the paper consists of interviews with five inmates, or former inmates, who during a period in his life, has served a prison sentence at a closed institution. Based on the informants' statements, conclusions are drawn about which properties are valued low in the hierarchy. This becomes clear when the informants speak humiliating about sexually deviant groups, snitches, or sex offenders. Those who are highly valued are those who have committed acts of violence and express a violent attitude, and other traditionally male characteristics. Hierarchy occurs much because of the frustration and powerlessness the inmates are experiencing and their need to dominate each other.

The aim of this qualitative study is to investigate correctional officers’ perception of themeaning of manliness for inmates in a swedish high security prison, and how gender plays arole when working close to inmates. The study also explores how the officer’s own genderplays a role in their interactions with the inmates. Data from seven interviews withcorrectional officers has been analyzed using three concepts from different gender theories -the ‘hegemonic masculinity’ and ‘subordinated masculinity’ concepts by Connell(1995/2008), as well as the concept of ‘hypermasculinity’ by Toch (1998). The researchshows that correctional officers believe that a hypemasculine ideal is important amonginmates. The perception was that hegemonic qualities result in a higher status and position inthe prison’s hierarchical structure, while subordinated characteristics result in a lower rank.However, the meaning of manliness greatly varied depending on the situation and socialsettings. Officers adapted different strategies when dealing with the inmates’ expressions ofmanliness and the study demonstrates that an interaction between an inmate and acorrectional officer is influenced by the officer’s gender.

Unpredictable situations are a common phenomena in detention centres. This is because employees work in daily contact with inmates. Correctional officers must therefore manage their own emotions as well as the emotions of their inmates. The aim of the study is to highlight the correctional officers’ experiences of insecurity in detention, when working with the inmates. Furthermore, the study examines the security measures taken by the leadership of detention centres as an authority to achieve greater security among its employees. Research shows that correctional officers are one of the most insecure professionals in the workplace. There are also various emotional rules that correctional officers must follow in their work with inmates, to maintain their legitimacy. The theoretical frame of reference of the study is based on Giddens structuration theory, his concept of ontological security and trust, and Hochschild's theory of emotional work. The present study uses qualitative interviews with individuals working on the detention centres, in close contact with the inmates. The results of the study show that strong collegial relationships as well as a strong individual self-confidence of the individual contribute to an increased sense of security at work. The feeling of security also depends on how long an individual has worked in the detention centres. There are informal emotional rules that employees need to follow in their professional role, and through emotion management this can influence prisoners' perceptions of insecurity. In terms of security measures, the detention centres have introduced alarms, meetings, and education to ensure a good working environment. The interviews indicated that the correct officers regarded the education for new staff is unsuccessful in various aspects by employees, and that the safety alarm was seen as the key element when it came to security measures. The sociological perspective, including several theories from Giddens and Hochschild, is relevant to the study as it aims to study subjective experiences and emotions in unpredictable situations that arise when working with inmates. / Oförutsägbara situationer är ett vanligt förekommande fenomen inom kriminalvården. Detta då de anställda arbetar i daglig kontakt med de intagna. Kriminalvårdare måste därför hantera både sina egna och de intagnas känslor. Syftet med studien är att belysa kriminalvårdares upplevelse av otrygghet på häktet, i arbetet med de intagna. Vidare undersöks vilka säkerhetsåtgärder som vidtas från kriminalvården som myndighet, för att uppnå en ökad trygghet hos de anställda. Forskning visar att kriminalvårdare är en av de yrkesgrupper som utsätts för mest otrygghet i arbetet. Det finns även olika känsloregler kriminalvårdare måste förhålla sig till i sitt arbete med de intagna, för att behålla sin legitimitet. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens teori om struktureringsteori, ontologisk trygghet samt tillit. Vidare utgår studien från Hochschilds teori om känsloarbete. I den föreliggande studien används kvalitativa intervjuer med individer som arbetar inom kriminalvården, i nära kontakt med de intagna. Studiens resultat visar att starka kollegiala relationer och självförtroende hos den enskilde individen bidrar till ökad trygghet i arbetet. Känslan av trygghet beror även på hur länge en individ arbetat på kriminalvården. På kriminalvården finns det informella känsloregler som de anställda behöver följa inom sin yrkesroll och genom känslohantering kan detta påverka kriminalvårdares uppfattning av otrygghet. Vidare till säkerhetsåtgärder har kriminalvården infört säkerhetslarm, möten samt utbildning för att säkerställa en god arbetsmiljö. Det framkommer genom intervjuerna att utbildningen för nyanställda uppfattas av de anställda som bristfällig i olika aspekter, och att säkerhetslarmet betraktas som en central del gällande säkerhetsåtgärderna på kriminalvården. Det sociologiska perspektivet, innefattande teorier från Giddens och Hochschild, är relevant för studien då den avser att studera subjektiva upplevelser och känslor i oförutsägbara situationer som uppstår i arbetet med de intagna.