No description available.

Akutmottagningen är en central punkt inom akutsjukvården där arbetsmiljön är unik och patientflödet kan variera mycket. Akutmottagningen kännetecknas många gånger av ett snabbt arbetstempo där det krävs att sjuksköterskan kan ta snabba beslut och kan arbeta självständigt. Brister i arbetsmiljön för sjuksköterskan är idag ett aktuellt och omtalat ämne och ett problem. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen. Frågeställningar som vi hade var: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen och vilka konsekvenser får en bristande arbetsmiljö för sjuksköterskans arbete? Vi har använt oss av metoden integrerad litteraturöversikt för att få en översikt av tidigare genomförd forskning som svarar på syftet. I studien ingick 15 artiklar som granskades och analyserades. I resultatet identifierades faktorer som: Patientrelaterade faktorer, Organisatoriska faktorer och Faktorer relaterade till sjuksköterskan. Påverkan av sjuksköterskans hälsa och Påverkan av sjuksköterskans roll var konsekvenser av en bristande arbetsmiljö. Av resultatet framkom det att sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagningen var extra utsatt där hot och våld av patienter var vanligt förekommande. Det är viktigt att sjuksköterskan har en god attityd och ger en tydlig information till patienterna. För att visa på hur vanligt förekommande hot- och våldssituationer är på akutmottagningen bör sjuksköterskan få utbildning i avvikelsehantering. Detta i sig kan leda till att ledningen och chefer får upp ögonen för problemet och säkerheten kan förbättras genom att de ser över verksamheten, lokaler, rutiner och riktlinjer. Denna litteraturöversikt har ökat förståelsen för hur arbetsmiljön för sjuksköterskan på akutmottagningen ser ut och kan därmed bidra till förbättringsarbete.

Sepsis är en livshotande sjukdom som har en hög morbiditet. Sepsis har ofta ett fortskridande förlopp och tidig identifiering av sepsis med omedelbara åtgärder är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskans identifiering av sepsis är ett komplext och utmanande uppdrag. Syftet: med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Två frågeställningar formulerades som syftade till att specificera vad som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede samt vad som bidrog till ökad kunskap om sepsis hos sjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt. Analysarbetet utfördes på data ur artiklar identifierade digitalt och manuellt. I analysen ingick tre artiklar med kvalitativ ansats och elva artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades under den första frågeställningen och tre kategorier identifierades under den andra frågeställningen. Resultatet fastställde att sjuksköterskans tidiga identifiering av sepsis kunde påverkas av komplexitet av sepsis symtombild, användning av bedömningsverktyg, samverkan i teamet, hög arbetsbelastning och tidspress, dessutom spelade sjuksköterskans förmåga att utföra en klinisk bedömning en roll vid identifiering av sepsis. Förutom detta framkom det i resultatet att det behövs sepsisutbildning, klinisk träning och klinisk erfarenhet för att öka kunskap avseende sepsis. Slutsatsen: Denna studie lyfter fram sjuksköterskans identifiering av sepsis i tidigt skede. Sjuksköterskor behöver utrustas med mer kunskap om sepsis och tidig identifiering för att öka sin kompetens, dessutom krävs det tydliga protokoll och gynnsam arbetsmiljö. Förslag på ytterligare forskning är att studera sjuksköterskors upplevelse av att tidigt identifiera sepsis hos vuxna patienter.

Sjuksköterskors ansvar är att främja hälsa och lindra lidande. En bristande patientsäkerhet kan leda till att patienter utsätts för vårdlidande. För att förbättra patientsäkerheten måste sjuksköterskor rapportera risker och avvikande händelser till vårdgivaren. Trots en lagstiftad skyldighet att rapportera risker och avvikelser är det många sjuksköterskor som inte gör detta. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering. Studien gjordes med integrerad metod och analysmaterialet bestod av 26 artiklar. Fyra huvudkategorier beskriver hindrande faktorer. Tre huvudkategorier beskriver främjande faktorer. Sjuksköterskor beskrev att hinder för att rapportera risker och avvikelser kunde vara olika rädslor, arbetsmiljön, bemötandet från patienter, kollegor, organisation och ledning, kunskapsluckor i utbildningen om avvikelserapportering, kulturen på arbetsplatsen och utebliven återkoppling. De främjande faktorerna var att sjuksköterskorna önskade en stödjande ledning, öppen och tillåtande kultur och att de hade kunskap om vad avvikelserapportering innebär. Det är viktigt att sjuksköterskors arbetsmiljö är tillåtande. Om sjuksköterskor vågar rapportera risker och avvikelser upprätthålls en hög patientsäkerhet. För att vidare kunna arbeta med utveckling av sjuksköterskors avvikelserapportering inom svensk hälso- och sjukvård behövs fler studier i svensk kontext göras.

Ett stort hinder i dagsläget för att kunna bedriva en säker och effektiv sjukvård är bristen på sjuksköterskor. Bristen är global och påverkar folkhälsan på ett negativt sätt. Den låga bemanningen innebär att vårdkvalitén samt patientsäkerheten påverkas negativt. Syftet var att sammanställa kunskap om vilka anledningar som bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. En integrerad litteraturöversikt tillämpades som metod där den systematiska litteratursökningen utfördes i två databaser. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades där femton var kvantitativa och tre kvalitativa. I analysen framkom fem huvudteman vilka sågs som anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. De framtagna huvudteman var: demografiska faktorer, arbetsförhållanden, omvårdnadsarbetet, sjuksköterskeprofessionen och arbetsplatsens utformning samt påverkan på familjelivet. Förbättrade arbetshållanden, bättre förutsättningar till att utföra en god och säker omvårdnad samt ökade möjligheter till personlig utveckling är viktiga delar för att sjuksköterskor ska stanna kvar inom professionen. Detta skulle i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och högre kvalité på den givna vården.

Brist på skyddsutrustning har i historien uppkommit under perioder då stora sjukdomsutbrott har drabbat delar av världen och vården inte har haft resurser nog för att möta de krav som uppstått. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur brist på skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. Metod: En integrerad litteraturöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 13 studier som granskades och analyserades. Av dessa var sju studier kvalitativa, fyra studier kvantitativa och två studier av mixad metod. Resultat: Fyra faktorer om hur brist på skyddsutrustningen påverkar patientsäkerheten kunde identifieras: konsekvenser av brist på skyddsutrustning, vikten av resurser och kompetens, ledarskapets betydelse samt lösningar och hinder. Slutsats: Brist på skyddsutrustning utgör ett hot mot patientsäkerheten på flera nivåer, mer forskning samt högre kvalitet på forskning behövs för att möta detta problem i framtiden.

National Early Warning Score (NEWS) är ett bedömningsinstrument som används inom vården för att upptäcka och varna när en patient blir kraftigt försämrad. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att använda bedömningsinstrumentet NEWS. En integrerad litteraturöversikt genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar togs ut efter en systematisk litteratursökning i PubMed och CINAHL. Av dessa var det sex med kvalitativ metod, fyra kvantitativ metod och två mixad metod, som granskades och analyserades. Analysen resulterade i fyra kategorier. Dessa var ”NEWS användes av sjuksköterskan för att observera, bedöma och planera vård”, ”NEWS kunde både vara ett stöd och skapa merarbete”, ”NEWS förbättrade kommunikationen med andra kollegor” och ” NEWS kunde främja sjuksköterskan i sin profession”. Slutsatserna som drogs var att sjuksköterskorna ansåg NEWS som användbart vid att uppfatta en patients försämring, instrumentet användes även som ett sätt att stödja en egen klinisk bedömning. Sjuksköterskorna ansåg att NEWS behövde anpassas för olika sjukdomstillstånd eftersom falska höga värden ledde till onödiga kontroller och larmutmattning. Kommunikationen mellan kollegor blev bättre och sjuksköterskorna fick stöd och bättre respons när vitalparametrar kommunicerades. Sjuksköterskorna ansåg att NEWS ökade fokuset på vitalparametrar vilket ledde till ökad kunskap om avvikelser samt stimulerade till egna bedömningar. Författarna anser att det finns behov av att arbeta särskilt med kommunikationsmetoder som införlivas med NEWS, där alla parter i vårdkedjan förstår instrumentets relevans. Detta kan förslagsvis göras i samband vid implementering av NEWS med tydliga riktlinjer kring bedömnings-instrumentet, hur det ska användas och varför.

Patienter förflyttas från IVA till vårdavdelningar tidigare i sjukdomsförloppet vilket resulterar i att patienters vårdbehov fortfarande är komplext för en sjuksköterska på en vårdavdelning. Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar en patient med allvarlig sjukdom med avseende på den vård som är möjlig att bedriva på vårdavdelningar. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa sjuksköterskor attityder och erfarenheter av att vårda en patient som nyligen vårdats på en intensivvårdsavdelning. För att besvara syftet användes Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för en integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i sju huvudgrupper: Osäkerhet och otillräcklighet, Avsaknad av resurser, Krav från patienter och närstående, Bristande kommunikation, Ökad delaktighet vid överflyttning, Förbättrad kommunikation och Bättre samarbete med IVA-sjuksköterskor. I resultatet framkom att sjuksköterskor kunde känna oro inför att en patient skulle överflyttas från IVA. Sjuksköterskor uttryckte en känsla av otillräcklighet, avsaknad av resurser och bristande kommunikation som påverkade deras möjligheter att bedriva god vård. Sjuksköterskor föreslog att de skulle få vara en större del i planeringen och utförandet av överflyttningen samt att kommunikationen och samarbetet med IVA-sjuksköterskorna kunde förbättras. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att deras attityder kan överföras till patienter. Kommunikation och samarbete var två viktiga områden som sjuksköterskor önskade förbättrades. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors attityder och erfarenheter synliggörs förbättringsområden. Ett förbättringsområde som föreslås i denna litteraturöversikt är att implementera SBAR i vården för att få en gemensam struktur vid kommunikationen.

Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

Bakgrund: För att integrera med patienter använder sjuksköterskor olika tekniker så som  verbal  och  icke  verbal  kommunikation.  Relationen  mellan  sjuksköterska  och patient är en central faktor för att tillhandahålla god omvårdnad. Humor kan hjälpa att  främja  kommunikation  och  relation  mellan  patient  och  sjuksköterska. Syfte: Sammanställa  kunskap  om  användningen  av  humor  i  mötet  mellan  patient  och sjuksköterska. Metod: Litteraturstudien grundades på 11 vetenskapliga studier som analyserades med Whittemore och Knafl (2005) analysmetod. Resultat: Resultatet genererade  fyra  olika  kategoriersom  visade  att  humor  kan främjarelationen;  då humor skapar en känsla av sammanhållning och bidrar till en avslappnad atmosfär.Främjar  välmående  och  hälsa;  genom  att  öka  patienters  självkänsla,distanseraobehag  och  motivera  till  rehabilitering. Främjar  hantering  av  känslor;  då  humor hjälpte  patienter  att  uttrycka samthantera  rädsla och  ångest.  Sammanhang;  humor bör användas med försiktighet och det uppfattas och uttrycksolika.Slutsats: Humor är  ett  verktyg  som kan användasmellan  sjuksköterska  och  patient.  Humor  har positiva  effekter  så  som  att  det  är  relationsbyggande,  underlättar  kommunikation samt underlättar för patienter att visa och hantera känslor. Ytterligare forskning inom området  krävs  för  att  ge  en  förståelse  ochsäkerhet  för  användning  av  humor  för sjuksköterskor.