Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie III undersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IV undersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II och III användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives. / Män med våldsproblematik – Problem, interventioner och förändring / Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

The aim of this study is to explore how agencies in Gävleborg operate and collaborate in cases concerned with trafficking for forced labour. The study also aims to investigate the agencies employees’ perception of how the collaboration affect the result of their work. The collaboration in Gävleborg is an interdisciplinary collaboration which the social services is a part of. Since the authors of this study are students of the social work program, the social worker’s role has naturally been reflected and slightly more focused on. The theories used in this study are team typology and influencing factors. The theories provides an explanation of how different professions work together and what factors influence their work. By doing semi-structured interviews with five employees from different collaborating agencies the authors have found out more about the collaborative work done in Gävleborg and the perception the employees have of the collaboration. The result shows an overall positive attitude towards the collaboration and that the interdisciplinary collaboration contributes to a developed work process that benefit the victims of trafficking for forced labour.

No description available.

No description available.

I dagens svenska gymnasieskola ska matematikundervisningen enligt läroplanen ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till andra ämnen, då elever får en mer positiv bild av matematik när de inser att den finns överallt i deras vardagliga liv. Samtidigt är frågor som varför ska vi lära oss det här? och när kommer jag använda det här? vanligt förekommande under matematikundervisning, och elever har svårt att se meningen med matematikundervisningen. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka matematikens användning i ämnena fysik och kemi i gymnasieskolan. Mer specifikt; hur matematiska begrepp och metoder används och förklaras i fysik- och kemiundervisning. För att undersöka detta deltog fyra gymnasielärare (två i fysik och två i kemi) i en observationsstudie för att i en klassrumsmiljö identifiera och analysera om och hur matematiken används i de båda ämnena. Efter analys och kategorisering med hjälp av ett etablerat ramverk visade resultaten att samtliga deltagande lärare, i olika utsträckning, tillämpade interdisciplinär matematik i sin undervisning. Studien visade även att tillämpning av interdisciplinär matematik gav övervägande positiva resultat i fysik- såväl som kemiundervisningen. / In today's Swedish upper secondary school, the teaching of mathematics should, according to the curriculum, provide the students with the opportunity to relate mathematics to other subjects, since students get a more positive view of mathematics when they realize that it exists everywhere in their everyday life. Meanwhile, questions such as why should we learn this? and when will I use this? are frequently used during mathematics teaching, and students find it difficult to see the meaning in learning mathematics. Therefore, the purpose of this study is to investigate the use of mathematics in physics and chemistry in upper secondary school. More specifically; how mathematical concepts and methods are used as well as explained in physics and chemistry teaching. To investigate this, four upper secondary school teachers (two in physics and two in chemistry) participated in an observational study to identify and analyze if and how mathematics is used in the two subjects. After analysis and categorization with the help of an established framework, the results showed that all participating teachers, to varying degrees, applied interdisciplinary mathematics in their teaching. Moreover, the study showed that applying interdisciplinary mathematics yielded overwhelmingly positive results in physics and chemistry education.

Inledning Min bakgrund är bred och innehåller allt från hantverk och teknikjobb till skulptur, installation och ljudkonst, därför är också min praktik bred. Mina verk består ofta av flera olika material och metoder vilket leder till att en stor del av mitt arbete kretsar runt hur dessa olika beståndsdelar ska förenas för att bilda en enhet. Jag har dessutom märkt att jag ser på mitt arbete med de olika materialen som en process uppdelad i flera parallella arbetsfronter, vilka var för sig flyttas framåt med arbetets gång. I denna text vill jag undersöka mötet mellan material och deras samspel samt ge min syn på processen av sätta samman de olika komponenterna i ett interdisciplinärt projekt.

With advancements in educational digitalisation, new opportunities for international collaboration on education have been created. Through the KTH Global Development Hub collaboration, students from universities in Botswana, Kenya, Sweden and Tanzania participate in modules with Challenge Driven Education (CDE). These modules allows students to gain intercultural and interdisciplinary experiences while working with real societal challenges. In this master’s degree project, Batswana, Swedish and Kenyan students’ and teachers’ experiences with CDE in blended campus-based and remote international education have been investigated. This was done through qualitative interviews, and through observations of a CDE module at Botho University in Botswana. The data was then analysed using thematic analysis with an inductive approach and discussed through the lens of previous research on CDE, e-learning and Collaborative Online International Learning (COIL), as well as contextualised through discussion of a student project on hydroponics. Based on the data and analysis, guidelines for working with Online-CDE were created. The guidelines are intended to aid teachers to bridge the gap between their previous knowledge and experience in CDE and the difficulties prevalent when planning an Online-CDE module. The modules allowed students to develop core competencies. The intercultural exchange of Online-CDE is appreciated by students and inspires them to work harder, although it may sometimes lead to conflicts. Issues with internet access and a limited knowledge of how to use digital tools provided created difficulties for both students and teachers. Although teachers aimed for students to work interdisciplinarily, project groups often divided work internally, therefore only achieving multi-disciplinarity. / I takt med att digitala lösningar för utbildning utvecklas, uppkommer nya möjligheter för internationella samarbeten kring utbildning. Genom samarbetet i KTH Global Development Hub (GDH) kan studenter från universitet i Botswana, Kenya, Sverige och Tanzania läsa kurser med utmaningsdriven utbildning (CDE). Kurserna ger studenter en möjlighet att få interkulturella och interdisciplinära erfarenheter samtidigt som de arbetar med riktiga samhällsutmaningar. I det här examensarbetet undersöks botswanska, svenska och kenyanska studenter och lärares erfarenheter av CDE i hybridundervisning där vissa studenter deltar digitalt från andra länder än arrangerande universitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer och observationer av en CDE-kurs på Botho University i Botswana. Insamlad data analyserades genom tematisk analys och diskuterades utifrån tidigare forskning inom CDE, e-lärande och internationella virtuella samarbeten inom lärande (COIL). Resultaten kontextualiserades genom en diskussion av ett studentprojekt om hydroponisk odling. Baserat på resultat och analys togs riktlinjer för Online-CDE fram. Riktlinjerna är tänkta som ett komplement till lärares tidigare erfarenheter av CDE och behandlar de unika svårigheter som uppkommer med Online-CDE. Kurserna gav studenterna möjlighet att utveckla mjuk kompetens. Den interkulturella aspekten av Online-CDE uppskattas av studenterna och får dem att anstränga sig mer, även om det ibland leder till konflikter. Otillräcklig och dyr internetuppkoppling samt begränsad kunskap om de digtala verktyg som används under kurserna skapar problem för både lärare och studenter. Även om lärare eftersträvar interdisciplinära elevsamarbeten delar projektgrupper ofta upp arbetet på ett sätt som leder till multidisciplinärt arbete.

Egentligen hade jag aldrig tänkt arbeta med något så till synes opoetiskt som gifter, girighet och genetik i mina konstnärliga och musikaliska verk – mina tidigare verk är mer tvetydiga till sin natur. Men som någon sagt; alla intryck måste få ett uttryck. I synnerhet då det är fråga om livsomvälvande upplevelser som delas av en globalt växande grupp men samtidigt sällan kan uttryckas i brist på allmän kännedom. För mig och denna grupp jag upptäckt handlar det om hur överexponering för (bio)toxiner samverkat med genetiska variationer och gradvis förstört våra immunförsvar samt gett upphov till sk. environmental illness och en rad sammanlänkade följdtillstånd. Mina verk från den här tiden förmedlar kanske ändå klanger och spår av detta på ett poetiskt, universellt och mångbottnat sätt, medan uppsatsen är mera konkret – syftet är att ge ett ytskrap av minoritetserfarenheter med kollektiva och politiska ansatser, analysera deras avspeglingar i mina musikaliska verk och därefter utforska om och hur dessa avtryck upplevs av andra. Endel konstverk berörs i denna text men huvudsakligt fokus ligger, liksom under utbildningen, på mitt musikaliska uttryck. Slutligen tangerar jag nya verk, till vilka jag hoppas bära med mig insikter om musiken som konstnärligt, kommunikativt medium.

Personer med långvarig smärta är en stor patientgrupp inom primärvården i Sverige med olika bakgrund och hälsa. Interdisciplinärt multimodalt smärtrehabiliteringsprogram (IPRP) är en behandlingsmetod som används både i specialist- och primärvård för patienter med långvarig smärta. Denna studie är en retrospektiv registerstudie där svar från självrapporterade enkäter analyserats. Syftet var att undersöka om självskattad hälsorelaterad livskvalitet, fysisk funktion, aktivitetsnivå, ångest och depression skiljer sig mellan patienter med låg respektive hög utbildningsnivå hos de som genomgått IPRP för långvarig smärta inom primärvården i Sverige. Studien undersökte skillnader mellan grupperna både vid baslinje och 1-års uppföljning samt skillnader i förändring däremellan. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader vid baslinje och 1-års uppföljning vad gäller hälsorelaterad livskvalitet och fysisk funktion. För ångest och depression var skillnaderna enbart signifikanta vid 1-års uppföljning. Skillnaden i förändring mellan grupperna var signifikant för ångest och depression. Gruppen med hög utbildningsnivå skattade högre hälsorelaterad livskvalitet och bättre fysisk funktion. Det var även en mindre andel patienter med diagnosen ångest och depression i den gruppen och de förbättrades i större utsträckning vad gäller ångest och depression. Denna studie indikerar att utbildningsnivå är en bakgrundsfaktor som hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till för att bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Det behövs mer forskning där resultat jämförs mellan patienter med låg och hög utbildningsnivå som genomgått IPRP för långvarig smärta då detta är en forskningslucka.