Den här uppsatsen har undersökt hur nyanlända elever upplevde skolans bemötande, mottagande och organisation samt hur detta har påverkat deras skolvardag samt deras övriga vardag. Undersökningen visade att deltagarna i största allmänhet har en positiv upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation, samtidigt som man kunde se att det fanns brister i kartläggning och tillgång till material på modersmålet. Dessutom fanns det brister i hur lärarna arbetade med integration och det interkulturella förhållningssättet, vilket bidrog till klyftor mellan nyanlända elever och svenska elever som påverkade deltagarnas trivsel i skolan. Detta påverkade även deltagarnas övriga vardagsliv, då uppdelningen på skolan gjorde det svårt för deltagarna att ta kontakt med svenska ungdomar, vilket de menar har påverkat deras språkinlärning. Det visade sig också att skolan har fungerat som en fristad för vissa deltagare, i en annars traumatisk och tung livssituation. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.</p><p>Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.</p><p>I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk. Litteraturen visar och lärarna i studien anser att det krävs en förändrad syn gällande det interkulturella perspektivet på landets lärosäten. En överensstämmelse finns även i synen på att ämnets status behöver höjas och att kompetensutveckling krävs för skolledare och lärare i grundskolan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.</p>

<p>I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd. I denna situation uppmärksammas chefens roll och hur han agerar i möten med en ny kultur.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad chefer verksamma i länder med andra kulturella normer och värderingar än de själva anser vara viktigt att tänka på för att lyckas. Intresset ligger i att lyfta fram deras reflektioner kring ledarskap i en främmande kultur och vilka eventuella svårigheter som kan uppstå.</p><p>En kvalitativ studie bestående av direktintervjuer med åtta franska chefer verksamma på franska företag i Sverige har utförts för att besvara syftet. De teorier och studier som har används behandlar kultur, ledarskap och interkulturellt ledarskap.</p><p>Efter att ha analyserat de empiriska data mot de valda teorierna har följande slutsatser kunnat dras. Undersökningen visar att det krävs en delvis anpassning från chefernas sida krävs för att samarbetet ska fungera, därutöver behövs en medvetenhet för att förstå den andra kulturen. Man måste som chef i en främmande kultur våga fråga sina medarbetare om det är något man inte förstår. De skillnader som tydligast framkom mellan kulturerna var den låga maktdistansen, konflikträdslan och strävan efter konsensus.</p> / <p>In today’s globalized society the boundaries are being more and more expunged and we are living closer to other cultures. This is perceived with the European Union seeing as this has lead to the simplicity in travelling as well as working in other European countries. Companies establish offices around the world which leads to the meeting between different cultures at the office. Cultural differences are for the most part about people’s different values and norms and that includes everybody in the company regardless of position. The internal communication can deteriorate in a multinational company if managers and employees are not on the same wavelength. In this situation the roll of the manager is being distinguished and how he interacts in the meeting with a new culture.</p><p>This thesis aims to investigate what managers working in countries with different values and norms find important to succeed. The interest lies in bringing out their reflections about leadership in foreign cultures and what possible difficulties that may occur.</p><p>To answer our purpose a qualitative study has been carried out, consisting of personal interviews with eight French managers working for French companies in Sweden. The theories and studies that have been used discuss culture, leadership and intercultural leadership.</p><p>After analyzing the empirical data against the chosen theories, the following conclusions have been drawn. The survey shows that a certain amount of adaptation from the managers is needed for the cooperation to work, in addition to this an awareness of the other culture is needed to be able to understand the other culture. As a manager in a foreign culture you have to be able to ask your co-workers for advice if there is something you don’t understand. The differences that were most obviously manifested between the two cultures were the low degree of power distance, the fear of conflicts and strive for consensus.</p> / <p>Dans la société globalisée d’aujourd’hui, les frontières sont devenues de plus en plus effacées et nous nous trouvons plus proches d’autres cultures. Cela est visible à travers la coopération intra-communautaire au sein de l’Union Européenne qui a rendu les voyages et surtout le fait de pouvoir aller travailler dans un autre pays européen plus facile. Les entreprises établissent des bureaux dans des pays du monde entier, ce qui fait que les nationalités les plus diverses se rencontrent sur le lieu de travail. Les différences culturelles consistent en grand partie en normes et valeurs universelles perçues différemment par chacun dans l’entreprise multinationale, peu importe la position. La communication interne dans ce type d’entreprise peut se détériorer si les managers et les employés ne sont pas sur la même longueur d’onde. Dans cette situation, le rôle du manager est central : comment agit-il dans les interactions avec la nouvelle culture ?</p><p>Ce mémoire a pour but d’examiner ce que les managers actifs dans d’autres pays avec d’autres normes et valeurs trouvent d’important pour assurer la réussite de leur entreprise. Nous nous sommes attachés à mettre en lumières leurs réflexions autour du management dans d’autre cultures et des difficultés éventuelles qui peuvent surgir.</p><p>En vue de répondre à notre objectif avec ce mémoire, nous avons effectué une étude qualitative, en procédant à des interviews avec huit managers français actifs dans des entreprises françaises en Suède. Les théories et les études qui ont été employées traitent de la culture, du management et du management interculturel.</p><p>Après avoir analysé les données reccueillies après ces interviews et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes : l’étude montre qu’une adaptation partielle de la part des managers est nécessaire pour que la collaboration puisse fonctionner ; en outre, le manager étranger doit avoir une conscience approfondie de l’autre culture enfin de la comprendre. En étant manager dans une autre culture, il faut oser demander à ses collègues dés qu’il y a quelque chose qu’on ne comprend pas. Les différences les plus clairs que nous avons mis à jour entre les deux cultures étudiées étaient : la distance hiérarchique, la peur de conflits et l’aspiration au consensus.</p>

<p>This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It’s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers. Both educationalists are bilingually and have great experience of working with bilingually children.</p><p>The result of the investigation was that enough consideration wasn’t taking place for the bilingually children, This was caused by external circumcises, with bilingually children drastically increasing in school today have lead to too many children per teacher which has caused disturbance in the classroom. The educationalists work with bilingualism unconsciousness and they don’t put a lot of importance into every individual because of the fact that all children in the classes are bilingually, which leads to the education not being individually adapted. They are instead putting a great efforts into simplify and change the tasks so that the children easier understands them. They use a lot of both reading and writing as a way of working to stimulate the children’s language development. Something that can have a great significance for the children and their language development is the first mother tongue teaching which they have at school. There isn’t any cooperation between the class teachers and the mother tongue teachers at the moment.</p>

<p>The purpose with this essay is to analyze teachers (in mother language and preparatory classes) perspective and see how they choose to work with different tools, and at the same time see how the teachers approach the pupils from an intercultural, mathematical and linguistical perspective. We also want to observe if there are any similarities and/or differences between the teachers in how they choose to work with the pupils with second language in the classroom.</p><p>Our keywords are intercultural approach, mathematical treatment and linguistical treatment. We study the working methods and tactics practiced by the teachers, which we find relevant to use in this essay. To get a wider perspective we decided to observe two different schools in different districts. We use a qualitative method as the basis in our research which provides a deeper view of the school environment.</p><p> </p><p>Result: This essay shows that the teachers have similarities in their approach to students which contains an intercultural perspective. It was also shown in different ways in both schools how the teachers approached the pupils on the subjects of mathematic and linguistic. Regarding cooperation with teachers of mother language it is said to play a crucial role in how pupils with second language will develop their understanding and vocabulary.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar: -      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten? -      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.

I dagens globaliserade samhälle suddas gränserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket närmare andra kulturer. Detta märks inom EU då detta har lett till att det blir lättare att resa och inte minst jobba i andra europeiska länder. Företagen etablerar kontor i länder världen över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts på arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om människors olika normer och värderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försämras i ett multinationellt företag om chefer och anställda inte är på samma våglängd. I denna situation uppmärksammas chefens roll och hur han agerar i möten med en ny kultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad chefer verksamma i länder med andra kulturella normer och värderingar än de själva anser vara viktigt att tänka på för att lyckas. Intresset ligger i att lyfta fram deras reflektioner kring ledarskap i en främmande kultur och vilka eventuella svårigheter som kan uppstå. En kvalitativ studie bestående av direktintervjuer med åtta franska chefer verksamma på franska företag i Sverige har utförts för att besvara syftet. De teorier och studier som har används behandlar kultur, ledarskap och interkulturellt ledarskap. Efter att ha analyserat de empiriska data mot de valda teorierna har följande slutsatser kunnat dras. Undersökningen visar att det krävs en delvis anpassning från chefernas sida krävs för att samarbetet ska fungera, därutöver behövs en medvetenhet för att förstå den andra kulturen. Man måste som chef i en främmande kultur våga fråga sina medarbetare om det är något man inte förstår. De skillnader som tydligast framkom mellan kulturerna var den låga maktdistansen, konflikträdslan och strävan efter konsensus. / In today’s globalized society the boundaries are being more and more expunged and we are living closer to other cultures. This is perceived with the European Union seeing as this has lead to the simplicity in travelling as well as working in other European countries. Companies establish offices around the world which leads to the meeting between different cultures at the office. Cultural differences are for the most part about people’s different values and norms and that includes everybody in the company regardless of position. The internal communication can deteriorate in a multinational company if managers and employees are not on the same wavelength. In this situation the roll of the manager is being distinguished and how he interacts in the meeting with a new culture. This thesis aims to investigate what managers working in countries with different values and norms find important to succeed. The interest lies in bringing out their reflections about leadership in foreign cultures and what possible difficulties that may occur. To answer our purpose a qualitative study has been carried out, consisting of personal interviews with eight French managers working for French companies in Sweden. The theories and studies that have been used discuss culture, leadership and intercultural leadership. After analyzing the empirical data against the chosen theories, the following conclusions have been drawn. The survey shows that a certain amount of adaptation from the managers is needed for the cooperation to work, in addition to this an awareness of the other culture is needed to be able to understand the other culture. As a manager in a foreign culture you have to be able to ask your co-workers for advice if there is something you don’t understand. The differences that were most obviously manifested between the two cultures were the low degree of power distance, the fear of conflicts and strive for consensus. / Dans la société globalisée d’aujourd’hui, les frontières sont devenues de plus en plus effacées et nous nous trouvons plus proches d’autres cultures. Cela est visible à travers la coopération intra-communautaire au sein de l’Union Européenne qui a rendu les voyages et surtout le fait de pouvoir aller travailler dans un autre pays européen plus facile. Les entreprises établissent des bureaux dans des pays du monde entier, ce qui fait que les nationalités les plus diverses se rencontrent sur le lieu de travail. Les différences culturelles consistent en grand partie en normes et valeurs universelles perçues différemment par chacun dans l’entreprise multinationale, peu importe la position. La communication interne dans ce type d’entreprise peut se détériorer si les managers et les employés ne sont pas sur la même longueur d’onde. Dans cette situation, le rôle du manager est central : comment agit-il dans les interactions avec la nouvelle culture ? Ce mémoire a pour but d’examiner ce que les managers actifs dans d’autres pays avec d’autres normes et valeurs trouvent d’important pour assurer la réussite de leur entreprise. Nous nous sommes attachés à mettre en lumières leurs réflexions autour du management dans d’autre cultures et des difficultés éventuelles qui peuvent surgir. En vue de répondre à notre objectif avec ce mémoire, nous avons effectué une étude qualitative, en procédant à des interviews avec huit managers français actifs dans des entreprises françaises en Suède. Les théories et les études qui ont été employées traitent de la culture, du management et du management interculturel. Après avoir analysé les données reccueillies après ces interviews et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes : l’étude montre qu’une adaptation partielle de la part des managers est nécessaire pour que la collaboration puisse fonctionner ; en outre, le manager étranger doit avoir une conscience approfondie de l’autre culture enfin de la comprendre. En étant manager dans une autre culture, il faut oser demander à ses collègues dés qu’il y a quelque chose qu’on ne comprend pas. Les différences les plus clairs que nous avons mis à jour entre les deux cultures étudiées étaient : la distance hiérarchique, la peur de conflits et l’aspiration au consensus.

<p>Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:</p><p>-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?</p><p>-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.</p><p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.</p>