Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare, yrkesverksamma på mångkulturella förskolor, arbetar och förhåller sig till kulturella skillnader för att bidra till kulturell jämlikhet inom förskolans verksamhet. Studien bygger på en kvalitativ studie där vi intervjuade två förskollärare från två skilda avdelningar på en förskola i en mellanstor stad. Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde vi att använda oss utav Vygotskijs sociokulturella perspektiv i vilket utgångspunkten utgår från tänkande, kommunikation samt relationer till och med andra människor. Studiens resultat visar att förskollärarna har ett grundläggande interkulturellt förhållningssätt genom bland annat bemötandet av barn och vårdnadshavare men att de på grund av begränsade kunskaper och erfarenheter inte har förmågan att tillvarata detta i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även på att förskollärarna använder sig av kulturella verktyg i form av kommunikation samt interaktion när de exempelvis efterfrågar om det talas några andra språk i hemmet samt att förskollärarna kommunicerar med såväl barn som vårdnadshavare på andra språk än svenska. I studien framkommer det tydligt hur förskollärarna aktivt arbetar med att se till barns likheter i stället för barns olikheter av rädsla för att det skall uppfattas som förminskande av barn. I studien redovisas det för forskning vilken bland annat redogör för betydelsen av att lyfta fram både likheter samt olikheter som något positivt. Hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund samt olikheter är avgörande för om och på vilket sätt mångfalden synliggörs. I studien framkommer det hur arbetslaget försöker tillvarata barns kulturella olikheter genom att bland annat föra in fraser och ord på andra språk som anses vara relevanta för de barn som vistas på förskolan. I studien framkommer det att förskollärarna saknar verktyg för att tillvarata barns kompetenser i form av ett interkulturellt förhållningssätt är att resultatet visar hur endast ett barn i barngruppen använder sig av det engelska språket. Studiens slutsats redogör för hur ett interkulturellt arbetssätt handlar om att vara öppna för barns kulturella skillnader, språk samt barns olikheter. När förskollärare har förmågan att tillvarata barns olikheter och kulturella skillnader i meningsfulla samt sociala sammanhang möjliggörs det för ett ökat lärande samt utveckling av barns individuella utveckling, sociala kompetenser samt förståelse och respekt för varandras olikheter.

Det är en studie som har som syfte att ta reda på hur nyanlända elever upplever den svenska skolan, och till vilken grad de känner sig inkluderade i skolan. Och hur språket påverkar deras upplevelse av inkludering i det svenska samhället. Det har gjorts intervjuer med Sammanlagt fem elever som har studerat på språkintroduktionsklass och genom öppna samtal liknande frågor har det försökts att belysa från elevperspektivet hur de själva upplever den svenska skolan. I studien framkommer det att intervjuade elever har en positiv ställning till skolan och lärarna särskilt i början men sen har de upplevt svårigheter kring att etablera nya kontakter med de inlands födda elever. När det gäller språkinlärning, de nämner ”bra svenska” som en nyckel till framgång båda i skolans arbete och framtida jobb och uttrycker att ibland skolans bemötandet ändrats efter en vis tid, när de förväntas ha lärt sig svenska.

Vårt syfte med denna studie är att få en större förståelse för nyanlända föräldrars upplevelser av den svenska förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod som vi analyserar utifrån teoretiska perspektiv som delaktighet, exkludering, inkludering, mångkulturalism samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av vår studie visar att nyanlända föräldrar har upplevt svårigheter gällande kommunikation och bemötande utifrån en inkluderings-och- delaktighetskontext. Vidare visar vår studie att två av våra sex informanter har haft positiva upplevelser av den svenska förskolan utifrån ett interkulturellt förhållningssätt.

AbstractSverige har i samband med globaliseringen blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle, där många kulturer, religioner, värderingar och synsätt möts. Detta innebär att den svenska förskolan idag möter barn från olika kulturer och språkliga bakgrunder. I förskolans läroplan (Lpfö98, 2016) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka barnen och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Detta i sin tur ställer krav på förskolepersonalen som har uppdraget att tillmötesgå varje barns olika behov. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolepersonal uppfattar läroplansmålet om att förskolan ska sträva efter att varje barn: ”som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål” (Lpfö98, 2016). Framförallt grundar sig studien på pedagogers tolkning av barns kulturella identitet. Då läroplanen lämnar mycket åt den personliga tolkningen har vi valt att undersöka förskolepersonals medvetenhet och tolkning av målet och hur de förhåller sig till detta. För att kunna besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger som alla är verksamma i förskolan. För att tolka vår empiri har vi har använt oss av den postkoloniala teorin och tidigare forskning som berör den mångkulturella förskolan, kulturell identitet samt flerspråkighet i förskolan. Resultatet visar att pedagoger upplever läroplansmålet som ett stort men också aktuellt och viktigt mål. Läroplanens tolkningsbarhet och otydlighet kring arbetets tillvägagångssätt hur förskolan ska bidra till utvecklingen av barns kulturella identitet ger sig tillkänna i resultatet. Resultatet vittnar om pedagogers intentioner till ett interkulturellt förhållningssätt men det visar sig även finnas vissa brister i det interkulturella arbetet. Pedagogerna själva drar slutsatser om bristen på kunskap om andra kulturer och den svenska normalitetsuppfattningen blir synlig. I arbetet med den kulturella mångfalden blir det i studiens resultat tydligt att detta främst uppmärksammas i ett språkfrämjande arbete.

Detta examensarbete har syftet att ta reda på hur väl man kan utgå från läroböcker i historia för gymnasiet och 7–9 med målet att ha en interkulturell undervisning om industrialisering. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning är Maria Johanssons teori om interkulturalitet och dess samverkan med historiemedvetande. Utifrån denna teori har vi utvecklat en egen analysmodell för att ta reda på om texterna om industrialisering i läroböckerna har de komponenter som behövs för en interkulturell text och för att se hur de kan användas i interkulturell undervisning. Vår metod består av två olika analysmodeller där den ena har fungerat som ett verktyg för att identifiera komponenter för interkulturalitet i innehållet och den andra för att undersöka möjligheterna att använda läroböcker i en interkulturell undervisning. Därefter har resultatet i analysmodellen infogats i ett resultatdiagram för att ge en enkel översikt av resultatet. De flesta läroböcker framställer industrialisering utifrån ett europeiskt perspektiv och hade varierande möjligheter till interkulturell undervisning. En av läroböckerna hade ett interkulturellt innehåll och goda möjligheter till interkulturell undervisning. En annan av läroböckerna var direkt oanvändbar ur ett interkulturalitetsperspektiv. Sammantaget visar resultatet att läroböckerna inte har alla komponenter för en interkulturell text och de saknar ofta framställningar utifrån ett utomeuropeiskt narrativ. Däremot finns det strategier som till exempel att lägga till fler perspektiv till materialet och problematisera urvalet som gör att man ändå kan utgå från läroböckerna för att bedriva interkulturell undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.

Följande studie undersöker elever respektive lärares upplevelser av inkludering inom ämnet religionskunskap i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap samt en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig till elever i högstadiet. I studien deltog 102 elever och 3 lärare. Resultatet från undersökningen visar en uppdelad upplevelse bland eleverna avseende inkludering i religionsundervisningen. Studien bygger på frågeställningar kring elevers upplevelser av religionsundervisningen på grundskolan i allmänhet samt hur elever ser på olika arbetsmoment i synnerhet. Studien lyfter även fram frågeställningar rörande lärares upplevelser och syn på religionsundervisningen i grundskolan med tillhörande utmaningar. Resultatet från studien lägger grund för vidare forskning av viktiga förutsättningar för att skolan skall kunna inkludera elever i religionsundervisningen. Den primära förutsättningen för en inkluderande religionsundervisning är att lärare skapar förståelse för olika individers förutsättningar vid genomförande av undervisning.

Studiens syfte är att belysa hur tre pedagoger och tre nyanlända vårdnadshavare upplever nyanlända vårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att besvara det har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med tre olika pedagoger verksamma i förskolan samt tre nyanlända vårdnadshavare som har barn i förskolan. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella- och interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers interkulturella förhållningssätt påverkar samverkan med nyanlända vårdnadshavare samt deras möjlighet till delaktighet och inflytande. De intervjuade vårdnadshavarna upplever en bristfällig information vid inskolning och introduktion i förskolan då den endast ges på svenska. Det leder till att de nyanlända vårdnadshavarna inte vet vad som förväntas av dem. De blir inte heller informerade om deras rätt till inflytande och möjlighet att påverka verksamheten. Ur kommunikationssynpunkt upplever både de intervjuade pedagogerna och vårdnadshavarna att de finner möjligheter utifrån de förutsättningar som finns, bland annat genom tolk, bilder som stöd samt appar i mobila enheter där ord kan översättas. Slutsatser som dras utifrån studien är att pedagogers förhållningssätt och kompetenser avgör vårdnadshavarnas chanser till delaktighet och inflytande. En god och hållbar kommunikation är en förutsättning för bra samverkan med vårdnadshavare. Även tydlig information för de nyanlända vårdnadshavarna är en förutsättning för delaktighet och för att undvika missförstånd. Vårdnadshavarna har intresset och viljan att bli mer delaktiga men det är beroende av pedagogerna och deras förhållningssätt.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av och arbetssätt i det interkulturella arbetet i förskolan. Utifrån detta är syftet att bidra med kunskap kring om det finns skillnader i uppfattningar och arbetssätt mellan de förskolor med en hög språklig mångfald respektive en låg grad av detta. För att bidra med kunskap om detta har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärarna som i sin tur har tematiskt analyserats och tolkats genom Jonas Stiers (2017) fyra förhållningssätt, som har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Utifrån studiens resultat framgår det att förskollärarna har en övergripande uppfattning av vad ett interkulturellt arbete innebär, att man drar nytta av mångfalden som finns i barngruppen samt bidra till en öppenhet hos barnen. Däremot visar resultatet på att det finns skillnader i förskollärares uppfattningar och arbetssätt kopplat till verksamheten. De skillnader som kan uppfattas är dels kopplade till bredden av positiva möjligheter som uppfattas men även relaterat till de utmaningar och dilemman i samspelet med vårdnadshavare. I samspelet med vårdnadshavare kan skillnader främst uppfattas i hur förskollärarna beskriver vårdnadshavarna i relation till verksamheten och hur de bemöter dem. De största skillnaderna som uppfattas är relaterade till arbetssätten som beskrivs. På de förskolor där nästan alla barn har andra förstaspråk än svenska beskrivs ett öppet utforskande av mångfalden samt att detta arbete är en naturlig del av verksamheten. På de förskolor där det finns barn med svenska som förstaspråk i högre utsträckning beskrivs ett arbetssätt där man fokuserar på det som anses vara annorlunda under planerad undervisning.

We live in an increasingly globalized world where mutual dependencies are clearly visible, especially in the lives of children and young people. Therefore, schools must prepare students for a life in which society houses multiple cultural diversity, give them global education, and create conditions for sustainable internationalization. Not much research and writing has been done about intercultural and multicultural art education in Sweden, because of this we chose to delve into this subject in our overview project. This knowledge overview examines the intercultural and multicultural meaning in visual arts education through scientific research. The main aim of this study is to investigate whether intercultural methods can help both students and teachers reach a better understanding regarding diversity in schools. Furthermore, this knowledge overview aims to gather different resources that touch on the concept of integrating multiculturalism into different pedagogy approaches that centers around visual arts. Our SAG project hopes to widen the perspective that current teachers have on/against diversity within education and which effects it may conjure.