Denna studie syftar till att undersöka hur förskolrektorer och förskollärare beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan, och om dessa beskrivningar går i linje med de riktlinjer som förskolans läroplan påvisar angående ämnet. Genom att analysera respondenternas utsagor har vi undersökt hur yrkeskategoriernas beskrivningar skiljer sig åt. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer med både förskollärare och förskolrektorer, då vi anser att båda yrkeskategorierna har en väsentlig inverkan på vilket utrymme ämnet kulturell mångfald får i förskolan. Studien har givit oss en inblick i hur fem förskolrektorer och fem förskollärare i en mellanstor kommun i Sverige beskriver och reflekterar över arbetet med kulturell mångfald i förskolan. Empirin har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv, samt med hjälp av centrala begrepp för perspektivet. Studiens resultat indikerar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet. Rektorerna lyfter bland annat vikten av en verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn sträcker sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald och inkluderar också ämnen som genus, normer och demokrati. Beskrivningarna av de arbete som bedrivs visar att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen då respondenterna uppgav att detta var något som överlämnades till vårdnadshavarna. Rektorerna och förskollärarna var enade om att de båda innehar ett stort ansvar i att ämnet är en del av verksamheten. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte.

Nyinvandrade och barn med okänd bakgrund utgör 4,5 % av antalet inskrivna barn i den svenska förskolan. I förskolans uppdrag står det skrivet att varje barn ska främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet. De ska även förstå betydenheten av att leva i ett samhälle präglat av mångfald. Uppdraget i förskolans läroplan kan upplevas som komplext, då en tydlig vägledning saknas om hur arbetet ska realiseras. Vår studie ämnar därför undersöka förskollärares pedagogiska förhållningssätt och arbetet med kulturell mångfald utifrån läroplanens mål och riktlinjer. En konkretisering av syftet mynnade ut i två frågeställningar; hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska förhållningssätt i arbetet med kulturell mångfald, och hur förklarar förskollärare hur de realiserar läroplanens mål och riktlinjer kring kulturell mångfald i praktiken. För att besvara syftet har vi antagit en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som intervjuteknik. Urvalet består av fem förskollärare som är valda utifrån ett subjektivt urval. Studiens teoretiska ramverk är pedagogiskt förhållningssätt och interkulturellt förhållningssätt som har använts i analysen av empirin, genom en innehållsanalys. Även läroplanen för förskolan tillämpades som analysverktyg för att kunna jämföra förskollärarnas intervjusvar i relation till läroplanen. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig öppna till kulturell mångfald och arbetar för en likvärdig förskola utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

Syftet med studien var att studera vårdnadshavare som samtidigt deltar i SFI-undervisning och deras erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal i grundskolan. Studien utgick från följande frågeställningar om hur vårdnadshavares erfarenheter av utvecklingssamtal i grundskolan visar sig, beskrivna av dem själva, vilka möjligheter och hinder som vårdnadshavarna beskriver att de har erfarenheter av och vad har SFI-undervisningen betytt för vårdnadshavarna för att delta i sina barns utvecklingssamtal, enligt deras beskrivningar? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett interkulturellt perspektiv och Systemic Functional Linguistics (SFL) och metodologiska utgångspunkter är semistrukturerade intervjuer och analyser av narrativer. Resultatet visar att gemensamt i berättelserna var att vårdnadshavarna först använde tolk i sina barns utvecklingssamtal men att när de började förstå svenska bättre så ville de hellre klara sig utan och fann strategier för det. Gemensamt var att fråga läraren eller ta hjälp av sina barn och en variation var att använda engelska eller att läraren hade samma modersmål som vårdnadshavaren. Möjligheter och hinder för att delta i utvecklingssamtalen varierade. Vårdnadshavarnas strategier möjliggjorde deltagandet. Hinder som visade sig var när läraren pratade fort och använde svåra ord, vilket samtidigt blev en möjlighet om läraren omvänt pratade långsamt, tydligt och med enkla ord. Resultatet gör synligt interkulturella förhållningssätt där deltagarna visar förståelse för varandras olika etniska bakgrund och kulturella skillnader, vilket kan ses som förutsättningar för tillitsfulla relationer och att våga fråga läraren. Vårdnadshavarnas vilja att klara sig själva är möjlig att förstå ur ett SFL-perspektiv där språket ska fungerar för att tolka upplevelser, skapa mening och kommunicera, vilket är drivkrafter för att lära sig språket. Resultatet visar inte att vårdnadshavarna gav SFI-undervisningen någon särskild betydelse för att delta i sina barns utvecklingssamtal. Däremot visade begränsat antal timmar i undervisningen och flertalet studieavbrott att det ledde till att andraspråksinlärningen drar ut på tiden, vilket går att förstå som svårigheter för att nå ett funktionellt språk.

I denna uppsats kommer den muslimska kvinnans ställning i religionsundervisningens läromedel i gymnasieskolans att granskas ur ett genusperspektiv. För att studera detta kommer den generella bilden av kvinnans status som troende muslim i det svenska samhället att belysas. Även den negativa bilden som media ger när det kommer till muslimer har påverkat islamofobi i samhället, vilket har en betydelse i skolans miljö när det kommer till undervisning i religionskunskap. Skolans uppgift är att undervisa eleven med en tolerant och demokratisk syn. Fokus är att bredda förståelsen när det kommer till genusforskning och varför skolmaterial fortfarande representerar kvinnan som underordnad. Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam samt om islamkapitlen uppnår styrdokumentens mål gällande jämställdhet. Analysen i uppsatsen baseras på en enkätundersökning och en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv där vi analyserar tre aktuella läromedel i religionsundervisningen 1 på utvalda gymnasieskolor i Sverige. Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka hur läromedlen uppnår styrdokumentens jämställdhetsmål. För att få en förståelse om jämställdhetsmålet i skolan samt en syn på hur läraren arbetar med jämställdhet i undervisningen har vi gjort en anonym kvalitativ intervjufrågeställning till ett flertal religionslärare på gymnasienivå. Den valda metoden i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys där metoden diskursanalys används för att i textinnehållets språkanvändning studera hur kvinnan framställs.   Analysen visar utifrån enkätundersökningen att begreppet jämställdhet är ett svårarbetat område. Utifrån läromedelsanalysen visar det sig att litteraturmaterialet inte följer styrdokumentets mål samt att textinnehållet utgår från en mansnorm där kvinnan framställs som underordnad. För att litteraturen ska uppnå skolans jämställdhetsmål behöver läromedelsförfattarna ha ett könsneutralt språk och en genusmedvetenhet.

I Sverige är 7% av alla barn utlandsfödda, alternativt har föräldrar som är födda utomlands. Med bakgrund av detta har denna studie genomförts, som handlar om hur förskollärare anser sig arbeta utifrån läroplansmålet “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer [...]” (Skolverket 2018, s. 15). Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar kulturellt i förskolan med utgångspunkt i det nämnda läroplansmålet. Vi vill också ta reda på hur förskollärare tolkar begreppen kultur, mångkultur och kulturell identitet samt hur de arbetar med att stärka barns kulturella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av intervjuer, gjorda med sju förskollärare i fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visar på en variation som vidare har ställts mot tidigare studier. Störst fokus på tidigare studier är Lunneblad, som 2006 genomförde en stor studie inom ämnet men även andra varierande studier ligger till grund. I analysen av det insamlade materialet är det interkulturella förhållningssättet utgångspunkten. Det innebär att det finns en medvetenhet om kulturella skillnader, både utifrån den egna kulturella bakgrunden men också andra personers bakgrund. Vår studie visar bland annat att det saknas kunskaper om kultur bland förskollärare. Förskollärarna berättar att de arbetar med kultur och att stärka barns kulturella identitet på flera olika sätt. Det som är gemensamt för alla avdelningarna är att det arbetar med högtider och traditioner, framför allt de svenska.

Denna studie har analyserat läroplanerna Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22 utifrån ett interkulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur underliggande diskurser tar sig i uttryck i kursplaner för religionskunskapsämnet i läroplanerna mellan Lgr 69 och Lgr 22 för svensk grundskola i årskurs 4-6. Den kritiska diskursanalysen har tillämpats både som metod och teori för undersökningen där Faircloughs tredimensionella modell legat till grund för utförandet. Det som ska undersökas är om det finns underliggande diskurser i de nämnda läroplanerna samt hur dessa ökar eller avtar med åren. I analys och diskussion problematiseras diskurserna kristendom-diskurs, interkultur-diskurs och särskiljande-diskurs som är de dominanta diskurserna som arbetet, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tagit fram. Resultatet visar att de olika diskurserna dominerar i läroplanerna under olika tidsperioder. Den diskurs som avtar med åren är kristendom-diskursen vilket dels beror på den sociala praktiken. Den diskurs som istället dominerar i de senare läroplanerna är interkultur-diskursen. Genom Faircloughs tredimensionella modell sätts resultatet samman med hur samhället sett ut under den tid som de fem läroplanerna grundats, vilket visar på likheter. Uttrycket om att en läroplan speglar samhället bevisas genom denna undersökning.

Detta är ett examensarbete i religionsdidaktik med syfte att beskriva hur gymnasieelever som studerar religionskunskap talar om sin uppfattning om religionsämnet och religionens betydelse för dem. Intervjuerna i studien fokuserade på gymnasieelevernas förväntningar på religion, livsfrågor och undervisning. I vår studie undersöktes om uppfattningarna om religion skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa elever. Att skolan blivit en mångkulturell mötesplats, likaså vårt samhälle i stort, har lett oss till att tillämpa ett interkulturellt förhållningsätt, och i att i vår studie utgå från det interkulturella och religionsdidaktiska perspektivet. Resultatet av vår intervjustudie visade att majoriteten av eleverna som deltog har en positiv inställningen till ämnet religionskunskap och de anser att religionen har betydelse i vårt mångkulturella samhälle och har en vilja att lära sig mer om religion. De har berättat att gemenskapen i skolan och i samhället stärks om en ökad förståelse finns mellan människor, främst mellan människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Endast tre av de deltagande gymnasieeleverna anser att religion inte alls är viktigt eller har någon betydelse för dem. Möjligheterna som lyftes fram ansågs vara många, majoriteten hade ett intresse för att lära sig mer om religion, samtidigt lyftes att studiebesök och föreläsningar av olika religiösa människor var lärorikt och intressant. En önskan från majoriteten av deltagarna var mer och djupare religionsundervisning, diskussioner och uppdaterade nyheter kring religion. Källkritik är viktigt samt att se religion från flera perspektiv enligt en elev. Gymnasielevers syn på religion skiljde sig inte åt mellan religiösa och icke-religiösa, 33 av de 36 deltagarna ansåg att religion var betydelsefullt för dem själva och andra i deras omgivning. En utmaning kunde enligt dem bli att hinna med att fördjupa sig i alla olika religioner och de framförde en önskan om mera undervisningstid för religion och livsåskådningsrelaterade frågor.

Begreppet inkludering är ett begrepp som i den svenska skolan har positiva associationer. Det är dock inte helt klart vad det egentligen innebär i praktiken. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av och ärbaserad på det sociokulturella, relationella och det interkulturella perspektivet och är ett kvalitativt metodologiskt tillvägagångssätt bestående av semistrukturerade intervjuer som i denna studie syftar till att utforska och få en djupare förståelse för hur fritidshemslärare reflekterar över begreppets betydelse. Hur fritidshemslärare implementerar inkludering i sitt vardagliga arbete och vilka slags utmaningar de identifierar i förhållande till detta. Resultatet visar att de fritidshemslärare vi intervjuat har allmän kunskap om begreppet inkludering såsom det beskrivs i kurslitteraturen vi läst och använt oss av. De beskriver dock sina utmaningar medatt implementera inkludering i det vardagliga arbetet. Utmaningar som beskrivs kopplas till eleven i fråga, gruppsammansättningarna, lärarens upplevelser och erfarenheter samt de arbetsförhållanden som råder.

Den här uppsatsen studerar mångfald inom Equmeniakyrkan med en lokal församling på landsbygden som primärt studieobjekt. Eftersom varken landsbygdsförsamlingar eller frikyrkor förekommer i någon större omfattning i studier av mångfald har det funnits ett intresse och betydelse att lyfta fram dessa perspektiv. Studien har också fokuserat på barn- och ungdomsverksamhet som komplement till det ofta förekommande gudstjänstsammanhanget av samma anledning. Som material för uppsatsen har jag använt intervjuer med personer i olika former av ledarbefattningar inom den lokala Equmeniaförsamlingen. För att komplettera detta material och länka församlingens uppfattningar till ett större sammanhang har jag också använt skriftligt material som Equmeniaförsamlingen framställt centralt. Mina undersökningsområden har rört sig kring roller, relationer och platser som uppstår och förändras i och med mångfald i en församling. I beskrivning och analys har detta till exempel handlat om ledarskap, vänskap och fysiska ting som tagit plats för att möjliggöra delaktighet, inflytande och gemenskap. Kring dessa områden har också faktorer som begränsar och hindrar undersökts. I jämförelsen med centralt skriftligt material har motsvarande områden studerats utifrån likheter och skillnader sett till den lokala församlingen och dess lokala bidrag.

The purpose with this essay is to analyze teachers (in mother language and preparatory classes) perspective and see how they choose to work with different tools, and at the same time see how the teachers approach the pupils from an intercultural, mathematical and linguistical perspective. We also want to observe if there are any similarities and/or differences between the teachers in how they choose to work with the pupils with second language in the classroom. Our keywords are intercultural approach, mathematical treatment and linguistical treatment. We study the working methods and tactics practiced by the teachers, which we find relevant to use in this essay. To get a wider perspective we decided to observe two different schools in different districts. We use a qualitative method as the basis in our research which provides a deeper view of the school environment. Result: This essay shows that the teachers have similarities in their approach to students which contains an intercultural perspective. It was also shown in different ways in both schools how the teachers approached the pupils on the subjects of mathematic and linguistic. Regarding cooperation with teachers of mother language it is said to play a crucial role in how pupils with second language will develop their understanding and vocabulary.