En kvalitativ studie där syftet är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar av fenomenet interkulturellt arbetssätt. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med interkulturalitet? Vilka olika uppfattningar om hur de vill arbeta med interkulturalitet ger pedagogerna uttryck? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningar är det centrala begreppet. Empirin samlas in genom halvstrukturerade intervjuer där två barnskötare och 3 förskollärare intervjuades. Utifrån empirin bildades fyra kategorier: Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet, Uppfattningar om samverkan, Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med språket, och Uppfattningar om hurdeltagarna vill arbetar med kultur och traditioner. Resultatet visar på varierande uppfattningar om hur de arbetar interkulturellt samt hur de vill arbeta interkulturellt. Studiens slutats är att deltagarna vill arbeta mer med barns olika kulturer och traditioner i förskolan.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att främja flerspråkiga barns språkutveckling genom olika metoder, strategier och utifrån ett interkulturellt förhållningssätt i förskolan. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer valts och studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och relevanta centrala begrepp. Resultatet visade att det främst är de flerspråkiga pedagogerna som arbetar med de flerspråkiga barnens språkutveckling genom att de samtalar med barnen på sitt modersmål. Resultatet visade även att förskollärare använder sig av olika metoder och ett transspråkande arbetssätt för att barn ska utvecklas i både svenska och modersmålet. Resultatet visade också att det fanns en osäkerhet bland pedagoger som inte behärskade barnens modersmål. Studiens slutsats visade att förskollärare behöver ha ett interkulturellt förhållningssätt och motiverande och närvarande förskollärare för att kunna utveckla barns språkutveckling utifrån deras behov och förutsättningar samt inkludera alla barns språk i förskolan.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.

Vi vill se om religionsundervisningen kan bli mer inkluderande för alla elever som, till följd av den religiösa mångfald som finns i Sverige idag, har olika religiösa tillhörigheter och erfarenheter. Syftet blir således att undersöka om det interkulturella förhållningssättet kan bidra till denna inkludering och göra religionsundervisningen mer gynnsam för eleverna. I vår forskningsöversikt kommer vi beröra både elevernas attityder till religion och lärarnas påverkan på den interkulturella undervisningen. För att hitta litteratur till arbetet har vi använt oss av EBSCO och Swepub och all litteratur är vetenskapligt granskad. I inledningen av resultatet tydliggör vi vad ett interkulturellt förhållningssätt är och hur detta kan tillämpas i praktiken. Vidare undersöker vi vilka krav det interkulturella förhållningssättet ställer på läraren och hur elevernas attityder till undervisningen påverkas. Vi kan konstatera att lärarna har bristande kompetens inom kritisk medvetenhet och det blir lätt fel i klassrummet eftersom eleverna inte förstår skillnaden på att vara kritisk och att rikta kritik. Därför anser vi att ett interkulturellt förhållningssätt gynnar religionsundervisningen eftersom det höjer lärarens kompetens. Vår slutsats är dock att eleverna i årskurserna F-3 främst behöver utveckla kunskaper om religion och att kritisk medvetenhet inte ska ha för stort fokus. Läraren behöver dock alltid förhålla sig interkulturellt för ett bättre klimat i klassrummet.

Inledning:  I denna studie fördjupar vi oss i förskollärares beskrivning av sitt arbete med flerspråkiga barn med fokus på trygghet och språkutveckling. Detta är ett viktigt ämne i dagens mångkulturella samhälle. Studiens syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga barn. Ett särskilt fokus riktas mot förskollärarnas berättelser gällande hur de arbetar för att introducera och skapa trygghet för dessa barn, samt vilka förutsättningar för språkutveckling barnen erbjuds. Metod: Metoden som använts i studien är intervju där fyra förskollärare med erfarenhet av flerspråkighet har djupintervjuats kring deras arbete med flerspråkiga barn. Vi använde tematisk analys för att bearbeta och analysera det empiriska materialet efter transkribering.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna arbetar medvetet med att skapa trygghet för barnen genom god samverkan med vårdnadshavare men också genom att medvetet och engagerat hitta olika vägar till kommunikation för de flerspråkiga barnen. I resultatet framkommer det att förskollärarna arbetar medvetet med språkutveckling för flerspråkiga barn. De använder sig av sagolådor, flanosagor, bildstöd, TAKK och digitala verktyg för att på ett konkret sätt utmana och utveckla barnens språk. Förskollärarna resonerar också kring ett interkulturellt förhållningssätt. De lyfter vikten av att respektera olikheter och att se mångfald som en tillgång

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

Skolan är idag en mångkulturell mötesplats som genom sitt fostransuppdrag bland annat ansvarar för att undervisningen ska främja elevernas identitetsskapande. Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare i årskurs 1–3 synliggör och praktiserar identitetsskapandet i religionsundervisningen. Genom en fenomenografisk analysmetod har empiri från intervjuer sammanställts och analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv och Bubers relationsteori. Slutsatsen tyder på att meningsfulla relationer och elevinflytande stärker identitetsskapandet. Resultatet i denna studie är att nio av tio lärare arbetar för att främja elevers identitetsskapande i religionskunskap. / <p>SO</p>

Flerspråkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lärare vars uppdrag bland annat är att stödja och stimulera barnets språkutveckling i det svenska språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med flerspråkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlärning och språkutveckling. Vi undersökte också skillnaden i val av arbetssätt beroende på lärarens utbildning och därför intervjuade vi även lärare som har svenska som andraspråk i utbildningen. Genom att vara med och observera några lärarledda undervisningstillfällen i två förskoleklasser hoppades vi på att se en variation av olika arbetssätt som lärare använder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst. Dessutom visade det sig att lärarens förhållningssätt spelar en avgörande roll för val av arbetssätt och hur det valda arbetssättet utförs av läraren. / Multilingual children in a preschool group can be challenging for teachers whose mission is to support and stimulate the child's language development in the Swedish. The purpose of this study was to examine how teachers, working with bilingual children in today's preschool, stimulate their learning and language development. We also investigated the difference in the choice of approach depending on the teacher training and therefore we interviewed also teachers who have Swedish as a second language in education. By being with and observing some instructor-led training sessions in two preschool classes we were hoping to see a variety of different approaches that teachers use and during the interview discuss these choices. The conclusion we came to is that there is no single approach that is language developing but a mixture of them promotes language development best. In addition, it was found that the teacher's attitude plays a crucial role in choosing the way of working and how the chosen approach is performed by the teacher.

Uppsatsen handlar om undervisning om kriget i forna Jugoslavien 1991-1995. Vår avsikt var att ta reda på i vilken omfattning det undervisas om kriget, i vilka årskurser det undervisas om det, vilka läromedel som lärare använder sig av, samt om det uppkommer konflikter i samband med undervisningen då det finns elever med ursprung i forna Jugoslavien i klassrummet. I vår undersökning använder vi oss av ett sociokulturellt perspektiv för att se om lärare tar hänsyn till och anpassar undervisningen till elevernas skilda bakgrunder, vi har även valt att analysera resultaten med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka arbetssätt pedagoger i förskolan använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor. I studien används ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhäver pedagogerna att flerspråkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lär av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap där barn kan känna en stolthet över sitt ursprung. Pedagogerna betonar vikten av att visa respekt för allas språk och kulturer för att bekräfta och skapa en trygghet för barnen. Man använder sig mycket av kroppsspråk, teckenstöd och mimik som en del av ett medierat lärande för att underlätta vardagen för de flerspråkiga barnen. Konkret material, så som bilder, böcker, figurer och dockor är ett annat inslag som används flitigt av pedagogerna. Föräldrar är en annan aspekt som integreras starkt i flera av verksamheterna som en medierad kulturell förståelse.I studien finns det olika uppfattningar kring de flerspråkiga personalens användande av olika språk. Det råder även olika tankar kring huruvida barnen skalla få använda sig av sina modersmål i samspel med varandra. Pedagogerna i studien är positivt inställda till modersmålsstöd men de uppger en brist i samarbetet med modersmålspedagogerna.