Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation. Studien kom fram till att kommunikation får särskild betydelse när en utomstående profession lyfts in i ett sjukvårdsteam. Samordningsformen av implicit karaktär är något team i sjukvården bör ta hänsyn till eftersom hög grad av implicit samordning kan vara en säkerhetsrisk för både besättning samt patienten. Vid interprofessionellt arbete där det krävs interaktion blir tydliga gränser mellan professioner viktigt, då en gränsöverskridning mellan professionerna kan resultera i negativa konsekvenser för patienten.

Hälso- och sjukvården består idag av många professioner med olika yrkestitlar, en av dem är hälso- och sjukvårdskurator. De ingår i ett professionellt arbete med andra professioner som har annan utbildningsbakgrund. Kuratorernas olika roller är viktiga för det interprofessionella arbetet samt för att lyfta det psykosociala perspektivet hos patienter. Vi har i vår studie valt att fokusera på den somatiska sjukvården som innebär en specialiserad somatisk sjukvård för patienter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorers beskrivningar av att arbeta i en medicinsk kontext samt lyfta fram vilken betydelse det interprofessionella arbetet kan ha. Grunden för denna studie är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer och ett målstyrt urval har använts. Konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att kunna analysera det insamlade materialet. Resultatet visade på att hälso- och sjukvårdskuratorer som ingår i ett interprofessionellt arbete kan vara beroende av andra professioner inom sjukvården samtidigt som att sjukvårdspersonal kan vara beroende av kuratorns kompetens. Det framkom att informanterna ansåg att de var uppskattade på sin arbetsplats och kände sig som en del i sammanhanget i det interprofessionella arbetet. Något ytterligare som framgick är att det kan krävas att hälso- och sjukvårdskuratorerna visar prov på sin kompetens till sjukvårdspersonalen, exempel som tagits upp är att de behöver informera sjukvårdspersonalen om deras roll och kompetens. Det fanns en gemensam syn att det psykosociala perspektivet på patienters situation var grunden till kuratorers bidragande i det interprofessionella arbetet.

Då det finns begränsat med forskning kring yrkesrollen och yrkesidentiteten hos kuratorer inom hälso- och sjukvård är det särskilt intressant att undersöka hur kuratorer upplever sin yrkesroll på arbetsplatsen. Detta med tanke på att kuratorerna arbetar inom ett verksamhetsområde som är dominerat av medicinska professioner. Professionsteorin och Social Identity Theory är de teorier som ligger till grund för studiens frågeställningar och analys. Studiens intervjupersoner består av sex kuratorer som arbetar i olika verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studiens insamlade material kommer från sex semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kuratorernas respektive arbetsplats. Resultatet som framkommer i denna studie visar att majoriteten av kuratorerna ser sin yrkesroll som tydlig och upplever sin yrkesroll som viktig, det vill säga att den fyller en funktion. Det interprofessionella arbetet uppfattar kuratorerna fungerar bra och som viktigt då det är en stor del i deras arbete. Deras helhetsperspektiv och kunskaper inom det psykosociala området kan anses som mycket betydelsefullt i arbetet med klienterna. Resultatet visar också på det finns några faktorer som lyfts fram som särskilt viktiga i utvecklingen av yrkesidentiteten, vilka är egna erfarenheter, vidareutbildningar samt arbetssituationen, det vill säga om kuratorn är den enda socionomen eller om det finns flera socionomer på arbetsplatsen.

Studier visar att utlandsfödda i Sverige generellt sett har en sämre hälsa (psykisk, kulturell, fysisk, social och existentiell) än människor födda i Sverige. Det finns klara samband mellan sviktande hälsa och utanförskap och marginalisering och därför är det av största vikt att samhället strövar efter att tillgången till hälsofrämjande insatser ska vara rättvis och jämlik. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som professionella inom familjestödjande arbete använder sig av för att etablera och underhålla hälsofrämjande integrationsinsatser för utlandsfödda föräldrar, samt hur de professionella ser på den interprofessionella organiseringen vilken är avsedd att understödja dessa insatser. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med fem anställda på en särskilt utvald familjecentral genomförts. Studiens resultat visar att det krävs mod, innovativt tänkande och hög professionskunskap i arbetet med marginaliserade grupper. Att öka integrationen kan behöva ta vägen genom en slags segregation eller särbehandling, där homogena grupper av marginaliserade ges ett kunskapslyft vilket sedan kan hjälpa dem att ta steget ut i det omgivande majoritetssamhället.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som myntades i vårdlitteraturen under 1960-talet. Detta är en betydande faktor i en av sjuksköterskans kärnkompetenser: personcentrerad vård. Ett arbetssätt som inom aktuell forskning har argumenteras eventuellt kunna främja detta är ronder vid sängkanten. En annan fördel som framkommit i tidigare forskning är den positiva effekten på det interprofessionella samarbetet. Det har dock framkommit en del hinder med denna typ av rond, och forskning inom ämnet är otillräcklig. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters uppfattningar om ronder som utfördes vid sängkanten. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som studiedesign. Översikten innefattade tio originalartiklar, RCT (randomiserade kontrollerade studier) och artiklar av kvasiexperimentell design. Sökningen genomfördes i databaserna Pubmed, CINAHL, Web of Science Core Collection, SveMed+ och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. Valda artiklar kvalitétsgranskades med mallar som modifierades för detta arbete. Resultat: Patienterna rapporterade ett gott bemötande, en hög nivå av delaktighet i vården, ett gott samarbete mellan vårdpersonalen, kommunikationen som god, en god förståelse om sin hälsa och vården, god tilltro till vårdpersonalen och en hög generell tillfredsställelse. Slutsatser kunde inte dras gällande uppfattningen om avskildhet. Slutsats: Patienterna hade i regel positiva uppfattningar av ronder utförda vid sängkanten. Då vissa negativa uppfattningar dock rapporterats krävs ytterligare forskning för att implementering av bedside-ronder i vården skall vara etiskt och vetenskapligt motiverat. / Background: Patient participation is a relatively new concept established during the 1960s. This is an important component in nursing that plays a pivotal role in one of the nursing core competence descriptions: patient-centered care. It has been indicated by research that bedside rounds may have a positive effect in promoting patient centered care. Another benefit that has been introduced in previous research is a positive effect on interprofessional teamwork. Despite this there are some perceived barriers that have emerged regarding bedside-rounds, therefore research in this topic is insufficient. Aim: The purpose of this study was to explore patients perceptions of bedside rounds. Method: The study design used was a literature review, comprised of ten original articles. The articles included in this study were either randomized controlled trials or of a quasi experimental design. The search was conducted with the means of Pubmed, CINAHL, Web of Science Core Collection, SveMed+ and SBU (Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services). The articles included in the study were then reviewed for their quality using guides that were modified for this study. Result: The patients experienced a good reception from health personnel, a high level of involvement in care, good teamwork between the health personnel, good communication, a good understanding of their health, high levels of trust in the health personnel and a high general satisfaction. No conclusions could be drawn regarding experienced integrity. Conclusion: In general, the patients had a positive perception of bedside-rounds. Despite this some negative perceptions were also reported. This indicates that there is a need for further scientific and ethical research to provide sufficient proof that bedside-rounds should be implemented in healthcare.

I Barn- och ungdomsklinikens strävan efter barnanpassad vård har behandlingssituationer framför allt identifierats som en utmaning, där det medicinska perspektivet ibland bedöms vara överordnat det barnrättsliga. Forskning och evidens visar att när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer minskar barnens oro, stress och smärta och trygghet, delaktighet och självbestämmande ökar. Syftet med förbättringsarbetet är att förbättra samverkan mellan sjukhusclowner och medarbetare och därigenom bidra till och stärka barnanpassad vård. Utifrån detta sattes ett mål om att öka samverkan från 16%-75%. Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder mellan sjukhusclowner och medarbetare i barn- och ungdomssjukvården för en hållbar samverkan. Två förändringsidéer har arbetats med; skriva en rutin för samverkan och skapa en e-utbildning. Förbättringsarbetets metod utgår från mikrosystemet och beskrivs genom förbättringsrampen. Studien är kvalitativ och har använt tematisk innehållsanalys med induktivansats. Patientens röst kommer från resultatet av strukturerade intervjuer som genomfördes med 15 barn i åldrarna 0–15 år och deras föräldrar. Övrigt insamlat material kommer från enkäter till medarbetare, en fokusgrupp och fyra djupintervjuer med medarbetare och sjukhusclowner.Målet på 75% samverkan nåddes under mars. Det resultatet visar är att information, kommunikation och workshops gett önskad effekt. Studiens resultat lyfter fram två teman med vardera två kategorier. Det första temat berör gemensamma incitament som knyter samman grupper, med kategorierna värdet av ett reflekterande arbetssätt och uppbyggnad av gemensam kunskap. Det andra temat är hållbarhet i förbättringsarbete, med kategorierna förbättrad systematik och struktur och tillgänglighet och trygghet.Slutsatsen är att informanterna anser att den barnanpassade vården stärks när sjukhusclowner och medarbetare samverkar i behandlingar och procedurer. Sjukhusclownernas tillgänglighet ses som det största hindret för samverkan. För att skapa en gemensam kunskapsgrund och hållbarhet i förbättringsarbetet behöver det interprofessionella lärandet och arbetet stärkas genom bl.a. användandet och skapandet av nya och befintliga forum. / In the striving for child-friendly care, treatment situations have above all been identified as a challenge, where the medical perspective is sometimes judged to be superior to childrens rights. Research and evidence show that when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures, children's anxiety, stress and pain decrease and security, participation and self-determination increase.The purpose of the improvement work is to improve collaboration between hospital clowns and employees and thereby contribute to and strengthen child-friendly care. Based on this, a goal was set to increase collaboration from 16% -75%. The purpose of studies is to investigate opportunities and prevent between hospital clowns and employees in child and adolescent health care for a sustainable collaboration. Two ideas for change have been worked on; write a routine for collaboration and create an e-learning.The method of improvement work is based on the microsystem and is described through the improvement ramp. The study is qualitative and has used thematic content analysis with an inductive approach. The patient's voice comes from the results of structured interviews conducted with 15 children aged 0–15 years and their parents. Other material collected comes from surveys of employees, a focus group and four in-depth interviews with employees and hospital clowns.The target of 75% collaboration was reached in March. The results that shows is that information, communication and workshops have the desired effect. The results of the study highlight two themes, each with two categories. The first theme concerns common incentives that connect groups, with the categories the value of a reflective approach and the building of common knowledge. The second theme is sustainable in improvement work, with the categories improved systematics, structure and accessibility and security.The conclusion is that informants believe that child-friendly care strengthens when hospital clowns and staff collaborate in treatments and procedures. The availability of hospital clowns is seen as the biggest obstacle to collaboration. In order to create a common knowledge base and sustainability in the improvement work, interprofessional learning and work need to be strengthened through e.g. the use and creation of new and existing forums.