No description available.

Diss. Stockholm : Univ.

Syftet med denna uppsats är att genom en intertextuell analys identifiera vilka kopplingar som finns mellan Robinson Crusoe och Mr Foe och hur man skulle kunna använda verken i en undervisningskontext utifrån Edward W. Saïds teori om orientalism och intertextuellt perspektiv. Analysen utgår från Edward W. Saïds teori om dikotomier och hur fördomar kan accepteras som sanningar, samt Martha C. Nussbaums teori om beskrivande chauvinism och romantik. I analysen framkommer det att kopplingarna i Mr Foe främst anspelade på Crusoes romantiska bild av ön där han är härskare och Fredag är hans tjänare. Genom att diskutera Fredags olika roller i verken menar jag att man kan föra en diskussion i klassrummet där eleverna får öva sig i att se maktförhållandet i västerländsk syn på utomeuropeisk kultur.

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Intertextualitet är begreppet som beskriver hur alla texter är sammankopplade, och om Mieke Bal definierar en text till en sluten samling av språkliga tecken är allt som någonsin skapats sammankopplat. Detta arbete har utförts för att undersöka möjligheterna intertextuella referenser har för att utveckla skrivmetoder för narrativt drivna Casual Games. En undersökning gjordes genom att en kopia av ett etablerat Casual spel fylldes med referenser som sedan spelades av två grupper med respondenter. Deltagarna fick besvara en enkät innan de spelade artefakten och fick delta i en intervju efteråt. Resultatet av undersökningen visade att spelare är fullt kapabla att uppfatta ett brett spektrum av olika former av referenser. Den visade dessutom att spelare med bred kunskap om andra texter har en större tendens att skapa kopplingar mellan två berättelser som delar på ett händelseförlopp. Undersökningen visade dessutom att inga spelare kunde uppfatta en komplett tolkning av två parallella historier. För att svara på hur detta kan uppnås måste mer ingående och långdragen forskning ta plats som kan påverka, många fler, spelare under en längre tid.

Syftet med denna uppsats är att genom en intertextuell analys identifiera vilka kopplingar som finns mellan Robinson Crusoe och Mr Foe och hur man skulle kunna använda verken i en undervisningskontext utifrån Edward W. Saïds teori om orientalism och intertextuellt perspektiv. Analysen utgår från Edward W. Saïds teori om dikotomier och hur fördomar kan accepteras som sanningar, samt Martha C. Nussbaums teori om beskrivande chauvinism och romantik. I analysen framkommer det att kopplingarna i Mr Foe främst anspelade på Crusoes romantiska bild av ön där han är härskare och Fredag är hans tjänare. Genom att diskutera Fredags olika roller i verken menar jag att man kan föra en diskussion i klassrummet där eleverna får öva sig i att se maktförhållandet i västerländsk syn på utomeuropeisk kultur.

För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter. I den här uppsatsen undersöker jag intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer. Genom att kartlägga rösterna med verktyg från den systemisk-funktionella grammatiken synliggörs flerstämmighet i texterna och flera olika modelläsare framträder. Flerstämmigheten syns utifrån olika sorters tilltal och omtal, språkhandlingar och rekontextualiseringar. Totalt framträder fyra stycken röster i texten. Dessa konstruerar var och en fyra olika modelläsare som textens empiriska läsare måste förhålla sig till.

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan på diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen går igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar även hur aktörerna ser på denna diskurs, och hur användandet av standarden ser ut. Materialet består av intervjuer och texter som har analyserats utifrån diskursanalytiska begrepp. Med hjälp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar på hur kontextuella faktorer påverkar både hur denna diskurs skapas och hur den förstås. Analysen sker främst på makronivå för att ge en övergripande bild av hur kommunikationssituationen ser ut, vilka problem som uppstår och vad man kan göra åt dessa problem. Resultaten visar att SS 624070, och standarder överlag, förmedlar en specifik standardiseringsdiskurs. Denna diskurs ser i stort sett likadan ut oavsett vilken standard det handlar om. Diskursen styrs väldigt kraftigt av bland annat tradition och skrivregler som bestämmer både på mikro- och makronivå hur standarder ska skrivas. Detta görs för att uppfylla flera olika syften. Syften som stämmer överens med hur standarder överlag fungerar . De ska vara likformiga och kompatibla med varandra, och behöver därför ha samma diskurs för att leva upp till det syftet. Samtidigt blir standardernas diskurs en del av SIS ansikte utåt. Den enhetliga diskursen visar på hur SIS arbetar med att göra världen mindre splittrad. Inte bara för externa parter utan även för sig själva. Diskursen har en funktion i sig, samtidigt som den visar mer övergripande på SIS egna funktion.

Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till. Filmen använder sig även flitigt av hypermarkerade objekt för att leda in åskådaren på mer estetiska tankebanor.

Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett komplext berättarverktyg som drömsekvenserkan användas för att förstärka och förtydliga en films tema. Filmerna som analyseras är La LaLand (2016) och The Shape of Water (2017). Från detta perspektiv undersöks funktionen hoskaraktärernas samt mise-én-scénes attribut och hur de bidrar till gestaltningen avexempeltemat självförverkligande. Drömsekvenserna i filmerna tolkas i sammanhanget somalternativa och intertextuella världar som samlar tematiska element från hela filmen ochåterrepresenterar dem i ett koncentrerat format. Uppsatsen argumenterar att drömsekvensernaförstärker behandlingen av tematiken också genom att de fungerar som utrymmen förkaraktärerna att fullborda sina inre mål och utveckling eller tillåtas en inblick i vad som hadekrävts av dem för att lyckas.